Page 33

Reflex nr 5 2017

FÖRBUNDSNYTT Så svarar Neuro om de nya strokeriktlinjerna REFLEX #5 2017 33 forskning – Det insjuknar hela tiden personer i als, men vi har inte riktigt tagit hand om dem. Därför har vi tagit beslut om att inrätta en biobank av vävnadsprover, så att vi med hjälp av dem kan försöka lösa als-gåtan. – I detta projekt kan vi också få svar på vilken roll miljö- och livsstilsfaktorer har. Tillsammans med forskningen om genetiska markörer, kan vi nu få ytterligare viktiga fakta och kunskap för att kartlägga och lösa sjukdomens gåta, säger Caroline Ingre. 500 000 till forskning om ms-träning Under första dagen på Neuroförbundets kongress 2017 delades också ett forskningsstipendium ut, på en halv miljon kronor, till fysioterapeuten Anne Wickström. Neurologen Fredrik Piehl, i Neuro:s forskningskommitté, delade ut stipendiet. Detta ska gå till studier som ska utforska vilken träning som är bra för olika personer, som lever med den neurologiska diagnosen multipel skleros (ms). HÅKAN SJUNNESSON Förslaget till nationella riktlinjer för hur personer som fått en stroke ska behandlas är nu ute på remiss. En av remissinstanserna är Neuroförbundet, som också ingått med representant i prioriteringsarbetet. –Mycket är bra, men vi saknar fokus på individuella rehabiliteringsplaner, säger Neuro:s representant Roger Lindahl, som är förbundets koordinator för forskning och rehabilitering. Neuroförbundet är generellt sett positivt till förslagen i de nya riktlinjerna och att rehabiliteringsinsatserna stärkts och är en av de fyra centrala rekommendationerna. Saknar individuell plan – Men vi saknar en riktlinje, som vi bedömer vara av central betydelse för en god rehabilitering. Det är att utarbeta individuella rehabiliteringsplaner så att de olika kompetenserna och den det berör vet vad som ska göras. De behövs både målsättning och uppföljningsplan. Vi och våra medlemmar upplever avsaknad av tydlighet ”vem som gör vad i vårdkedjan”. Den enskilde upplever sig allt för ofta vara bortglömd av vården. Strokeenhet måste definieras Neuroförbundet menar också att om riktlinjerna ska leda till en patientnytta är det nödvändigt att erforderliga resurser garanteras, både när det gäller antal personal, medicinsk utrustning, kompetens och vårdplatser. – Det måste noga tydliggöra vilka kompetenser som ska ingå på enheten, för att den ska få kallas strokeenhet. Vi ser en första prioritering i direktinläggning och vård på strokeenhet som helt avgörande för tidig diagnostik och rätt behandling, säger Roger Lindahl. Dessutom tycker förbundet att behandling av depression efter stroke ska vara med i de nationella riktlinjerna. Viktigt förebygga I svaret betonas också att man måste trycka på förebyggande åtgärder: – Att förhindra en stroke är det billigaste för både individen och samhället. Vi anser att stor alkoholkonsumtion bör nämnas som en riskfaktor tillsammans med högt blodtryck, förmaksflimmer, rökning, diabetes och otillräcklig fysisk aktivitet, avslutar Roger Lindahl. HÅKAN SJUNNESSON Roger Lindahl delade ut 500 000 kronor till neurologen skleros (als). FOTO: HÅKAN SJUNNESSON Nytt namn på förbundets fond XPå Neuroförbundets kongress i september togs det beslut om att ändra namn på förbundets forskningsfond, från ”NHR-fonden” till ”Neuro fonden 1”. – Det har inte varit lätt att ändra namnet för lagstiftningen kring fondförvaltning är strikt. Men namnet ”NHR-fonden” är dåtid och nu har vi lyckats. Vi vill dessutom försöka bredda vårt fondutdelningsarbete på sikt och därför har vi satt en etta i fondnamnet, för att ha möjligheten att skapa fler fonder i framtiden, säger Neuro:s ordförande Lise Lidbäck.


Reflex nr 5 2017
To see the actual publication please follow the link above