b Saår nbelinr vinnare För att barn ska må bra är det avgörande att de kan uttrycka sig i alla frågor som berör dem. Här kommer det svenska samhället få en ordentlig skjuts när barnkonventionen –blir lag, säger Annika Jyrwall Åkerberg, jurist i mänskliga rättigheter. Hon har länge arbetat med rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu är hon jurist på Civil Rights Defenders. Sverige antog barnkonventionen 1990 och den 1 januari 2018 föreslås den bli lag. Det betyder att beslut från myndigheter kan utgå direkt från konventionen. När barnkonventionen blir lag kan barn gå till domstol om hon eller han inte fått möjligheten att till exempel uttrycka sin åsikt. Trots det är det viktigt att också andra lagar som Socialtjänstlagen och Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, förtydligas, anser Annika Jyrwall Åkerberg. Det krävs att barns rättigheter skrivs in i de lagar som kommuner använder mest för att skyddet för barn med funktionsnedsättning ska bli verklighet. Just rätten att uttrycka sin åsikt är ett skäl till att barn med funktionsnedsättning inte får sina 10 RÖRELSE 4 2016 rättigheter tillgodosedda. Sverige har fått kritik för det från FN. Den kritiken kommer att få mycket bättre genomslag nu, menar Annika Jyrwall Åkerberg. – Det är omöjligt att låta barnets bästa komma i första rummet om de inte kan uttrycka sin åsikt. Barnrättighetsutredningen som har utrett hur barnkonventionen ska bli lag har föreslagit att rätten att uttrycka sin åsikt och barnets bästa ska förstärkas i LSS. – Så redan där ser man att införandet av barnkonvenkallas funktionshinderkonventionen, har också spelat stor roll. Den är betydligt nyare och antogs i slutet av 2008. Annika Jyrwall Åkerberg tror att funktionshinderkonventionen har gett skjuts till barnkonventionen för barn med funktionsnedsättning. För när det just gäller rätten att uttrycka sin åsikt – en av hörnstenarna i barnkonventionen – så förtydligar funktionshinderkonventionen det som står i barnkonventionen. Funktionshinderkonventionen säger att barn med funktionsnedsättning har rätt till adekvat stöd för att kunna uttrycka en åsikt. – På senare tid tror jag att det är en kombination av de två konventionerna som gjort att situationen för barn med funktionsnedsättning har uppmärksammats mer, säger hon. Den stora utmaningen med lagar är att de tolkas som det är tänkt. Det finns mycket skrivet inom FNs olika kommittéer om hur både barn- och funktionshinderkonventionerna ska tolkas. Men det finns också ett stort behov av kunskap hos jurister och myndigheter som ska göra tolkningar. Att göra barnkonventionen till lag är inte tillräckligt, anser Annika tema: Barnkonventionen Bättre möjlighet att uttrycka sin åsikt. Det kan bli den största vinsten för barn med funktionsnedsättning när barnkonventionen blir svensk lag. ”Införandet av barnkonventionen som lag bör få genomslag i andra regelverk som kommunerna är vana att arbeta med.” tionen som lag bör få genomslag i andra regelverk som kommunerna är vana att arbeta med, säger Annika Jyrwall Åkerberg. På skolans område tror hon däremot inte det kommer att få så stor betydelse att barnkonventionen blir lag. Skollagen tillsammans med de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen om att otillgänglighet är diskriminerande ställer redan höga krav på skolan. Så barnkonventionen är inte räddningen i alla sammanhang, menar hon. Barnkonventionen var den första FN-konvention som slog fast att alla barn har lika rättigheter och att barn med funktionsnedsättning inte får diskrimineras. Den har varit väldigt viktig för synen på att barn med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra. Men det är svårt att säga att det bara beror på barnkonventionen, menar Annika Jyrwall Åkerberg. En annan konvention, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ibland
Rörelse nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above