TIFF nr 4 / 2022 35 samverkan och tillväxt. Att det skulle tillväxas var nu helt klart och det Försvarsbeslut som fattades för perioden 2020-2025 innebar ökning av materielanskaffningsverksamheten från FMV:s sida från en nivå om dryga 10 miljarder per år upp emot 25 miljarder per år, en makalös uppgift tyckte vi då. År 2019 gick vi in i den organisation FMV har nu, som är påfallande lik den organisation jag klev in i 1985 när jag var på FMV första gången. Visserligen heter inte ”Huvudavdelningen för Marinmateriel” utan ”Verksamhetsområde Marinmateriel” men annars är det rätt lika. Min roll var dock inte densamma utan jag var chef för FMV:s ledningsstab. Som sådan agerade jag i praktiken stabschef och myndighetsstöd åt FMV:s generaldirektör, bibehöll ansvar kring samlad produktion och utveckling samt kontaktansvaret med Försvarsmakten. Första året kom att präglas av konsekvenserna av MLU där det fanns ett stort mått av ”fantomsmärtor” på FMV vad gällde ansvaret för vidmakthållandet av Försvarsmaktens materiel. I kombination med alltför invecklade processer för mandat och beslut har detta varit en hämsko i verksamheten som nog inte är riktigt borta än, även om det har blivit mycket bättre sedan starten för dryga tre år sedan. Vikten av pragmatiskt samarbete mellan myndigheterna kan inte nog påtalas och stundtals kom denna att få stå tillbaka för mer stelbenta och formella attityder från bägge sidor. Uppgiften som FMV har huvudansvaret för, det vill säga anskaffning av ny materiel, krävde full insats redan från start med tanke på den beslutade tillväxten. En av de saker jag jobbade hårt med var att försöka få alla i organisationen att få insikt och känsla om hur bråttom det var (och är) att komma till beställning. Utan beställning – ingen leverans. Vi införde därför ett system vi kallade för TRIP (Tillämpad Realisering av Investerings Planen) vars ide var att tydligt visa vid vilka tidpunkter olika typer av underlag och beslut måste föreligga för att det ska vara möjligt att leverera i tid. Normal projektledingsmetodik kan tyckas men det krävdes en rejäl mental uppryckning för att visa vikten av tempo i verksamheten. Tid hade plötsligt blivit klart viktigare än tidigare i triaden av tid-pris-funktion. Sedan slog Coronapandemin till! Jag kunde snabbt konstatera att myndighetens ordinarie krishanteringsorganisation inte svarade mot det läge vi nu stod inför och vi bildade snabbt det som fick namnet Analysgrupp Corona. Ag Corona fungerade som ett beredningsorgan som lade fram beslutsförslag och analyser till GD med ledningsgrupp och som kom att fungera mycket väl under dryga två år. Vi var därför mycket snabba i beslutsfattandet och kunde med kort varsel kalla in hela ledningsgruppen till Skypemöten vid behov. Förutom att hantera konsekvenserna av pandemin så lärde vi oss också otroligt mycket av stort värde som vi inarbetat i FMV beredskapsplanverk och använt oss av under året kopplat till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Ett minnesvärt sådant tillfälle var när vi i januari aktiverade FMV nyinrättade ”Kris- och krigsstab” i samband med att Försvarsmakten stärkte sin närvaro på Gotland. Det väckte viss förvåning och vi fick ett antal märkliga frågor av typen ”- Förbereder ni er för krig?”, varpå vi kunde svara ”- Ja, det är vår uppgift enligt regeringens instruktion till myndigheten”. Den typen av frågor försvann efter den 24 februari. Vi hade också nytta av den av FMV utvecklade APP:en som inte kan köpas på ”AppStore” utan som ska utläsas ”Alternativ Produktions Plan”. Syftet med den är att ha en med Försvarsmakten förberedd och alltid aktuell plan över vad vi ska göra om vi tvingas till en forcerad produktion. Det är ju ingen större vits att ägna sig TIFF möter en läsare: Thomas Engevall Thomas Engevall civil 2019. åt system som ska levereras om 5-6 år om kriget står för dörren. Utan att gå in på detaljerna i APP:en som givetvis är hemliga så är de principiella åtgärderna av 5 olika typer ”fortsätt enligt plan-forcera-ominrikta-avbrytpåbörja nytt”. Tack vare detta arbete kunde vi snabbt föreslå möjliga åtgärder till Försvarsmakten och Regeringen i februari-april. Våren, som jag innan kriget i Ukraina bröt ut, i min enfald trodde skulle kunna bli en lite lugnare period innan pensioneringen, blev en av de mer hektiska perioderna i hela karriären. Å andra sidan tycker jag att hela perioden också visade FMV, Försvarsmakten och de svenskbaserade leverantörerna från sin bästa sida där det fanns, och finns, en mycket stark vilja att göra skillnad och att stärka försvaret av Sverige så snabbt det bara går. Det gjorde att det kändes lättare att lämna över jobbet till generalmajor Mikael Frisell som nu tagit över min befattning och som med all säkerhet kommer att driva på i mycket högt tempo framgent. När började du läsa TIFF? Jag har egentligen inte koll på när jag började läsa TIFF mer än att jag började läsa den så fort jag fick den första gången men när det var kommer jag inte ihåg. Varför läser du TIFF? Jag har alltid gillat tidningar och har alla nummer av Marinnytt och Försvarets Forum sparade i källaren. TIFF har dock en speciell plats i hjärtat eftersom den är den enda tidningen som är tekniskt inriktad och därför får ju den lite extra uppmärksamhet när den kommer i brevlådan. Redan när jag gick på gymnasiet i slutet av 1970-talet köpte jag en tidning som hette ”Soldat och Teknik” som har nedlagts och återuppstått i omgångar men som med säkerhet väckte ett intresse för kvalificerade system med häftiga prestanda. Jag var i valet och kvalet om jag skulle söka till flyg- eller mariningenjör men sjöintresset kom att väga över till marinens del för min del. Vad jag minns hade inte armén alls lika intressanta rekryteringsbroschyrer, om de ens fanns. På Chalmers blev jag snabbt redaktör för Maskinteknologsektionens tidning M-ord >>>
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=