Page 35

Parkinsonjournalen nr 4 2016

funktion, fysiska begränsningar, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion, emotionella begränsningar och psykiskt välbefinnande. Hög skattning innebär en bättre livskvalitet, det vill säga höga poäng inom kategorin smärta innebär mindre påverkan i livet. Utöver de specifika frågorna hade personerna också en möjlighet att skriva fritt om sina generella upplevelser med dansen. Av de som svarade på enkäten var sju kvinnor och fem män. Den yngsta var 50 år gammal och den äldsta 76 år gammal. De flesta hade levt med sin Parkinson i över fem års tid. Många hade dansat annat tidigare i livet – sällskapsdans, klassisk balett, jazzdans. När de skrev om sina förhoppningar handlade det mycket om att få bättre fysisk förmåga, men även om att ha roligt. Vid uppföljningen tyckte alla personer att dansklasserna levt upp till deras förväntningar och de flesta tyckte att klasserna var på rätt nivå. Ingen upplevde några negativa effekter från dansen utan majoriteten upplevde direkt positiva effekter. Alla personer som deltagit i dansprogrammet ville fortsätta med dansen och alla rekommenderade dans till andra personer med Parkinsons sjukdom! Efter tre månader med mera dans så skattade personerna sin sammantagna hälsorelaterade livskvalitet högre (figur 1). Trots att fysisk funktion inte förbättrades, så visade resultaten att de fysiska begränsningarna blev mindre d.v.s personer rapporterade att de utfört de aktiviteter som man önskat utan hinder. Även smärta, allmän hälsa och psykiskt välbefinnande skattades högre vid uppföljningen. PERSONERNA GAV ÄVEN skriftliga beskrivningar om sina upplevelser från dans med Parkinson. Därifrån kunde man utläsa tre centrala teman som var genomgående i majoriteten av svar. SOCIAL GEMENSKAP: Det framkom att gemenskap och socialt umgänge var en viktig del av dansklasserna för de som deltagit. Att få träffa andra personer med samma sjukdom under positiva former belystes flera gånger. Många upplevde det även som motiverande att träffa personer som var optimistiska trots sin sjukdom. Det upplevdes även trevligt att kunna göra denna aktivitet tillsammans med en närstående. Klasserna bidrog till samhörighet och mindre social isolation. PSYKISKT VÄLBEFINNANDE: I svaren framhålls glädjen med att dansa och hur det kan hjälpa att vara här och nu. Dansen hjälper till att tycka att det är roligt att röra sig. Klasserna har varit välkomnande och avslappnade. Det har gett ett bättre självförtroende att vara kring likasinnade. Många beskriver att dansen är rolig och ett positivt inslag i vardagen. Det är härligt att få skratta tillsammans. Många beskrev ett generellt välbefinnande, både i och utanför klasserna. FYSISK HÄLSA: Det är uppenbart från personernas svar att det är roligt och lättare att röra sig till musik. Det kan vara en positiv ➔ PARKINSONJOURNALEN # 4 2016 35


Parkinsonjournalen nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above