Page 17

Parkinsonjournalen nr 4 2016

tod, exempelvis hur pass invasiva de olika metoderna är. Apomorfinpumpen är minst invasiv och enklast att testa, medan DBS innebär att elektroder opereras in i hjärnan och Duodopa insättning av en sond i tarmen. Vidare påverkas valet av patientens och de närståendes erfarenheter av och förväntningar på behandlingen, och detsamma gäller läkaren och parkinsonsjuksköterskan.5 Även ekonomiska faktorer kan påverka valet,6 liksom kön – en svensk studie visar till exempel att kvinnor DBS-opereras betydligt mer sällan än män.7 När behandling bör sättas in är en avvägningsfråga. – Man bör inte vänta alltför länge med att sätta in avancerad behandling, men man bör heller inte ha för bråttom. Rätt tid för kirurgi är då behovet och de förväntade behandlingsvinsterna överstiger riskerna, sammanfattade Dag Nyholm. Ett effektivt sätt att mäta graden av motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom är Parkinson Kinetigraph (PKG). Med PKG registreras rörelser via en mätenhet som bärs runt handleden medan man lever sitt liv som vanligt.8 NAVIGATE PD – beslutsstöd för avancerad behandling Avslutningsvis diskuterade professor Per Odin från Lunds universitet hur man som läkare fattar beslut om när avancerad behandling bör sättas in och hur man väljer rätt behandlingsalternativ. Han konstaterade att flera studier har visat att man inte bör vänta alltför länge. EARLYSTIM-studien visade till exempel goda resultat av DBS på patienter med en genomsnittlig ålder på 52 år som haft motoriska fluktuationer i högst tre år,9 och en analys av GLORIA-studien visade bättre resultat av behandling med Duodopa för patienter under 60 års ålder med mindre än tio års sjukdomsduration jämfört med äldre patienter som haft sjukdomen under längre tid.10 Däremot saknas ännu kunskap om effekterna av tidigt insatt behandling hos äldre patienter. NAVIGATE PD är ett beslutsstöd för läkare i valet av avancerad behandling, när den bör sättas in och hur den ska hanteras.11 Det är ett konsensusdokument där 103 experter från 13 länder deltagit i arbetet med rekommendationerna. Här konstateras att de patienter som kan komma ifråga för avancerad behandling är de som trots bästa möjliga tablettbehandling har mer än 1–2 timmars OFF-tid dagligen eller besvärande dyskinesier. Dessa patienter bör remitteras till en specialist på rörelsesjukdomar med erfarenhet av samtliga tre avancerade behandlingsalternativ. Experterna har även enats om att information om möjligheten till avancerad behandling bör ges relativt tidigt i sjukdomsskedet, inte minst eftersom det är ett stort beslut som patienten kan behöva tid på sig för att fatta. Informationen behöver också ges i flera steg och på olika sätt, där ett av de mest effektiva och uppskattade är att få träffa andra patienter med erfarenheter av de olika behandlingsalternativen. Det är också viktigt att patienterna har realistiska förväntningar: behandlingen påverkar inte sjukdomsutvecklingen utan bara symtomen, den tar inte bort alla symtom, och inte minst pumparna kräver en del arbete. När det gäller vilken typ av behandling som kan bli aktuell är det framför allt ålder och kognition som styr valet. Hög ålder talar till förmån för pumpbehandling och kognitiva svårigheter (t.ex. demens) talar emot DBS. Likaså innebär svårare depression att man bör vara försiktig med DBS. Till detta kommer en rad olika symtom och andra faktorer som kan påverka valet, exempelvis förekomst av hallucinationer, impulskontrollstörning och sömnproblem. – Det finns mycket kvar att göra på det här området. Olika studier har uppskattar att avancerad behandling ges till 10–35 procent av de patienter som skulle kunna ha nytta av den, konstaterade Per Odin. Mötet arrangerades av SWEMODIS och sponsrades av AbbVie, GlobalKinetics, NordicInfu Care, PharmSwed, Sensidose, UCB och Zambon Nigaard Pharma. Artikeln publicerades först i tidskriften Neurologi i Sverige. Referenser 1. Picillo M et al. Gender and non motor fluctuations in Parkinson’s disease: A prospective study. Parkinsonism Relat Disord 2016; 27:89–92. 2. Ossig C et al. Assessment of Nonmotor Fluctuations Using a Diary in Advanced Parkinson’s disease. J Parkinsons Dis 2016; 6: 597– 607. 3. Trenkwalder C et al. Rotigotine effects on early morning motor function and sleep in Parkinson’s disease: a double-blind, randomized, placebo-controlled study (RECOVER). Mov Disord 2011; 26:90– 99. 4. www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/msochparkinsonssjukdom. 5. Nijhuis FA et al. Choosing an Advanced Therapy in Parkinson’s Disease; is it an Evidence-Based Decision in Current Practice? J Parkinsons Dis 2016; 6:533–543. 6. Reddy P et al. Intrajejunal levodopa versus conventional therapy in Parkinson disease: motor and nonmotor effects. Clin Neuropharmacol 2012; 35: 205–207. 7. Hamberg K, Hariz GM. The decision-making process leading to deep brain stimulation in men and women with parkinson’s disease – an interview study. BMC Neurol. 2014; 14:89. 8. Griffiths RI et al. Automated assessment of bradykinesia and dyskinesia in Parkinson’s disease. J Parkinsons Dis 2012; 2:47–55. 9. Schuepbach WM et al. Neurostimulation for Parkinson’s disease with early motor complications. N Engl J Med 2013; 368: 610–622. 10. Antonini A et al. Efficacy and safety of levodopa-carbidopa intestinal gel in patients with less than 10 years of Parkinson’s disease – Interim results from the GLORIA long-term registry. MDS Congress 2015, Poster 175. 11. Odin P et al. Collective physician perspectives on non-oral medication approaches for the management of clinically relevant unresolved issues in Parkinson’s disease: Consensus from an international survey and discussion program. Parkinsonism Relat Disord 2015; 21:1133–1144. PARKINSONJOURNALEN # 4 2016 17


Parkinsonjournalen nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above