Linnéa och Josef Carlssons stiftelse beslutar i december 2016 om utdelning av bidrag. S Bidrag kan utgå till: Barn och ungdomar (enskilda personer) dock företrädesvis barn med CP, som p g a sitt handikapp är i behov av ekonomiskt stöd till vård, uppehälle, fostran eller utbildning (även till föräldrarnas rekreation). Bidrag ges endast till personer under 25 år. Handikappet skall vara av neurologisk karaktär, dvs orsa kad av funktionsnedsättning i hjärnan, ryggmärg, perifera nerver eller i musklerna. Bidrag ges inte till allergier, syn- eller hörselskador, reumatism eller diabetes om inte samtidigt neurologiskt funktionshinder fi nns. Vid prövning av ansökan tillämpas vissa inkomstgränser. Bidrag ges inte två år i följd och utgår endast under förutsättning att det användes efter tidpunkten för styrelsens beslut och full betal ning gjorts först därefter. Läkarintyg (och, i förekommande fall, datorintyg) skall insändas tillsammans med ansökan. Stiftelser eller ideella föreningar vars huvudsakliga uppgift är att stödja barns eller ungdomars behov i angivna hänseenden. Bidrag kan inte ges till institutioner och dylikt som har stat, kommun eller landsting som huvudman. Föräldralösa (helt föräldralösa), mindre bemedlade barns uppfostran och utbildning. Bidrag ges endast till personer som vistas i Sverige. Upplysningar och ansökningsblanketter erhålles efter hänvändelse till stiftelsen: Kronborgsgatan 2C, 252 22 Helsingborg eller e-mail ljc@carlssonsstiftelse.se. OBS! Ange om ansökan gäller för enskild eller förening. Tel. 042-21 70 19. Ansökningsblanketter fi nns även för nerladdning på www.carlssonsstiftelse.se Ansökan från organisationer kan ske från och med den 15 september 2016 direkt via vår hemsida och Ansökan skall ha inkommit till stiftelsen senast den 15 oktober 2016. Skriftligt besked om beslut sänds till sökanden efter styrelsens sammanträde i början av december 2016. 20 RÖRELSE 4 2016 Myte8r att krossa » frå n omkring 7 miljarder kronor å r 1994 till drygt 28 miljarder kronor 2014. Sedan 2010 har kostnadsutvecklingen stagnerat. Det beror dels på att fä rre personer har få tt rä tt till personlig assistans på grund av en fö rä ndrad rä tt spraxis, dels på att upprä kningen av ersä tt ningen per timme har varit lä gre ä n tidigare. * Myt 6. Barn få r personlig assistans fö r att fö rä ldrarna inte tar sitt fö rä ldraansvar På stå endet stä mmer inte: Fö rä ldrar till barn med funktionsnedsä tt ning tar sitt fö rä ldraansvar mer ä n de fl esta andra fö rä ldrar. De har helt enkelt inget val. Fö rä ldrars ansvar fö r barn klarläggs i Fö rä ldrabalken, som reglerar barns rä tt till omvå rdnad, trygghet och en god fostran. Den som har vå rdnaden om ett barn har ett ansvar fö r barnets personliga fö rhå llanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. För föräldrar till barn med funktionsnedsätt - ningar kan det då innebära att ansöka om att barnet ska få det stöd sin krävs. Ingenstans utt rycks att fö rä ldrar till barn med funktionsnedsä tt ning har ett stö rre ansvar fö r sina barn ä n andra fö rä ldrar. * Myt 7. Det finns ett ö verutnyttjande av personlig assistans På stå endet stä mmer inte: Ingen har på ett begripligt sä tt kunnat fö rklara vad ett ö verutnytt jande skulle bestå av. Men begreppet anvä nds av dem som tycker att personlig assistans kostar fö r mycket. Fö rsä kringskassan gö r eft er en ansö kan om personlig assistans en noggrann utredning och fatt ar dä reft er beslut om hur må nga timmar med personlig assistans den sö kande behö ver. Fö rsä kringskassan bedö mer och beslutar alltså om assistansbehovets omfatt ning i ett bestä mt antal timmar. Den assistansberä tt igade kö per personlig assistans fö r att tillgodose behovet. Om samtliga beslutade timmar inte behö ver anvä ndas fö r att tä cka behovet betalas ersä tt ningen fö r dessa timmar tillbaka. Det ä r alltså inte mö jligt att ö verutnytt ja personlig assistans. * Myt 8. Fö rä ldrar avstå r habilitering och hjä lpmedel fö r sina barn fö r att de hellre vill ha assistansersä ttning På stå endet stä mmer inte: Det påstås ibland att det ä r vanligt att fö rä ldrar vä ljer bort vissa insatser och resurser i form av habilitering och hjä lpmedel fö r att kunna maximera antalet timmar med assistansersä tt ning. Men verkligheten visar motsatsen. I en RBU-rapport dä r medlemmar har svarat på enkä tfrå gor om habilitering framgå r att den vanligaste orsaken till fö rä ldrars missnö je ä r att barnet inte få r den trä ning som han eller hon behö ver (till exempel sjukgymnastik). Utvecklingen av svensk habilitering har dessutom gå tt emot att bli mer konsulterande ä n utfö rande. Källa: Rapporten Ått a myter om personlig assistans (RBU 2016). Rapporten kan laddas ned på rbu.se
Rörelse nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above