Page 20

Skånebollen nr 3 - 2016

mig vid ett tillfälle men beklagade samtidigt att jag var för gammal för att man skulle satsa på mig. Man höll sig strikt till åldersgränserna. – Jag dömde inte min sista match förrän 2006, samma år som jag fyllde 80. ”Kan vara bra att ha” Bo i Tomelilla och vara försäljningschef för ett distrikt som omfattade Skåne, Blekinge, Småland och Halland var inte bra. – Företaget vill att jag skulle bosätta mig längre norrut. Hustru och våra tre döttrar följde givetvis med. Vi började leta hus i gränslandet mellan Skåne och Småland. Det ledde till att vi hamnade i Hästveda och här har jag blivit kvar. Lars var ensam i familjen om att ha stort idrottsintresse. Det har inte påverkat honom. Sedan idrotten fått honom i sitt grepp har Lars inte gjort särskilt mycket för att komma loss… – Lite synd tycker jag det var att min fru, hon dog för sex år sedan, inte ville följa med ut och resa för att se idrott. En enda gång reste jag utomlands och såg en landskamp. Det var när Sverige i VM 1974 mötte Holland i Dortmund, nämner Lars. Ungefär samtidigt som Lars började döma började han spara på idrottslitteratur och program. – Jag är nog en rätt egendomlig samlare. Egentligen ska jag inte kalla mig samlare på riktigt utom när det gäller frimärken. Litteratur och program från matcher på alla nivåer har jag bara tagit med mig och lagt på hög. Jag tillhör den typ av människor som inte gärna kastar något. ”Kan vara bra att ha” är något jag sagt fler än en gång, säger Lars med ett leende men vill nu bli av med sina samlingar: – De tar för stor plats och jag vill gärna att någon samlare eller något museum för en billig peng vill köpa det www.kronleins.se 035-17 60 00 jag har. I vart fall hoppas jag att det ska komma till glädje någonstans. Det känns fel att det ska hamna på sophögen för att brännas. Hamnade på förstasidan En enda gång har Lars brutit en match därför att han kände att den var på väg att spåra ur: – Det var en målvakt som det slog slint för. En som jag uppfattade honom snäll grabb som under matcher hade lätt att tappa koncepterna rusade över halva planen för att tala om för mig att han skulle döda mig. Jag tog inte hotet bokstavligt och fick hjälp av spelare ur inte minst hans eget lag. Jag bestämde mig ändå att inte slutföra matchen, det var väl tio minuter kvar, och sa till spelarna, ”nu spelar vi inte mer i dag pojkar”. Ingen protesterade, allt gick lugnt till. – Dagen därpå ångrade jag att jag brutit matchen. Det sedan en kvällstidning fått kännedom om händelsen och slagit upp den på första sidan med stora rubriker ”Spelade hotade döda domare” eller något däråt. Det kan finnas andra skäl att bryta en match och det är något som Lars gjort vid några tillfällen i samband med åska: – När jag var ung slog åskan en gång ned i mitt föräldrahem. Efter det fick jag så stor respekt för vad åskan kan ställa till med att jag absolut inte kunde tänka mig att låta 22 spelare springa omkring på en öppen plats medan åskan blixtrade och dundrade. Det är en inställning som än i dag lever kvar hos mig, när åskan går ska man vara ytterst försiktig. Lars är spänstig för sin ålder och deltar fortfarande i föreningsliv. Mest inom nykterhetsrörelsen. – Så länge jag känner mig klar i knoppen vill jag hålla igång. Jag kör bil och har inga problem att förflytta mig. Både för att se på idrott och för att delta i andra evenemang. 20 Skånebollen nr 3 # 2016


Skånebollen nr 3 - 2016
To see the actual publication please follow the link above