Page 34

Skånebollen nr 2 - 2017

”Toddes” fotbollsliv ställs ut Malmö FF:s ansträngningar att bevara sin förenings historia inne i Swedbank Stadion har lett till en minnesutställning över Egon Jönsson (1922-2000), en av många legendarer och MFF-are i stort sett i hela sitt liv, öppnades i början av april. TEXT OCH FOTO: Roger Gottfridsson Han började tidigt i Malmö FF. Gick över till FBK Rapax, som höll till på Sorgenfri. Där började han spela seniorfot-boll men plockades som 22-åring tillbaka till MFF. Som 22-åring debuterade Egon i allsvenskan i sista höst-matchen den 31 oktober 1943. ”Di blåe” mötte bottenlaget IK Brage och vann med 2-0 inför 9.624 åskådare. Under vårsäsongen spelade Egon i nio av de tio matcher-na. När det i början juni var dags för MFF-arna att ta emot den historiska första uppsättningen allsvenska guldmedal-jer fick Egon stå vid sidan och titta. Egon hade spelat tio matcher och blev utan medalj, Gustaf Nilsson hade deltagit i elva. Så hårda var reglerna på den tiden. Medaljer utdela-des enbart till de elva spelare som deltagit i flest matcher. Med tiden kompenserade Egon den missen. Det blev för hans del sammanlagt 405 A-lagsmatcher och 269 mål innan han slutade sin framgångsrika aktiva karriär 1955. Hemma i prisskåpet kunde han då titta på bland annat medaljerna från elva allsvenska seriesegrar, lika många cuptriumfer (sammanlagt som spelare och ledare), bronsmedalj från VM i Brasilien 1950, 22 länders bordsflaggor på silverstänger – en flagga från det land man spelat en landskamp mot var det obligatoriska priset på den tiden. Egon var snabb på planen och dök upp där de flesta inte anade att han skulle dyka upp. Han var orädd och det ledde till att han fick många smällar. Mot slutet av sin karriär såg han ofta ut som en mumie med bindor runt båda benen. Anne-Lie Hammenskog, Egons (och Ethels dotter) fanns med när Malmö FF presenterade minnesutställningen över hennes far. Egon som är en av de verkliga trotjänarna genom alla tider, titta på bilden till vänster där han tillsammans med tränaren Antonio Duran skriker ut sin glädje över att händelserna på plan gått MFF:s väg. Som ung var han van vid att ta emot smällar. Som van-ligt var på den tiden spelade man fotboll på sommaren och ägnade sig åt någon annan idrott på vintern. Egon brottades och boxades. Dottern Anne-Lis såg aldrig sin far boxas men hörde talas om det. När jag frågar om hans boxningskarriär säger hon: – Den var vad jag vet inte särskilt framgångsrik han slutade för att han fick för mycket stryk! Egon slutade spela fotboll fler än en gång. Skadorna var som sagt många men comebackerna minst lika många. Efter långa uppehåll ”reparerades” han och kom till spel. Oftast till stort förtret för motståndarna. Kalle Svenssons skräckmotståndare Landslagsmålvakten Kalle Svensson från Hälsingborgs IF tvekade aldrig om vilken spelare han genom sin långa kar-riär haft störst problem med – Egon Jönsson! Förstasidesbild på Reckord-Magasinet i slutet av 1940-talet – större ära kunde inte en ung svensk fotbollsspelare få vara med om. 34 Skånebollen nr 2 # 2017


Skånebollen nr 2 - 2017
To see the actual publication please follow the link above