Page 42

Skånebollen nr 1 - 2017

Kommentar Pengar från TV och agenter styr över det mesta i toppfotbollen Många förfasar sig över fotbollens makt och påstår att den satt sig på politiker lika väl som på företagare. ”Fotbollen behöver bara peka på vad den vill ha och så får den det”, säger många som företräder de som känner sig mest undanskuffade. Så var knappast fallet när svenska folket röstade fram Peder Fredricson som 2016 års, ja vad då? Handlar det om bästa prestation, eller är det enbart en popularitetsomröstning? Är det egentligen någon som vet? Fullständigt klart är att fotbolls-Sverige varken stod upp eller röstade för vare sig Zlatan eller damlandslaget. Radiosportens lansering av tävlingen är på gränsen till fenomenal. Från tidigt på hösten till dagen för Idrottsgalan då avgörandet sker matas vi med namn och telefonnummer av beslöjade röster som får det att låta som allt står på spel. När så slutresultatet förkunnas visar det sig att åtta-nio procent av landets invånare röstat. Och inte ens det eftersom glada nunor i olika media berättat att de inte bara röstat en, två eller tre gånger – 15 gånger sista kvällen var det en som sa. Inget fel i det. Reglerna tillåter det och jag har ingen aning om hur en hundraprocentigt säker omröstning skulle se ut. Jag vet inte ens hur en kontroll som garanterar rättvisa på samma låga nivå som röstningen för att utse USA:s president ska genomföras. Det är bara till att konstatera att fotbollens anhängare inte är att lita på i sådana här sammanhang. För att uttrycka mig på oklanderlig svenska, folket skiter fullständigt i vem som får Jerringpriset. Det är media som drar upp något som ska föreställa folkstorm. Fotbollsfolket sitter lugnt kvar och låter de andra kivas. Om den stora delen fotbollsintresserade hade gått man ur huse (=använt sina telefoner) hade efterhandsdiskussionen handlat om damlandslaget skulle premierats för sin utmärkta prestation i OS eller om vår ende spelare med internationell stjärnstatus (Zlatan) skulle fått ytterligare ett pris att ställa på hyllan. Trots att det återstår en hel månad innan att skid-VM inleds så har båda fotbollens seniorlandslag redan varit i farten. Damerna har mött Norge och England, herrarna har spelat mot Elfenbenskusten och Slovakien. Herrarnas första match, mot Elfenbenskusten, på väg till afrikanska mästerskapen, gav kanske inte så mycket. Svenska spelare med två månader utan matcher plus julledighet saknade tempo. Inget annat var att vänta. När Janne Anderssons pojkar ställdes mot ett lag med likvärdiga förberedelser såg det genast bättre ut. Dock inte riktigt så bra som siffrorna – 6-0 mot Slovakien, på plats 21 på den Europaranking där Sverige återfinns som 22 imponerar. Bästa minnena från den matchen är att Sverige spelade med betydligt större fantasi och mindre oförutsägbart än under senare år. Under Erik Hamréns ledning har nära nog allt spel gått ut på att nå ”den långe” (Zlatan) med bollar, oftast i luften. Redan under höstens VM-kvalmatcher kunde anas en annan spelmodell än den som Hamrén använt sig av. Passningar längs marken och större intensitet då det gällde att erövra bollen syntes. Jag var hoppfull redan i höstas och intrycken förstärktes speciellt i matchen mot Slovakien: spelglädje skymtade fram – det har gått lång tid sedan landslaget förmedlade det intrycket. Allt det här har skymtat fram hos de yngre landslagen under några år, speciellt hos U 21-årgångarna. Det är inte utan att jag ser fram mot herrlandslagets fortsatta kval för att nå Ryssland. • • • • • • • Epoken Zlatan bleknar snabbt – det räcker inte med att göra rätt för sig i Manchester U. Innan januari månad var slut hade Zlatan blivit av med sitt svenska rekord gällande högsta övergångssumma vid flytt från en svensk klubb. AIK fick 87 miljoner för Alexander Isak. Det är fem miljoner mer än Ajax betalade för Zlatan för 16 år sedan. Pengar, pengar, pengar. Fotboll handlar alltmera om pengar och närmast absurda summor. Nyligen rapporterades om en sydamerikansk spelare med problem att göra rätt för den summa en engelsk klubb betalt för honom. En nyrik kines var då framme och köpte honom – till den engelska klubbens stora glädje. Men också till agentens (han ser alltid till att få minst tio procent) för att inte tala om spelarens. ”Han är värd allt han får”, trumpetade agenten om en lön på över två miljoner i veckan – för en spelare som inte platsade i en engelsk klubb! Fotbollsvärlden har med det ytterligare en gång bevisat att den inte är klok. Trots det försöker ingen ens dra i nödbromsen. Inte en idé om begränsningar. Allt fler tycker att det gått för långt och stannar hemma istället för att gå på match. Det finns ingen bekräftelse på att Benfica kommer att sälja Viktor Nilsson-Lindelöf till en engelsk klubb för en summa kring 300 miljoner svenska kronor. Som i så fall i sin tur leder till att Västerås SK FK får en liten bonus i trakten av 50 miljoner. I och för sig är Västerås den part som gjort sig mest förtjänta av pengarna tillsammans med spelaren men 50 miljoner. Det är bara till att hoppas att de använder pengarna till något nyttigt. • • • • • • • Två skånska klubbar som alltid legat i botten av publikligorna i de serier de spelat, Ängelholms FF och FC Höllviken, har insett att inte längre klarar att satsa. FC Höllviken lägger ned medan Ängelholms FF pendlar mellan hopp och förtvivlan – konkurs eller inte konkurs. Är det någon som tror att det lokala näringslivet tycker att de använt sina reklampengar på ett bra sätt? • • • • • • • Jag kan omöjligt erinra mig när jag i sällskap med likasinnade/-tänkande första gången diskuterade möjlig- 42 Skånebollen nr 1 # 2017


Skånebollen nr 1 - 2017
To see the actual publication please follow the link above