Ledare Engagemang vill vi ha - men till varje pris? Den mångårige läsaren av Skånebollen noterar troligen att eftersom undertecknad står för ledaren i detta nummer innebär det att seriesäsongen står inför dörren eller är nyss påbörjad, så har det nämligen varit i ett 10-tal år nu. Traditionsenligt kommer jag att reflektera över några tidiga vårhändelser, som helst inte borde ha inträffat och över de ändringar i Tävlingsbestämmelserna, som har möjlighet att bli årets diskussionsämnen. Jag vill emellertid börja med en uppdatering av utvecklingen av bestraffningsärenden, under försäsongen och under de två inledande serieomgångarna har det registrerats 115 bestraffningsärenden, en liten ökning från 2014. Det som oroar mest med dessa siffror är inte volymen även om det varje år är vår förhoppning, att föreningarna under säsongsskiftet sett över sin och sina spelares inställning till fair play-agerandet på planen. Det som är anmärkningsvärt är att 22 ärenden handlar om spelare som är 16 år eller yngre, dvs var femte anmälan kommer från händelser i ungdomsmatcher. Här kan det inte nog understrykas att för spelare i dessa åldrar har föreningarna både stora möjligheter – inte minst genom att byta ut ”heta” spelare – och ett än större ansvar att utbilda spelarna i det som gäller på planen, respekt för motståndare och domare, fair play och nolltolerans. Tyvärr måste jag konstatera att relationerna var de samma under hela 2014, dvs var femte utvisning avsåg en spelare 16 år eller yngre men jag vill vara optimist och hoppas att föreningarna tar tag i detta allvarliga problem så att vi kan se en förändring när hela 2015 skall summeras. I rubriken nämner jag engagemang som en önskvärd ingrediens i föreningslivet och i samband med matcher. Även här har föreningarna en viktig uppgift nämligen att se till att engagemanget utanför planen, precis som på planen, skall innehålla respekt för motståndare och domare samt förståelse för fair play och nolltolerans. Under våren har vi kunnat se tre exempel på ett engagemang i överkant. Dessa händelser har anmälts och resulterat i bland annat straffavgifter för de berörda föreningarna. Kort beskrivet handlar det om överengagemang från föräldrar eller andra anhöriga, i ett fall i en Futsalturnering, där två spelares interna gruff på planen föranledde en förälder till den ene spelaren och den andre spelarens broder hoppa in på planen från läktaren för att delta i gruffet. Dessa två var engagerade i RF-familjen och således bestraffningsbara, varför utöver en föreningsbestraffning för spelarnas agerande också dessa individer bestraffades med böter och avstängning. Med detta exempel vill jag visa på att personer som blandar sig i händelser på plan och som har ett medlemskap i någon av de över 50 idrotter som RF administrerar är individuellt bestraffningsbara. Från försäsongen utomhus har vi två liknande fall – en utvisad spelare blir attackerad av motståndarnas publik, varefter den utvisade spelaren får hjälp av sina släktingar, detta sker utanför planen och matchen bryts tillfälligt. I ett annat fall handlar det om publik, som efter en utvisning av egna föreningens spelare går in på planen för att ”göra upp” med den motståndarspelare, som var inblandad i utvisningssituationen och denna match avbröts för gott. De ovan relaterade situationerna är tyvärr bara toppen på ett isberg, många liknande händelser blir aldrig anmälda även om de blir rapporterade till Skånes FF, emellertid måste en händelse som skall utredas och eventuellt bli föremål för åtgärder ha en anmälare, dvs en part som står för de fakta, som anmälan gäller. I många fall är det matchens domare, som står för anmälan men det finns också ett stort antal ungdomsmatcher, där det saknas denna viktiga person, anmälaren. De beskrivna situationerna visar också på hur viktigt det är för föreningarna att i varje match vara förberedd på att situationer kan uppstå, där spelares och funktionärers säkerhet måste säkerställas. Önskvärt vore att alla föreningar på alla nivåer tar fram en enkel handlingsplan för agerande om det inträffar en händelse, som kan äventyra matchens genomförande. Detta leder mig in på den stora förändringen i regelverket – Tävlingsbestämmelserna – inför 2015. Tidigare har föreningen – oavsett nivå i seriesystemet – haft ett strikt ansvar för sina spelares, ledares och publiks uppträdande i samband med matcher. Arrangemangsmässigt har hemmalaget haft ansvar för genomförandet i stort men bortalaget har kunnat bestraffas för agerande från personer, som är kopplade till denna. Detta strikta ansvar har nu ersatts av oaktsamhetsansvar för det ovan beskrivna agerandet och som det framgår av Tävlingsbestämmelserna kan då inte föreningen bestraffas om föreningen kan bevisa att den inte varit oaktsam. För de lokala serierna har vi, som tidigare nämnts, inte många anmälda fall om året men skulle en förening bli anmäld för exempelvis pyroteknik gäller det således att bevisa, att man vidtagit åtgärder för att förhindra den uppkomna situationen och att man därigenom inte agerat oaktsamt. På elitnivå vilar för närvarande alla anmälningar avseende pyroteknik i avvaktan på att de först tagna besluten enligt det nya regelverket skall prövas av idrottens högsta instans, Riksidrottsnämnden. Det återstår – när detta skrivs – många omgångar av årets seriespel och jag vill önska alla lycka till i detta men som vanligt vill jag erinra läsaren om att det är en skyldighet att känna till gällande bestämmelser och absolut ingen ursäkt för att bryta mot någon regel med förklaringen ”kände inte till”! GÖRAN NILSSON 2 Skånebollen nr 2 # 2015
Skånebollen nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above