Åsa Regnér om den kommande LSS-utredningen: ”Lagens syfte står Regeringen vill förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättningar. Ansvarig minister Åsa Regnér (S) menar att en översyn av LSS är motiverad D med tanke på att lagen är över 20 år gammal. Text: Eva Janson et är 21 år sedan LSS, Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, trädde i kraft. Flera utvärderinger har gjorts och även en lagändring, där också barn fi ck rätt till person lig assistans, något som inte fanns med från början. Nu har regeringen beslutat om en ny, större utredning som ska se över hela lagstiftningen. – LSS är en otroligt viktig reform i dess rätta bemärkelse, säger Åsa Regnér, barn- äldre-och jämställdhetsminister. Vi vet att lagen bidragit till att många människors liv förbättrats. Det är väldigt viktigt att minnas och även i framtiden bevara de intentioner som låg till grund för lagen, där individen ska stå i centrum och varje människas självständighet och rätt att påverka sitt eget liv garanteras. Hon menar att det nu gått så pass lång tid att det fi nns skäl till att grundligt undersöka hur lagens intentioner följts. – Lagen trädde i kraft redan 1994 och vi har förstått att den inte alltid uppfattats som så träff säker. Nu vill vi se om LSS gett de människor som omfattas av lagen det stöd och den service som det var tänkt. Samhället har förändrats och nya utmaningar har kommit till och vi måste våga ifrågasätta och lyfta upp det som kanske inte fungerat och göra förändringar. Än har man inte utsett någon utredare men det är ett arbete som pågår. För att utarbeta direktiv för utredningen samverkar departementet bland annat med regeringens funktionshindersdelegation. I delegationen ingår federationen Lika Unika, som består av sex medlemsförbund, däribland RBU. Åsa Regnér välkomnar alla synpunkter. –Vi vill genomföra en utredning som är öppen för alla. Därför kommer vi att lyssna noga på alla de åsikter som kommer till oss. Vem omfattas av LSS, Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade? I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det fi nns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS. 1. Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder 3. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som fi nns kvar under lång tid. Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått. I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det innebär att man inte på egen hand klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förfl ytta sig, kommunicera med omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under lång tid. Diagnosen, orsaken eller graden av funktionshinder saknar betydelse i bedömning av personkrets 3. * Många delar i LSS Åsa Regnér tycker att just assistansen har tenderat till att bli en huvudfråga och att man glömt att diskutera övriga delar i LSS. – Lagen innehåller många fl er delar och rättigheter, visst är assistansen en mycket viktig fråga men den får inte överskugga andra insatser som är viktiga för självständigheten. Det fi nns så mycket att arbeta med att förbättra. Kunskapen hos dem som ar- ”LSS och assistansreformen har på ett avgörande sätt förbättrat levnadsvillkoren för kvinnor, män, fl ickor och pojkar med omfattande funktionsnedsättningar. Regeringen anser därför att det är angeläget att värna dessa reformer.” Åsa Regnér på Socialchefsdagarna 2015 betar inom omsorgssektorn, till exempel biståndshandläggare, är en. En fråga vi till exempel bör lyfta är om det är klokt eller inte med två huvudmän. I början av oktober talade Åsa Regnér på Socialchefsdagarna i Norrköping. Då sa hon bland annat så här: ”God tillgång till funktionella hjälpmedel är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället. Huvudmännen, kommuner och landsting, är skyldiga att erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Staten har en viktig roll på hjälp medelsområdet genom bland annat nationellt kunskapsstöd och statistikförsörjning. Tillgången till hjälpmedel varierar stort över landet liksom regler och avgifter. Regeringen vill arbeta för en mer likvärdig tillgång till hjälpmedel över landet och minskade skillnader i avgifter och regelverk. Regeringen inleder därför ett arbete för att ta fram ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap för hjälpmedel.” 14 RöRelse nR 5 2015
Rörelse nr 5 2015
To see the actual publication please follow the link above