Page 9

Österlen 360 nr 3 - 2013

“I Sverige går . . björken 50-70 m. högre än granen och bildar trädgräns. En rysk forskare ...har nyligen hävdat, att denna vattenavdunstning om vintern kan vara bestämmande för trädens nord- och höjdgränser är båda belägg från 1920-talet.” gVWHUOHQƒ o. (i väntan på skott) distraherar vilt som tar sin tillflykt till träd. Äldsta belägg är från 1892. Ordet arborist kan man inte slå upp i SAOB. Det är ett nytt ord från 1980-talet. Trädvårdare finns däremot, belagt 1906 och 1998 kunde man läsa i Göteborgsposten: I flera länder går det att ta examen som diplomerad trädvårdare . . Det handlar om att veta vilka grenar som ska plockas bort, hur du beskär en trädkrona utan att ställa till skada. Träden hade även förr sjukdomar som behövde åtgärdas. Det fanns träplåster, träsmörja och trädsalva för detta och den kände trädgårdsmästaren Johann Ahlich ger i sin handbok Den swenske lust- örte- och trägården utgiven 1722 rådet: (Man skall) bestryka med träwax och förbinda med bast at wädret och watnet icke må komma däråt. Vad gör man om man träddrager någon och i vilket syfte? Definition: i syfte att bota sjukdom dra (den sjuke) genom öppning i växande träd. ”Träddragning” för ris (dvs . engelska sjukan) skedde i Ångermanland genom att klyva stammen på en växande ungbjörk, kila isär den och så föra barnet igenom den tre torsdagskvällar å rad. Andra ord som vittnar om vidskepelse o. d. är trädande, träddyrkan, trädkult. Finns det inga ord som berättar om själva trädet? Exempel på sådana sammansättningar är trädbeskärning, träddimension, trädklyka, trädkrona, trädplanta, trädskelett, trädstubbe och trädtopp. Skogen har skattats och endast vid Fulltofta och Bosjökloster har trädjättarna ännu sitt tillhåll är ett belägg från Svenska Turistföreningens årsbok 1961. I Sverige går . . björken 50-70 m. högre än granen och bildar trädgräns. En rysk forskare . . har nyligen hävdat, att denna vattenavdunstning om vintern kan vara bestämmande för trädens nord- och höjdgränser är båda belägg från 1920-talet. Ett gott råd får man av pomologen och anläggaren av Norrvikens trädgårdar Rudolf Abelin i Den mindre trädgården utgiven 1903: Ett träd bör . . köpas från en trädskola, som själf äger goda och pålitliga moderträd. Att det stora trädet en gång varit ett litet frö påminns vi om av ett belägg från en instruktion till gårdsfogdar 1758. På et lägligit tort ställe wid gården inhägnas en träskola, hwari de träfrön sättas, som mäst nyttige äro. Den uppmärksamme läsaren har kanske sett att jag ovan ibland skrivit träd utan d, som i trävevla, träsmörja och i citatet av Olaus Petri står det træ. En artikel i SAOB inleds alltid med en formavdelning och en etymologisk förklaring till ordet i fråga. Orden trä och träd är samma ord. I äldre tid skilde man dem ibland inte åt i skrift. Träd är bestämd form av trä och obestämd form är vanligast om materialet och därför har formen trä sannolikt bevarats i den betydelsen. Ofta hör vi dock uttalet utan d, beroende på dialekt, men vi skriver numera alltid träd. Man kan jämföra med engelskan och tyskan som har två olika ord, tree och wood respektive Baum och Holz. Ordet träd motsvaras av ord i andra germanska språk, t. ex. gotiskans triu, fornengelskans trēow. Orden är samhöriga med fornindiskans dru och grekiskans įȡȪࢫsom går tillbaka på ord med betydelsen fast och stark. På väldigt många bibliotek i Sverige och universitetsbibliotek runt om i världen finns SAOB att tillgå. En hygglig nätversion finns på www.saob.se. 2014 kommer en ny teckenrätt digital upplaga av SAOB att vara tillgänglig med ny struktur och med oanade sökmöjligheter. Till sist några visdomsord. Att lika som man . . aff små telningher beredher sigh sköna trää, så mosthe man och aff barnom och ÿnglinghom vpfödha forstondigha och häffua männ, av Laurentius Petri 1559. Dygden wäxer intet på trää. Äpplet faller intet långt frå Träät. Lijten qwist blijr högt trää. Gammalt trä är ondt at flytta.  Per Daniel Amadeus Atterbom levde i en annan tid. Så här tänkte han sig Lycksalighetens ö, publicerad 1824: Brudar växa / I våra tider ju på alla trän, / Och skakar man, så falla de i klasar.


Österlen 360 nr 3 - 2013
To see the actual publication please follow the link above