Page 31

Skanebollen nr 1 - 2016

Göran ser sig själv som en person som undviker att skapa konflikter. en bland ledamöterna är liten (”det tar några år innan man kommer in i arbetet”). – Om jag tittar tillbaka så är det väl egentligen bara en sak som jag inte är helt nöjd med och det är att vi inte lyckats få in någon slitstark kvinna i kommitténs arbete, förklarar Göran. Undviker att skapa konflikter Skånes Fotbollförbunds tävlingskommitté bildades 1987 och efter att från 1982 ingått i Utbildningskommittén (UK) flyttades Göran raskt över till TK. När Stig Jönsson slutade som ordförande 1990 utsågs Göran till ordförande. Räknar vi med att antalet ”avkunnade domar” i TK uppgått till i snitt 500 om året så är det upp emot 15.000 skånska spelare (många av dessa förekommer dessvärre mer än en gång) som Göran varit med om att stänga av – utan att en enda gång ha upplevt sig hotad. Att respekten för TK:s beslut är så stor menar Göran i hög grad beror på bra bestämmelser: – De bestämmelser vi har att rätta oss efter är både tyd-liga och enkla. Dessutom har man ute i föreningarna oftast en ganska bra kunskap och framförallt en skyldighet att ha kunskap om hur reglerna fungerar. Många uppfattar säkert Göran Nilsson som person på samma sätt som jag: en timid och vänlig man som inte pratar i onödan. Så lugn i sin framtoning att det är svårt att föreställa sig honom inblandad i konflikter med tillhörande verbal munhuggning. – Jag ser mig själv som en person som undviker att skapa konflikter. Däremot går jag inte med på att se mig som konflikträdd, säger han och förstärker med det bilden av att vara väl påläst och grundlig. Den som ”har mycket på fötterna” klarar oftast att hålla sig undan ilskna utbrott. Sedan 1996 ingår Göran i Svenska Fotbollförbundets disciplinnämnd. Där stannar han kvar till och med nästa år – Göran valdes senast om 2014 (Anmärkning, SvFF har inte 70-årsregeln.) Har 50-årsjubilerat som styrelseledamot På föreningsnivå har Göran i över 50 år varit engagerad i Klågerups GIF – han har till och med 50-årsjubilerat som styrelseledamot, det gjorde han 2013. Om två år är det dags att jubilera på nytt – då är det 50 år sedan Göran blev kas-sör i föreningen. – Jag har inte bott i Klågerup på väldigt många år. Uppdraget som kassör går att sköta på distans, det är knap-past möjligt om man är ordförande eller sekreterare, menar Göran som från bostaden i västra Malmö har ungefär 25 ki-lometer, i tid cirka 30 minuter, till Klågerups GIF:s hemvist. Ungefär en gång i veckan finns Göran bland klubbmed-lemmarna i Klågerup och alltid när A-laget har hemma-match. Han är nämligen ansvarig för att det tas upp inträde vid matcherna. Det blir kanske inte så många kronor per gång och enbart vid sällsynta tillfällen så pass mycket att det räcker för att betala kostnaderna för domare och linjemän. – 2015 skedde det en gång. Det när vi i sista matchen mött Arlövs BI och där resultatet var avgörande för om vilket av lagen som skulle gå till kval. – Då fick vi in mer pengar än de tidigare tio matcherna gett tillsammans, säger Göran och tillägger att föreningens omsättning nu för tiden ligger kring 700.000 per år. Civilt har Göran varit verksam som ekonom på oftast hög nivå och haft bland andra Kockums, Gambro, Tetra Pak och Åkerlund & Rausing som arbetsgivare. Utan att någon gång ha upplevt konflikter i förhållandet arbetet-idrotten: – För mig har det varit en kombination som jag trivts med och tycker har fungerat bra. Vilket jag också uppfattar att de som funnits runt omkring mig gjort. Göran är ett praktexempel på slitstyrka. En kvalitet som har allt svårare att hävda sig i det acce-lererande slit- och slängsamhället och där människor delas in i grupperna förvaltare och förnyare. Eller som det i dag kallas, innovatörer. – Jag placerar mig i gruppen förvaltare. Att tillhöra den sliter kanske inte lika mycket som att ständigt känna sig tvingad komma med nya idéer och helst också genomföra dem, menar Göran. Lite bekymrad är han över de allt tydligare strömningar som visar att det som vad det gäller Göran, och många andra, och som uttalas livstidsengagemang är på väg att försvinna. – Det märks redan vad det gäller organisationsledare. Sitta i en föreningsstyrelse lockar inte lika mycket som det gjorde förr. Däremot ser jag ingen överhängande risk för att det ska uppstå akut brist på ledare för den dagliga tränings- och utbildningsverksamheten i föreningarna men omsätt-ningen på ledare tenderar att öka, säger Göran: – Om engagemangen blir för korta är jag rädd för att föreningarna tappar mycket både av profil men framförallt av sin historia. Ny regel kräver nya tankar När Göran inledde sin ledarbana var pojklagsåldern, då de flesta började spela aktivt, 16 år. Med åren har, oftast därför att andra idrotter riktat sina rekryteringskampanjer mot allt lägre åldrar, åldern för tävlingsdebut sjunkit. Sjuårslag i seriespel har förekommit. Nyligen tog SkFF och senare Svenska Fotbollförbundet (SvFF) beslut om att förbjuda organiserat tävlingsspel serie- och cupform för lägre ålder än 12 år. Ett beslut som träder i kraft 2017 men som diskuteras flitigt inte minst bland arrangörer av cupturneringar. Inriktning och konsekvenser av åtgärden har diskuterats i åtskilliga år och redan införts i en del andra distrikt. – Efter en tid kommer de som tror på idén att peka på fördelar som vunnits. De som varit emot nyordningen kom-mer däremot att se nackdeler. Sanningen är väl den att båda sidor har rätt. Många menar att rekryteringen försvåras ge-nom beslutet och att en del av dem som börjar spela fotboll kommer att sluta. Frågan, att många slutar, har vi diskuterat tidigare. Jag vill tro att vi inte förlorar fler än vi gjorde förr. Skillnaden är att då slutade många när de gick in i juniorål-dern efter att ha börjat spela i 10-12-årsåldern. Nu för tiden slutar fler i 15-16-årsåldern men också de har spelat i tio år. – De som arrangerar cuper och har den verksamheten som en stor inkomstkälla får kanske tänka om men i stort tror jag inte att fotbollsintresset kommer att minska på grund av nu fattat beslut, menar Göran som för sin egen del som ”pensionär” tänker följa fotboll men också annan idrott lika intensivt som han gjort tidigare. Skånebollen nr 1 # 2016 31


Skanebollen nr 1 - 2016
To see the actual publication please follow the link above