I vimlet 5 Vi har 820 gäster här och 200 i kö, ropar kvällens kapten Tomas Jonsson, vd för Club Eriks och en man med tusen resevänner. Han hinner inte krama dem alla, men många. – Vi vill bjuda hit våra bästa kunder och berätta om våra framtida resor, säger Club Eriks-medarbetaren och upplevelsekreatören Peter Schellerer i vimlet och hojtar sedan till sina kollegor: – Nu måste alla ut och mingla! Det blir trångt när stamgäster fyller foajéer och trapphus och knaprar snittar under kristallkronorna i den anrika teatern från 1906, komplett med ljuvliga stenarbeten och guldglänsande valv och loger -en kvalitetslyx som prydde sekelskiftets hetaste drömlokaler, biografer, teatrar och atlantångare. Det känns passande med just en teater för den här kvällen. Att resa är en utflykt i det drömda och det okända med nya scenbyten varje dag. Det är en rörande stämning av både klassåterträff och premiärgala. Många gamla vänner och reskamrater träffas igen. »Nämen hej!«, »Hallå där!«, stora kramar i garderobskön. »Här får man kryssa fram som på värsta realisationen.« Folk som setts till havs möts igen och historier och minnen börjar hagla. »Vi såg en svartbjörn som fångade lax.« – Vi ville se körsbärsträden blomma och skulle resa längs kusten från Shanghai och över till Japan, men kryssningen ställdes in, berättar Ingrid Styrenius, som är här med sin man Ulf. De ser inte så ledsna ut över det. Det går nya skepp. Salongen fylls på. »Va? Ska vi ännu längre fram«, mumlar en försiktig herre. »Javisst«, jublar frun. »Nu blir det cha-cha-cha. Vill ni sjunga med?« »Jaaa …« På scenen värmer Svenssons Trio upp med örhängen från förr – My Way, When the Saints och allsång till Volare – medan vågorna slår lojt mot en söderhavsstrand i evig loop på en storbildsduk. Alla fester har sina maskinrum där allt måste klaffa: mat, dryck, tidpunkter. Att servera smørrebrød till 800 sugna kryssveteraner på tre plan samtidigt kräver logistik på hög nivå. Den här kvällen har ett körschema som om det gällde en månresa. Varje minut är klockad, från »get in« före lunch till genrep och soundcheck. Lights down. Temat från gamla goda tv-serien Onedinlinjen fyller salongen. – Välkommen till Drömfabriken! ropar Tomas Jonsson som intagit scenen. Ni minns väl kapten Baines? – Jaaa, svarar publiken och den drömska Oscarsteatern i Stockholm fylldes till sista plats på »afterwork«-tid en vardagskväll i november. Björn Kjellmans tour-deforce: flygvärdinneutrop på skandinavisk rotvälska. Tallriken fylld och redo för Club Eriks-show! Svenssons Trio agerade uppvärmare och drog i gång allsång till Volare.
Club Eriks Fanzine - Vår & Sommar 2016
To see the actual publication please follow the link above