Page 44

Reflex nr 4 2016

44 REFLEX #4 2016 tt studera vid universitet och högskola innebär att man möter en helt ny miljö, nya studiekamrater och ett sätt att ” plugga” som bygger på självständighet och eget ansvar. Man möter också en uppdriven studietakt, som ställer krav på planering inför varje kurs. Detta måste alla studenter hantera, men den som har minnessvårigheter tillsammans med skriv- och lässvårigheter på grund av en neurologisk skada, måste vara extra kreativ, social, energisk och aldrig ger upp. Inför varje kurs krävs ofta fler möten med kursledning och studiehandledare. Det är en planering som kräver uthållighet och målmedvetenhet. DESSVÄRRE HAR MÅNGA studenter med stora funktionsnedsättningar en dålig förberedelse för högre studier. Det är lätt att missbedöma vilka krav som ställs, eftersom lärare, assistenter och andra under gymnasieåren inte förberett dem för att det krävs hårt arbete och målmedvetenhet för att förverkliga sina akademiska yrkesdrömmar. Den som har läs- och skrivsvårigheter måste se till att ha kurslitteraturen inläst – och det ska var rätt kurslitteratur. Föreläsare ska förmås att lämna ifrån sig anteckningar eller powerpointpresentationer. Teckentolkar eller skrivhjälp ska engageras. Studenten ska ha de rätta apparna installerade i telefonen och ha rätt studiehandledning och kursplan. Studenten måste också själv ta ansvar och alla kontakter. Socialt kanske man också är den enda på kursen som öppet har en liknande funktionsnedsättning. Det kan ju finnas någon som inte vågar ”komma ut” med sin funktionsnedsättning. DET GÄLLER HELT enkelt att hitta olika strategier för att bemästra studiesituationen, exempelvis den uppdrivna studietakten. Många programutbildningar, som socionomprogrammet, går på helfart och tillåter inte individuell studiegång. Detta måste studenten kunna hantera. En utväg är att anmäla sig till helfartskurser, men i praktiken läsa i långsammare takt och utnyttja möjligheter till komplettering, omtentor och ta ett studieuppehåll mellan olika kurser. Men den som läser i en långsammare takt kommer också att ständigt byta grupp och klass, eftersom de övriga studenterna läser i snabbare takt. Är det kurser med många gruppaktiviteter måste man ständigt presentera sig för nya studiekamrater och försöka komma in i en ny grupp med risk att avvisas och ställas utanför gruppen. Detta skapar oönskade tankar och känslor: att man inte kan bidra på samma sätt som andra eller kanske rent av drar ned gruppens samlade resultat. Men det gäller också att hitta en balans melAtt läsa på universitet är en särskild utmaning för personer med funktionsnedsättning. För att lyckas krävs en personligt anpassad studiegång. Rebecca Ringberg lever med narkolepsi och blev i våras klar med sin socionomutbildning. Tillsammans med sin lärare Per-Olof Larsson har hon utvärderat sin studietids prövningar. Nu efterlyser de större förståelse för studenter med funktionsnedsättning. Rätt stöd viktigt på högskolan A SISTA ORDET Rebecca Ringberg är nyutexaminerad socionom Per-Olof Larsson är lärare vid Göteborgs universitet och stödperson


Reflex nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above