ställer oss och tittar ut över havet igen. Vilar i oss själva lust, om möjligheter och begränsningar. Vi börjar tala om och i upplevelsen. Vi tar in utan att behöva definiera och hur våra behov ser ut och vad vi egentligen behöver. Om att kommentera. Långt nedanför oss ser vi stranden vi tidigare viktiga beslut i livet så ofta fattas utifrån rädslor och inte av gått på, vägen bakåt, därifrån vi kom. Blickfånget blir en kärlek. Erik Englert har själv flera uppbrott bakom sig. Ett filosofisk betraktelse över likheten med livets resa, om varifrån av de avgörande var när han för ett tiotal år sedan lämnade vi kommer och vart vi är på väg. Vi vet ungefär och litar på jobbet som produktchef på ett större företag, lämnade den Erik som guide och vägledare. Vi vet start och mål, men inte karriär han byggt på sina akademiska meriter som ekonomie vad som kommer att ske däremellan. magister. Han ville ägna sig åt människor, inte varor. Idén om Den lätta vägen bär oss ner och efter ytterligare en paus vid vandringsretreater kom i vintras när han gick från Pamplona Naturum, går vi vidare genom sommarstugeområdena som till vallfärdsorten Santiago de Compostela i nordvästra grupperar sig vid bergets fot. Vägen är grusig, jag plockar Spanien. Där mötte han en man, David John Machin som en gul morell, tittar efter svamp. Ser en stolt fjällskivling i levde som vandrande pilgrim. I mer än tre år hade han tagit en hage. Snart är vi ute på asfalt. Vardagen gör sig påmind. dagen som den kom, ofta sovit ute och levt ur hand i mun. De Rörums spetsiga kyrktak sticker upp bland träden och fick sällskap under en vecka och Erik berördes starkt av hans strax därefter ser jag det ensamma trädet på kullen hos utstrålning. Men som pappa till tre barn går det inte att bara Mandelmanns. Det är dit vi ska. Lunchen väntar. lämna allt för att vandra i Davids fotspår, utan det innebär Framme sitter vi för oss själva och nu öppnas det för samtal. andra åtaganden och tanken på vandringsretreater hemma på Trötta, hungriga, glada börjar vi tala med varandra. Vi talar Österlen tog form. om behovet av rörelse, av lugn och ro. Vi undrar varför det - Det geniala ligger ofta i det enkla. Att bara få vara ute i bara är kvinnor med och inga män? Vi pratar om behovet naturen, vandra eller sitta stilla på en sten och vara. För mig av närheten till hav och vatten. Och vi vilar. Jag och Sophia kan det knappast bli bättre och jag är innerligt tacksam över tackar sedan för oss, vi ska vända åter till vårt vanliga att kunna göra det just här på Österlen. arbetsliv, de andra ska fortsätta mot Rörums backar. Erik bor på Baskemölla, sedan sex år tillbaka. Född och uppvuxen i en liten by utanför Sölvesborg har närheten till Den inre resan naturen alltid funnits. Dagarna tillbringar han helst utomhus Några dagar senare träffas jag och Erik Englert igen. Denna eller på resande fot. Hittills har han farit till över 30 länder gång vid Tjörnedala där vi går ner till havet och sätter oss över stora delar av världen och vandrat i Himalaya. Han reser på klipporna. På vägen ner börjar ett samtal om mod och med lätt packning för att därigenom ha större plats för möten 10 Österlen 360°
österlen 360
To see the actual publication please follow the link above