Page 32

Skånebollen nr 1 - 2017

Han har kartlagt hela allsven 1958 var ett stort idrottsår, allra störst i Sverige. I juni månad avgjordes VM-slutspelet i fotboll här, från Malmö i söder till Sandviken i norr gjorde världens 16 främsta fotbollsnationer upp om vem som skulle ha rätten kalla sig världsmästare de närmaste fyra åren. TEXT & FOTO: Roger Gottfridsson Carl-Johan Johansson har I augusti avgjordes EM i friidrott på Olympiastadion i Stockholm. …och hemma i S:t Olof dokumenterade nioårige Carl-Johan Johansson det som hände, inte ett resultat gick förbi honom. Intrycken från det fullmatade idrottsåret (som också innehöll skid- VM i Lahtis, första svenska segern i tennisens Wimbledon men också den första svenska kvinnliga europamästaren i simning) gav djupa intryck hos den unge Carl-Johan. Statistik och fakta är än i dag den i år 68-årige Carl-Johans allra största intresse. Så stort att Carl-Johans pålitlighet anlitas i många olika sammanhang. Hade det funnits sätt att gradera digniteten hade han med stor sannolikhet hamnat i klassen Kunglig hovleverantör. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) tillhör de största ”kunderna”. Ansträngningarna för att få rätt uppgifter om alla vårt lands olympier har bedrivits i många år men när man förstod att ytterligare en koll borde göras tillfrågades Carl-Johan. Det skedde 2005. Lite drygt 3.600 kvinnor och män med den gemensamma nämnaren att de tävlat för Sverige i OS har granskats – och ganska många fel från förr är numera rättade. OS är en stor uppgift men den allra största Carl-Johan ställts inför är att kartlägga alla som spelat allsvensk fotboll sedan starten 3 augusti 1924. Genast ska sägas att Carl-Johan innan dess värmt upp sig med att ta fram uppgifter om alla de cirka 16.000 lagsportutövare som förekommit på bild i Rekord-Magasinet. För många i den generation Carl-Johan tillhör ersattes det tidigare obligatoriska läsandet av katekesen med flitiga och intensiva studier av Rekord-Magasinet. Den var från första numret i november 1942 tills att den lades ned 1970 något av ett måste men också ett rättesnöre för årgång efter årgång av svenska pojkar (de flesta flickorna läste hellre Film-Journalen, Fickjournalen eller Vecko-Revyn). Utgivaren Edwin Ahlquist, allra mest känd som boxaren Ingemar Johanssons rådgivare, såg varje torsdag till att vi ungdomar fick vårt exemplar av Rekord-Magasinet innehållande intervjuer, noveller och berättelser från idrottens underbara värld. Men också moraliska rättesnören, mot nazism, fusk i alla former och i varje nummer minst en liten ruta med texten ”Plikten måste alltid gå före nöjet! Läs hemläxorna innan du läser Rekord-Magasinet!” 16.000 namn att kolla 16.000 namn har Carl-Johan kontrollerat i Rekord-Magasinet. En del av de saknade namnen i laguppställningarna var ersatta med ”okänd”, ”ej namngiven” och liknande. För att inte tala om alla som står på ”fel plats”. - Jag började med Rekord-Magasinets bilder när jag blev pensionär på heltid. - Första steget var att leta på födelsedatum. Tyvärr stämde inte de alltid. Då letade jag fram andra spelare som fanns på bilden, tog kontakt med dem och det gav ofta napp, berättar Carl-Johan. Om den metoden ska sägas att många av bilderna i de första årgångarna inte innehåller en enda som ännu är kvar i livet – det är 75 år sedan hela världen som arbetsfält i sin jakt på allsvenska fotbollsspelare och OS-svenskar. första Rekord-Magasinet kom ut. Carl-Johan har alltid intresserat sig för historia, i många former: – När jag under min aktiva yrkestid reste mycket tillbringade jag mycket av fritiden på biblioteken i de städer och andra platser där jag befann mig. I mitten av 1980-talet började jag prenumerera på SOF-bulletinen, som är en tidskrift för Sveriges Olympiahistorikers Förening. Genom den fick jag kontakt med Wolf Lyberg, tidigare generalsekreterare i SOK. Han ägande mycket tid åt att forska och när han bad om hjälp svarade jag ja. 2005 frågade SOK om jag ville hjälpa dem och på den ideella vägen är det, berättar Carl-Johan. Höll skånerekord i 25 år Carl-Johan var i yngre dagar minst av allt en bokmal. Han var målvakt i S:t Olofs IF:s fotbollslag i nio år innan han på grund av jobbet flyttade till Harlösa. Han var underofficer till yrket, senare bytte han bana och blev utbildare hos Räddningsverket. – Jag spelade för Harlösa IF några år sedan vi flyttat dit. Mina andra ungdomsidrotter slutade jag tidigare med. S:t Olofs IF hade många bra friidrottare när jag växte upp. Kent Andersson vann flera SM för MAI på 800 och 1.500 meter och dessutom flera i stafetter. Kurt Hansson hette en annan löpare, han vann SM på 10.000 meter 1964. – Min bästa gren var höjdhopp. Som 14-åring blev jag skånsk mästare för åldersklassen. När tävlingen började var mitt personrekord 156 centimeter men när den var över hade jag höjt det med tio centimeter. Jag vet att 166 gällde som kretsrekord för 14-åringar i minst 25 år. Förklaras ska att den skånska friidrotten vid den tiden, kring 1960, var indelad i sju geografiska kretsar, S:t Olofs IF tillhörde den sydöstra kretsen. – På vintrarna spela jag pingis, mest med S:t Olof serielag, minns Carl-Johan som just nu tillsammans med en god vän försöker få fram säkra uppgifter om alla allsvenska fotbollspelare: – När vi började för tio månader sedan saknade vi fullständiga uppgifter om cirka 200 spelare. Just nu är vi nere 60. 32 Skånebollen nr 1 # 2017


Skånebollen nr 1 - 2017
To see the actual publication please follow the link above