gVWHUOHQƒ m. fl. En del skrivna för över hundra år sedan och en del inte ens påbörjade när jag skrev mitt ord träd. Man känner historiens vingslag av flera anledningar i ett sådant här yrke. Andra träd som jag hänvisar till i undermoment är lakrits- träd, ormbunksträd, skabbträd som är i en oegentlig använd- ning. De är mer ört- eller busklika än träd. Jag har också ett undermoment med hänvisning till sammansättningar som betecknar träd med viss växtplats som alléträd, orangeriträd, tempelträd, eller träd för visst ändamål som boträd, julträd, offerträd, spaljéträd, timmerträd, vårdträd. Under ordet frihetsträd, som trycktes 1926, får man definitionen: träd som under den stora franska revolutionen planterades ss. symbol för friheten. Det är en bildlig användning, och i sådan användning har jag tagit med ett citat av Hjalmar Bergman: Vem är jag? Ett ensamt träd. De flesta ord kan användas bildligt och materialet innehåller alltid många bildliga belägg. En annan användning kallas utvidgad och definitionen lyder: om ngt som liknar l. påminner om l. (grafiskt) framställ(t)s i form av ett träd. Här handlar det om släkträd och träd som används inom transformationsgrammatiken t.ex. Otaliga äro de grenar på ätternas trän, som förtorkats och dött ut (gm celibat), skrev Pontus Fahlbeck om Sveriges adel. Förkortningen l. betyder eller och är unik för SAOB. Det var professorn i nordiska språk Knut Fredrik Söderwall som gjorde upp riktlinjerna för ordboken och bestämde struktur och förkortningar bl. a. Det handlade mycket om platsbesparing. Att bara skriva l. har ju sparat mycket plats åt de 36 banden, men den oinsatte tolkar det ofta som siffran ett. Som redaktör får man tillfälle att läsa mycket text. Det kan vara väldigt skiftande ämnes- områden och om man inte förstår det korta belägget på lappen utan vill ha hela kontexten kan man gå till originalet. Och då menar jag verkligen originalet, förstautgåvan. Man blir bortskämd med att hålla i böcker från 1600-, 1700-talen. Det vanligaste sättet i svenskan att bilda nya ord är genom att sätta ihop två eller tre till ett nytt. Varje ordboksartikel innehåller därför ett mycket stort antal sammansättningar ordnade i en ramsa. Under träd finns det ca 140 st. Ramsan börjar med träd-allé och slutar med träd-ödare. Inte oväntat är många sammansättningar namn på djur och trädödaren är en fjäril, Cossus cossus Lin. SAOB anger alltid latinskt namn på alla växter och djur samt auktorn. Lin. står förstås för Linné. Andra djurnamn i ramsan, de flesta fåglar, är trädand, trädfalk, trädgroda, trädkrypare, trädkängeru, trädlus, trädlärka, trädmask, trädorm, trädpicka, trädpiggsvin, trädpiplärka, trädrännare, trädseglare, trädskräcka, trädsovare, trädsparv och trädsvala. Flera känns kanske inte igen? SAOB är som sagt framför allt en historisk ordbok och här kan man därför finna ord som inte längre används. De betecknas med ett kors (†) och benämns döda. Trädfalk är ett sådant dött ord och har använts dels om lärkfalk, dels om hök. Som redaktör får man gå till de äldre källor där ordet finns för att utröna betydelsen. Det är inte
Österlen 360 nr 3 - 2013
To see the actual publication please follow the link above