Page 27

Skånebollen nr 3 - 2017

grannkommunen Örkelljungas Ekets GoIF som i sin ung-domssatsning lockar spelare från ett större upptagningsom-råde (eller ska vi vara ärliga och säga att lättlurade föräldrar tar sig tid att köra barnen i bil till träningar och matcher?). – I vår generation fanns det inte på kartan att man som barn spelade för ett lag på annan ort än där man bodde, säger Peter. Peter Olsson och övriga i styrelsen har engagerat sig hårt för att ge FC Kopparmöllan luft under vingarna: – Jag brinner för att vi ska ha en idrottsförening i kommundelen. När jag växte upp var idrottsplatsen den naturliga samlingspunkten för många ungdomar och jag vill att det ska fortsätta. Som jag känner det är det lite av en skyldighet för oss som bor här att hålla igång föreningen. Det är mycket, mycket viktigt för en trakt som vår att ha kvar en levande förening. Det är en i allra högsta grad so-cial angelägenhet och en viktig träffpunkt med en förening som har en idrottsplats där det är liv och rörelse. Kan spela i femman nästa år Föreningen sköter anläggningen själv men får givetvis skötselbidrag av kommunen. Dagen då Skånebollen besö-ker idrottsplatsen håller Peter på att klippa planen. Han är också biträdande tränare efter att ha slutat sin aktiva karriär för två år sedan. Då hade han spelat fotboll i över 25 år. Han är också medlem i en ganska ung styrelse, han säger att snittåldern på styrelsens medlemmar ligger kring 35 år. – Just nu känns det som om vi har medvind. Inför årets säsong kom fem spelare, som under ungdomsåren lämnat oss, tillbaka. Fler spelare stimulerar intresset och vi har väl förhoppningar om att inom inte alltför lång tid vara uppe i femman, säger Peter och har stöd för sitt uttalande i att FC Kopparmöllan redan under sitt första år kan ta ett steg uppåt i seriesystemet. Föreningen har startat hösten på bästa tänkbara sätt: fyra raka segrar. Det innebär att när fem omgångar återstår är FC Kopparmöllan med bland de lag som har bäst utsikter att nå direktuppflyttning (ett lag) eller kvalspel (två lag). För att vara ett lag så långt ned i seriesystemet som division 6 är intresset kring hemmamatcherna stort – snittet ligger 75-80 per match. Ishockeyn smälte bort Utöver tillskotten från stat och kommun är det sponsorer som bidrar till att ge föreningen en ekonomisk ryggrad. – Vi har tre större eller medelstora industrier på orten och det är de som i första hand stöttar. Gelita, ett företag som i första hand sysslar med gelatinprodukter, är både kommundelens största företag som vår huvudsponsor, berättar Peter Olsson. De tre industrierna ger 300 människor arbete. Ett pro-blem för många av spelarna är att de jobbar skift vilket inne-bär att det emellanåt kan vara en aning glest på träningarna. Under 1950 växte isbanor fram i nästan vartenda svenskt samhälle. Ishockeyn slog efter Tre Kronors OS-brons i Oslo 1952 igenom som den mest utövade vintersporten. Stidsvig ville inte vara sämre än många andra nordskån-ska samhällen utan satsade på en egen rink, naturligtvis handlade det om naturis. Säsongen 1955-1956 spelade Stidsvigs IF 26 ishockeymatcher. Av det kan var och en förstå att om det inte var mycket som var bättre förr så var i vart fall vintrarna kallare. FC Kopparmöllan bjuder sin publik på faciliteter långt över det vanliga för division 6-föreningar, en läktare i prima skick. Den ska målas om i Kopparmöllans egna färg. Skånebollen nr 3 # 2017 27


Skånebollen nr 3 - 2017
To see the actual publication please follow the link above