NR 3 • 2023 TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN TIFF träffar: Mats Rihne, projektledare, Materielinspektionen Laserbanan i Arboga Revolvern alla måste köpa
2 TIFF nr 3 / 2023 Årgång 57 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 35. REDAKTÖR Oscar Edling Mobil: 070-873 93 93 E-post: oscar.edling@fmv.se WEBBREDAKTÖR Bengt-Göran Lahti Tel: 010-217 09 86 E-post: bengt-goran.lahti@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Björn Axelson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-23 12 08 E-post: bjorn.axelson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2023-10-16 för nummer 4/2023. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 4/2023 beräknas utges i december 2023. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2023. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2023. Omslag Framsidan: Mats Rihne jobbar i FMV:s lokaler intill Åre Östersunds flygplats. Foto: Martin Neander. Baksidan: Workshop gällande kemi- och miljö inom FLYG-området. Foto: Karin Selinder, Saab AB. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden Innehåll 03 Ledaren 04 Gamla tankegångar får nytt liv hos Materielinspektionen 08 Laserbanan i Arboga har varit igång i drygt fyra decennier 12 MvE Chefsmöte 15 Expertstöd, Materialteknik 16 Miljö: Workshop Flyg 22 TIFF möter en läsare 26 Kamratoff Årsmöte 29 Länktips 30 Historisk artikel 33 Gissa bilden 34 Nöten 35 Kontaktpersoner Dagens förändrade omvärldsläge gör att många av de idéer som lades fram på 1950-talet när det gäller försvaret av Sverige har blivit aktuella igen. Det framgick när TIFF träffade Mats Rihne som är projektledare på FMV i Östersund för Materielinspektionen. TIFF har besökt en av landets få laserbanor. Det primära uppdraget för verksamheten på laserbanan är underhåll och reparationer när det gäller Försvarsmaktens olika laserutrustningar. Chefmöte i Markverksstadsenheten (MvE). FMV-annons Teknisk tjänst (Element materielprovning). Spännande workshop med fokus på gemensamt arbetssätt inom kemi och miljö inom FLYG-området Tommy Tyrberg, läsare och skribent genom tid och rum! KamraToff årsmöte 2023 på Första Amfibieregementet och Berga garnison. Förslag på internetlänkar. Tommy Tyrberg, Revolvern alla måste köpa. Sommarbildens lösning samt en ny bild att fundera på. Sommarnötens lösning och en ny nöt att knäcka.
TIFF nr 3 / 2023 3 Nu är det på riktigt mycket som händer samtidigt. Stundtals känns det som att det är märkliga och komplexa intressen som styr Försvarsmaktens utveckling. Inte riktigt som vi är vana vid. En NATO-anslutning av Sverige kommer att få stor påverkan på Försvarsmakten som helhet. Vad avser specifikt den tekniska tjänsten så är NATO:s inriktning att varje land står för sin egen del kopplat till de materielsystem som man bidrar med. Planer har lagts där FM tillförs historiska summor pengar för att möta kravet på en försvarsbudget om 2 % av BNP för länder anslutna till NATO. Samtidigt ställs krav på interoperabilitet, förmågan att kunna ge och ta emot stöd från andra nationer mm som indirekt ändå indirekt kommer att påverka även hur den tekniska tjänsten utförs. Inom Högkvarteret och på staber pågår nu en febril aktivitet för att hantera den planerade tillväxten av Försvarsmakten. Nya och modifierade materielsystem planeras som ska höja Försvarsmaktens förmåga avsevärt. I närtid har det fattats beslut om tillförsel av omfattande medel inom marin- och flyg arenorna. Senaste beslutet är exempelvis tillförsel av ett 50-tal nya Archer. Devis är denna anskaffning som kompensation för skänkt materiel till England och Ukraina. Vad gäller modifieringar inom materielsystemen pågår exempelvis allt från en beredning för att höja stridsvagnssystemets (122/Leopard) till en vassare version, till att förbättra och utveckla traktor kokkärror. Materielen som nu anskaffas kommer naturligtvis att behöva underhållas. Det behöver ställas krav på att upphandlingar genomförs med beaktande av krav på robusta system med avseende på hög funktionssäkerhet och underhållsmässighet som kan underlätta för den tekniska tjänsten för de nya materielsystemen som planeras att tillföras. Även en omfattande rekrytering behöver göras för att säkerställa tillgång till personal som kan hantera materielen. Kravbilden på den tekniska utbildningsorganisationen kommer att öka för att kunna lära upp nya tekniker. Utöver programbunden utbildning kommer det även ställas höga krav på utbildningar inom olika specialområden vilket måste få stort fokus i närtid. Förutom tillväxtfrågor enligt ovan pågår arbete med utveckling av organisation för stödet till Ukraina. Förväntan är att detta stöd kommer att behöva genomföras under lång tid och med stor uthållighet. Regeringen har fattat beslut om ett omfattande stödpaket för att kunna vidmakthålla de skänkta materielsystemen under kommande år. En organisation har etablerats för att kunna svara upp på behov av reservmateriel samt för att kunna ge stöd med teknisk tjänst. Ett exempel är ett stridsfordon (CV90) som skadats i strid som var i behov av reparation. Personalen som genomförde reparationen visade prov på stort engagemang och yrkesskicklighet och fordonsindividen kunde efter kort tid återinsättas i strid. Ett gott bevis på den kvalitet och förmåga som finns bland vår personal inom teknisk tjänst och som bidrar till att göra livet för soldaten i fält lite bättre. I detta nummer av tidskriften TIFF får vi möjligheten att bekanta oss med Materielinspektionen som är under utveckling, främst med uppgift att verifiera materielstatusen i våra förbandsverksamheter men nu även med uppgiften att lämna expertstöd för bästa förvaltning över tid. Ni som läsare får även in liten insyn i hur arbete med att verifiera prestanda på lasersikten går till i stora drag. MvE Chefsmöte har ägt rum i augusti på Arlanda, i denna artikel kan man se tydliga tecken på att man nu jobbar för att utveckla verksamheten och effektivisera sina aktuella processer gällande grundtillsyner och verkstadsproduktion. Läs gärna TIFF möter en läsare och reflektera över begreppet ”LOGISTIK” och dess innebörd, här finns en hel del tänkvärt kopplat till de utmaningar och utvecklingsområden vi står inför inom Försvarsmaterieltjänsten. Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 3 / 2023 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR När TIFF i augusti träffade Mats Rihne, projektledare för MI på FMV i Östersund, höll regnovädret ”Hans” på att släppa sina sista droppar över det vackra landskapet på Frösön. Från 2023 har MI sin placering i nya lokaler alldeles intill Åre Östersunds flygplats. – Vi är ju faktiskt i en situation nu igen som liknar läget 1943 och där Försvarsmakten tillförs väldigt mycket materiel som måste tas om hand, inleder Mats vårt samtal med att säga. Mats Rihne började som teknisk officer mellan 1980–1985 på A 6 i Jönköping som vapentekniker. Via teknisk utbildning i Barkarby på Arméns Tekniska Skola (ATS) så hamnade han i Östersund 1985 där han började utbilda på Haubits 77. 1988–1990 jobbade han som support för Haubits 77 på dåvarande Bofors i Indien. Sedermera blev det i stället utbildning av officerare på A 4 och A 8 på systemet Haubits 77 B i Sverige. Delar från detta system återfinns idag i Archer-systemet. Åren 1993–2003 tjänstgjorde Mats som Teknisk chef vid Smålandsbrigaden under sex år och verkstadschef vid Markverkstad Eksjö under fyra år. Planeringserfarenhet Ansvaret som teknisk chef innebar planering av materielunderhåll i förråd, vilket har varit en ovärderlig erfarenhet vid arbetet på MI, menar Mats. Som verkstadschef ansvarade han för en enhet som idag är delat på tre – besiktning, verkstad och marktele. (FMTIS idag). – Dessa tio år i Eksjö var nog den bästa tiden som officer med fantastiskt duktiga och kompetenta civila och militära kolleger både vid regementet och på verkstaden, säger Mats. År 2003 hamnade han återigen i Jämtland på ATS och efter garnisonens nedläggning 2005 jobbade Mats på en Volvoverkstad för lastbilar som verkstadschef. Under tiden anlades ett FMV-kontor i Östersund och det bestämdes bland annat att Materielinspektionen skulle upprättas på nytt där 2007. År 2008 började Mats Rihne på MI. – Jag är projektledare och så är vi tre projektingenjörer. MI-kontoret består alltså sammanlagt av fyra personer, säger han. Stödfunktion Organisatoriskt idag tillhör MI VerkO Log vid FMV men jobbar direkt mot Försvarsstaben STÖD med att stödja dem med Resurskontroller eller andra uppdrag. Beställare är MOA 508 på uppdrag av FST STÖD STAB och verksamheten hanteras i MKOK 508 (se grafik över Materielinspektionens uppdrag 2023). Men trots ett födelsedatum som går 80 år tillbaka i tiden så är uppdraget för MI relativ tidlöst. – År 1943 organiserade Arméförvaltningen en kontrollbyrå med materielvårdssektion med avsikten att börja kontrollera materiel och 1947 skapades Materielvårdsbyrån med en chef som hade inspektionsrätt. År 1954 skapades Materielinspektionen. När FMV bildades 1968 blev MI en del av Arméns underhållsavdelning Materielinspektionen visar att historien går igen Materielinspektionen (MI) skapades redan för åttio år sedan. Den är ett tydligt exempel på att historien tenderar att upprepa sig. En del av de idéer som lades fram och genomfördes på 1950-talet av MI finns det anledning att damma av igen efter att de har legat i träda i drygt två decennier. Text och foto: Martin Neander. Materielinspektionens uppdrag 2023 (kunddialog B-1 i november, MKOK 508/MI – FST STÖD STAB) Materielinspektioner tillsammans med HKV FST STÖD Resurskontroller FM2023-3690:1 Direktiv C FST STÖD… n Militärregion Mitt (MR M) n 4.sjöstridsflottiljen n Upplands flygflottilj, F 16 n Norrbottens regemente, I 19 Återbesök resurskontroller 2021-2022 n Militärregion Syd (MR S) n Militärregion Nord (MR N) n Göta Ingenjörregemente, Ing 2 n Försvarsmedicincentrum (FömedC) Gamla tankegångar får nytt liv hos Materielinspektionen
TIFF nr 3 / 2023 5 vid FMV (FMV AUH) och har sedan dess tillhört FMV. Syftet var att Materielinspektioner skulle ske av en extern part, förklarar Mats. – Jag har tittat på gamla protokoll från 1950-talet och det är intressant för där står det att MI skulle kontrollera materielvård, materieluppläggning, fredsförvaltningstjänst och mobiliseringsförberedelse, fortsätter Mats. Det är egentligen mycket likt det vi faktiskt gör idag så det hänger så att säga kvar. Om man tar mobiliseringsförberedelse som exempel så är det något som vi inte direkt tittade på för tio år sedan, men idag är det högaktuellt igen. Så på ett sätt är vi tillbaka i det tänk som fanns på 1950-talet när det gällde materielvård och inspektioner. Vi behövs helt klart mer igen än på länge eftersom behoven har återuppstått. Avfuktning som förvaringslösning En annan likhet med dagens situation är att det på 1950-talet var otroligt mycket materiel som behövde förvaras och materielen stod i långa perioder oanvänd. Det gjorde att materielen lättare förstördes eftersom den inte förvarades på rätt sätt. MI började på 1950-talet göra olika prov på förvaring för att reda ut hur materielen skulle kunna förvaras på ett bättre sätt. Eftersom det är dyrt att ha stora uppvärmda förråd kom man inom MI på att avfuktning kunde vara en lösning på många av problemen med korrosion och annan förstörelse. – I samarbete med Munters skapade man de här små avfuktarna som möjliggjorde byggandet av små kompaniförråd, som var kallförråd med avfuktning, som hindrade materielen från att förstöras, berättar Mats. Vårdanvisningar Det blev också uppenbart att man var tvungen att göra förebyggande åtgärder på materielen innan den ställs in i förråd och då tog man fram vårdanvisningar. I slutet av 1960-talet driftsattes vårdsystem 69 (nuvarande Vård FM) och under 1968 påbörjades ett projekt som började implementeras 1975 och växte fram under många år, som idag är känt som MVIF (MateTIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Nära Mats Rihnes arbetsplats på Frösön är utsikten mäktig över fjällen och Storsjön.
TIFF nr 3 / 2023 6 rielvårdsinstruktioner Försvarsmakten). Det var erfarenheter från starten av MI och är framtaget av MI för att visa på systematiken att göra åtgärder på materiel innan den förrådställs. På den tiden var det omkring ett dussin tekniker som inspekterade olika system och gjorde funktionskontroller för att se om de fungerade enligt de kontrollscheman som MI hade tagit fram. Många tekniska officerare har under åren lånats in till MI och varit ett stöd vid Materielinspektioner. Ofta var det endast ett fåtal personer som visste vilket förband som skulle inspekteras så gruppen samlades på en plats och order gavs ut. Detta för att inga förberedelser skulle kunna göras. – På det här sättet höll man på fram till 1990-talets slut då den stora avvecklingen inleddes och de små förråden tömdes och materielen samlades ihop i centrala förråd eller såldes av, säger Mats. Ett exempel på ett bra kontrollsystem som lades ned men som MI tog fram var Armémateriel Värdering & Analys av Krigsförband (AVAK) som var ett datoriserat värderingssystem där status på olika materielindivider skulle anges i en matris och i slutändan presenterades funktionsvärde på krigsförbanden. Verktyget var främst ett stöd vid krigsförbandsvärdering (KFV). Vi provade 2015 om det kunde användas igen men då fanns det inte något intresse för mobiliserings- och krigsförbandsvärdering men kanske 2025 kan det vara intressant på nytt – vem vet? Det kan finnas en potential i systemet som förtjänar att återuppväckas. Ändrad inriktning Under åren 2008–2011 var MI inriktat på Hemvärnet och på den internationella verksamheten i till exempel Afghanistan och Mali med flera resor till dessa länder. – En rolig anekdot från 2009 är att när vi kom på inspektion till Berga för att inspektera Södertörnsgruppen så fanns det en parkeringsskylt märkt MI framför det fina slottet. Bra förberedelser sa vi till vår kontaktperson och parkerade, men han påpekade snabbt att det var Marininspektörens parkeringsplats. Vi flyttade bilen och därefter skriver vi alltid FMV MI i våra rapporter, säger Mats. Resurskontroller införs När Resursproduktionsenheten (RPE) skapades 2019 så slogs Materiel, Logistik, Ledningssystem, Infra och Kommers samman vid dåvarande HKV PROD. MI fick då i uppgift att stödja RPE med att inspektera alla dessa delar och skulle därmed inte bara göra inspektioner gällande förrådsförvaring. Idag har också Export och Generalläkaren (GL) tillkommit så det är sammanlagt sju områden som berör MI. Från och med 2023 är det dock resurskontroller inom ramen för Försvarsstaben Stöd som i huvudsak gäller för MI. Syftet med resurskontrollerna är att stödja med utbildning, ge förslag på åtgärder och identifiera behov av förändrade regelverk. Den tidigare inspektionsattityden är nu nedtonad och i stället gäller det att följa upp och stödja med utbildning så att olika åtgärder genomförs. Målsättningen är att identifiera och vidta åtgärder som säkerställer att Försvarsmakten har tillgång till de resurser som krävs för planerad verksamhet, beredskap och förmåga. Förbättring – En förbättring från 2019 jämfört med tidigare är att Försvarsstaben skriver de direktiv och ordrar som behövs för vår verksamhet när det gäller exempelvis inspektioner på förbanden, oftast inom ramen för en organisationsenhet (OrgE). Före dess så gjorde vi det själva och då blev det mer otydligt när det gällde vilka som skulle vara närvarande på de olika kontrollerna, säger Mats. MI gör nu underlagen men Försvarsstaben på Försvarsmakten kan lägga mer tyngd bakom direktiven och skapa mer tryck på verksamheten och det har enligt Mats Rihne fungerat jättebra. Erfarenheter • Stort engagemang och brett deltagande under inspektioner – efterfrågat av OrgE, MI har gjort skillnad och det har genomförts många förbättringar, inte minst genom att personer pratar med varandra under inspektionerna. • Brist på sammanfattande beteckning och versionsregister är ett stort problem vid behovs-tillgångsanalys (BTD). • I brist på väl fungerande rutiner för krigsplacering anser organisationen att det är enklast att ha allt i bruk, det medför att brukaren har mycket materiel att hantera. • Mindre mängder materiel förrådsställs korrekt enligt MVIF, dels beroende på kunskapsbrist och resursbrist men också beroende på att MVIF behöver moderniseras (nya materielförutsättningar). Om man tar mobiliseringsförberedelse som exempel så är det något som vi inte direkt tittade på för tio år sedan, men idag är det högaktuellt igen” Säger Mats Rihne TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR
TIFF nr 3 / 2023 7 Vi är ofta ganska stora sällskap som reser runt, men det är bra, för ofta räcker det att två personer råkar vara på samma plats, berättar Mats. De löser problemet på stående fot och då kan jag med tillfredsställelse känna att vi gör nytta. Stor omfattning – Arbetet med resurskontrollerna är dock väldigt omfattande, vi har bara kunnat göra fyra resurskontroller per år de senaste åren. Dels mäktar vi inte med att hantera allt och Försvarsstaben har inte resurser att skicka ut oss i önskad omfattning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi dock får hjälp vid inspektionerna av TVK Mark, TVK Marin, TVK Log, TVK Ledsyst, TVA Flyg, FST STÖD INFRA, FST STÖD KOMMERS och FST STÖD GL. Enligt Mats Rihne hann MI förr med att inspektera alla förband åtminstone vart fjärde år men nu tar det runt dubbla den tiden för att hinna med samma sak. En resurskontroll tar ca 13 veckor och de senaste tre åren har det omfattat de fyra Militärregionerna som var och en behöver fem veckor med fyra arbetsdagar för besök i alla förråd. – Vi försöker ta ett förband ur varje försvarsgren per år där vi genomför resurskontroll. Sedan gör vi återbesök på de fyra förband som vi besökte under fjolåret, berättar Mats. Hitta bristorsaker En ändring som infördes under Jonas Wikmans tid som Materielchef var att MI inte bara skulle ta fram ett antal punkter på felaktigheter, utan även kunna hitta orsaken till varför det finns brister. Kanske behöver Försvarsstaben då föreslå åtgärder eller så kan exempelvis förbandet i sig åtgärda bristerna. – Det är just det som är anledningen till återbesöken och då checkar vi av listan på bristerna och kollar om de har åtgärdats. Det kan vara att vi har haft upp till 400 åtgärdspunkter och när vi kommer på återbesök är det tio kvar på listan och resten är fixat så det har verkligen varit lyckat, förklarar Mats. – Vi ger också systemstöd när det gäller avfuktning och luftbehandling så vår käpphäst från 1950-talet återkommer ständigt, fortsätter han. Det finns ett stort behov av att göra kontroller när det gäller att bygga torr luft, dels slarvar man med att hålla koll på att aggregaten fungerar eller så är anläggningen felbyggd och fungerar inte som den ska. Det gäller att se till att alla utrymmen blir avfuktade. Samtidigt ska våra insatser ses som ett stöd och inte som att det är ”inkvisitionen” som kommer på besök. Förbanden ska tala om för oss vad de behöver hjälp med och vi kan också föreslå saker som de behöver assistans med vid inspektionen. Bra engagemang på förbanden Sammantaget menar Mats Rihne att det är ett mycket bra engagemang och brett deltagande under inspektionerna. – Det vi har fått till oss är att MI har gjort skillnad och det har gjorts många förbättringar sedan 2008. Vi har också fått ett antal erfarenheter som vi kommer att jobba med nu framöver, avslutar Mats Rihne. n Erfarenheter • Mer utbildning behövs vid officersutbildningar i praktiskt utförande av Vård FM. I många fall har brukarens genomförande av Vård FM och ifyllande av vårdkort i kontrollböcker förbättrats de senaste åren men det finns fortfarande en förbättringspotential. • Reservmaterielbrist som en konsekvens av ett väldigt högt nyttjande av materielen under pågående tillväxt, är idag den största anledningen till långa ledtider för avhjälpande underhåll. • I många fall är det för lite underhållsutrustningar, exempelvis för underhåll i förråd. Ur ett beredskapskrav, borde inte materielen behöva lämna förrådet men i dag transporteras väldigt mycket materiel till få underhållsleverantörer, vilket är resurskrävande. Erfarenheter • Det har tidigare förekommit att materiel levereras direkt till brukaren utan en korrekt godsmottagning (LogE). Korrekt driftsättning behöver genomföras för att starta upp underhållet i redovisningssystemen. • Leveranser av ny materiel sker i stor omfattning och kommer öka de närmaste åren. För de som ska tilldelas ny materiel är det svårt att kunna påbörja en infraåtgärd innan materielen fysiskt står på kaserngården. • Avveckling bör ingå i en nyanskaffning så det taktar infrabehov. • Vid anskaffning av ett fordon bör även ett garage ingå, anskaffas ett fartyg bör även en kaj ingå. TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR
TIFF nr 3 / 2023 8 Det primära uppdraget för verksamheten på laserbanan är underhåll och reparationer. Det finns också möjlighet att göra specialundersökningar av olika laserutrustningar vid upphandlingar och vid speciella uppdrag. Verifieringar vid upphandlingar kan ha betydelse då det går att påvisa om den information som kommer från olika tillverkare av laserutrustning verkligen stämmer överens med de tester som gjorts under verkliga förhållanden i banan. Laserbanan byggdes för mer än fyra decennier sedan för att i huvudsak testa Försvarsmaktens högeffektslaserutrustning som behövde underhållas. I slutet av 1970-talet höll Försvarsmakten på att bygga upp underhållsresurserna för laser, IR och andra optiska områden. Det blev då också tydligt att man behövde testa laserutrustning, som exempelvis laseravståndsmätare, i verkliga miljöer. År 1977 fick dåvarande FFV Laserbanan i Arboga verifierar Försvarsmaktens laserutrustningsprestanda Hos Saab i Arboga finns en av landets få laserbanor. Huvudsyftet med den är att kunna verifiera den prestanda som Försvarsmaktens olika laser- utrustningar har. Text och foto: Martin Neander. Laserbanan består bland annat av ett 65 meter långt rör som har en diameter på två meter Laserbanan i Arboga har varit igång i drygt fyra decennier
TIFF nr 3 / 2023 9 Underhåll i Arboga i uppdrag att utföra en studie av de tekniska förutsättningarna för provning av laseravståndsmätare. Studien visade att alla avståndsmätare inte kunde bli riktigt och fullständigt prövade inomhus i verkstad. Viss provning borde göras utomhus på en minst en kilometerlång provbana. Efter ett år av förarbeten i terrängen stod anläggningen klar till julen 1979. Olika mål Laserbanan består av en provstation och ett antal mål på olika avstånd. Provstationen, som är ett litet rött hus, är utrustad med kraftförsörjning, manöveranordning och fundament för olika provföremål. Lasertestandet görs genom en ljusfälla med öppning mot målen. Ljusfällan är ett rör med 2 meters diameter och 65 meters längd. Invändigt är det försett med ett antal bländare. Måtten är anpassade för att laserstrålen ska hindras att träffa utanför den avsedda uppfångningsytan på Godsberget. Anläggningen utformades redan från början med tanke på lasermateriel för alla tre vapenslagen. Mot måltavlan skickas en laserpuls genom röret som studsar och kommer tillbaka och det går då att Ett av de lasrar som testas på laserbanan – lasern i Skyttens Sikte, Strv 122. Kollimator för inomhustester av lasrar. Irina Popa och Peter Andersson inne i laserbanans provstation.
TIFF nr 3 / 2023 10 mäta laserpulsens ändring i utseende och effekt. Testet på banan ger ett kvitto på laserns status och utifrån det görs en bedömning vad som ska göras vid underhåll eller reparation. Olika former av slutprov görs gällande reparationerna av laserutrustningarna för att se till att de fungerar som de ska innan de skickas tillbaka till användarna. Risker finns – Eftersom användandet av laser innebär stora risker om någon eller något skulle träffas av laserstrålarna så vill vi inte att de ska hamna någonstans där de gör skada, säger Irina Popa, Senior Engineer, på avdelning för Optronikcentrum, Saab i Arboga. Då avgränsar det långa röret var laserstrålningen hamnar. Ibland får vi in defekt utrustning som vi ska testa och då kan det hända att lasersändaren skickar lasern åt sidan till exempel. Om lasern träffar snett så kommer den att studsa ett antal gånger innan den kommer ut ur röret. Bländarna inuti röret gör så att laserstrålningen är ofarlig när den väl kommer ut. – Det är en väldigt fiffig funktion och hittills har jag faktiskt inte sett någon laserbana som har den utformningen som finns här på Saab i Arboga, säger Irina. Verklighetstrogen testning Peter Andersson, sektionschef för avdelning för Optikcentrum, Saab i Arboga, berättar att en av de stora fördelarna med laserbanan är att man kan göra testerna under verklighetstrogna förhållanden och få med olika väderaspekter som sol och vind. Testarna kan därför se samma saker som användarna i verkligheten. – Jo, det är en tydlig fördel att se lasern från brukarens perspektiv, men det finns också nackdelar med de verkliga förhållandena och det är att testerna inte kan ske när som helst, förklarar Irina. När det till exempel regnar så blir mätresultaten felaktiga och det gör att vi måste välja när vi ska testa för att få tillförlitliga resultat. – Samtidigt kan vi med trovärdighet säga till kunden att de ska veta att deras nyinköpta laserutrustning inte fungerar i exempelvis ösregn, fortsätter Peter. Det är en fördel att vi i redan i upphandlingsskedet kan påpeka saker som inte stämmer och ifrågasätta vissa alltför positiva bitar som tillverkaren uppger. Ett tidigare problem som nu har åtgärdats är att man har skaffat en ny tavla i målområdet som hanterar problemet med de kristaller som uppstår vintertid. Normalt så är måltavlan kalibrerad för att man ska veta vilken dämpning den har men kristallerna gör att dämpningen på tavlan ändras och det påverkar mätresultaten i felaktig riktning. Växande laserintresse Peter Andersson berättar att man har varit i kontakt med bland annat Saab i Karlskoga som skulle vilja testa en stridsvagnslaser på banan. – Det hade varit spännande att kunna utveckla vår verksamhet och till exempel ha en stridsvagnsramp – även om det just nu känns lite som att ta i väl mycket. Men behovet för att testa laser finns och det växer. De system som i huvudsak testas Dämpningsfilter – används främst för mätning av utsläckningsdämpning av lasrar. Ritning över de befintliga målen på laserbanan. Där Irina pekar fattas ett mål, det dubbla målet som fjärrstyrs med hjälp av SMS.
TIFF nr 3 / 2023 11 på laserbanan i Arboga är laseravståndsmätare och även laserpekare. – Vi jobbar med alltifrån små handhållna lasrar, som mäter avstånd, till stora och kraftfulla lasersystem som LDP (Laser Designator Pod) som är monterad på underdelen av Gripen-planen, säger Irina. Sammantaget är det ett stort spann när det gäller de lasrar som vi får in hit för underhåll. De flesta av dem testas här på laserbanan innan de skickas tillbaka. – Siktet till Stridsvagn 122 (Leopard) får också slutprov innan den levereras till kunden, berättar Peter. I det fallet handlar det alltså om ganska tunga saker men vi har som sagt också en hel del mindre bärbar utrustning som vi testar. Extinktion vid test När utrustning testas används s k utsläckningsdämpning (extinktion). Man skjuter på måltavlan och framför lasersändaren sätts ett antal filter. Sedan sätts det till fler och fler filter tills man får svar i 50 procent av fallen. Man testar alltså gränsen för hur mycket det går att dämpa innan lasern slutar svara. – Att ta reda på brytpunkten gör att vi kan mäta hur kraftig lasern är och hur säker den är under olika faser. I utsläckningsdämpningen ingår också ett antal andra parametrar som bland annat måltavlans dämpning och hur mycket atmosfären dämpar, förklarar Irina. De värden man får fram vid utsläckningsdämpningen kan sedan räknas om till prestandan på lasern. Utsläckningsdämpningen är beroende av hur bra och kraftfull lasersändaren är, hur bra mottagaren är och hur bra dessa två är ensade (att det tittar på samma punkt). – Det mäts också hur bra sändaren och mottagaren är ensade på avståndet till vår måltavla på 1 175 meters avstånd (fixmått) i en separat test, säger Irina. Vi har nu också en ny tavla på 1 135 meters avstånd. Att måltavlan sitter på 1 140 meters avstånd är mer en slump men drygt en kilometers avstånd behövs för att göra korrekta mätningar. Indooris Indooris är ett substitut till laserbanan som Saab har patent på. Det är en slags virtuell laserbana där 100 laserfibrer fungerar som mål och som kan placeras i kollimatorerna (testutrustning som kan simulera oändligheten eller olika avstånd) och därmed simulera laserbanan. Indooris kan inte ersätta laserbanan fullt ut, men den möjliggör olika tester som kan göras i stället för att åka till laserbanan. – I Indooris kan vi testa i huvudsak alla systemen som lasrar. Vi kan se om lasrarna har blivit åtgärdade eller inte och det kan vi testa i labbmiljö. Det är dock bara ett komplement eftersom laserbanan ger oss verkligheten som behövs för att mäta under realistiska förhållanden, avslutar Irina Popa. n Måltavlor på laserbanan Måltavla 1: röd matt färg, sitter på 1 140 m från huset Måltavla 2: dubbel måltavla som fjärrstyrs med SMS, röd matt färg, 1 135 m Måltavla 3: grön matt färg, 310 m Det finns även andra mål som också används för tester av laser, bland annat ett par L-formade mål (på 310 m och 1 175 m) och några romber på 1 175 m och 1 150 m.
TIFF nr 3 / 2023 12 Mikael Larsson C MvE deltog via uppkoppling från hemmet, så Andreas Rubensson Stf C MvE ledde mötet på plats. Till sin hjälp hade han Michael Andersson Stabschef och C Stabsavdelningen (StabsA), C FMTS på besök C FMTS deltog på mötet under förmiddagen och efter deltagarnas presentationer var det en imponerad chef som konstaterade att det fanns en stor och bred kompetens i rummet. Niklas Karlsson C Produktionssektion (ProdS) och Joakim Sandberg C Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö sektion (KMA). Detta är det andra året chefsmötet genomförs för markverkstadens avdelningschefer, sektionschefer och detaljchefer och enligt C MvE kommer detta möte vara med i planeringen även under kommande år. Det finns behov av att samla cheferna för att ge möjlighet till att lära känna varandra, men även för att dela information och genomföra gemensamma utbildningar. Vid detta möte deltog även cheferna inom BesE, som en uppstart inför sammanslagningen (se nedan). Huvudsyftet med att samla cheferna är att uppdatera om läget, erfarenhetsutbyte och lära känna varandra. Men, det är också ett sätt att ge samtliga chefer utbildning och ge förutsättningar för att leda verksamheten på ett likartat sätt inom hela MvE. Chefsmöte i Markverks- stadsenheten (MvE) Den 22:a till 23:e augusti genomförde C MvE sitt årliga chefsmöte, denna gång träffades man på Radisson Blu hotell i Arlanda. Även cheferna från Besiktningsenhetens (BesE) deltog vid mötet. Text och foto där inte annat anges: Ann-Katrin Widing. 60 av cheferna på bilden tillhör MvE (5 stycken saknas), 7 av cheferna tillhör BesE och båda enheterna ingår i Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). Här är anledningen till att C MvE inte deltog fysiskt vid mötet, han var hemma med hela vänsterbenet i gips. Foto: C MvE Mikael Larsson. Major Andreas Rubensson, Stf C MvE mötesledare på plats. MvE Chefsmöte
TIFF nr 3 / 2023 13 Omvärldsläget kan följas i media och vad som gäller NATO inväntar vi Turkiets och Ungerns svar på ratificering under hösten. Vi har ju haft ett samarbete med NATO-länder framför allt i Skandinavien tidigare, men om vi blir godkända kommer det att utökas till hela NATO. Detta kommer att skapa nya jobb både i Sverige och utomlands. Sammanslagningen mellan MvE och BesE kommer att göra att grundtillsyn (GT) och verkstadsproduktion kommer att hamna i samma process och det kommer att bli bra för alla parter. Krigsförbandet FMTS driver på för att det ska skapas en markverkstadsbataljon och krigsplaceringar ska ses över. Vi måste även se till att utrustningar och verktyg finns placerade i verkstadsorganisationen. Utmaningar under hösten Ett + Ett = Tre C FMTS har tagit beslut om att MvE och BesE ska slås samman till en enhet inom FMTS och MvE nya organisation ska vara klar och införd 2024-01-01. När detta skrivs har MvE 850 medarbetare (rekryteringsmålet för 2023 är 877) och BesE har 100 medarbetare. Det innebär att den nya enheten kan komma att ha 977 anställda, om rekryteringen går som det är tänkt. Här är några exempel på vad som finns på agendan under hösten: Verksamhetsledningssystem, dokumentation ska flyttas in i mappstruktur på nätverket och på Emila. Gemensamt planeringssystem (MRS) ska införas. Det är verkligen mycket som ska falla på plats innan nyår. MvE på nya orter MvE växer så det knakar. Enligt regeringsbeslut ska fyra nya garnisoner ta form i Falun, Kristinehamn, Sollefteå och Östersund. Vi ska finnas på samtliga orter med besiktning och verkstadsproDirektföredragande C MVE iTrfV processen MvE Prodadmin KMA Mv Norr Mv Boden Mv Uppsala Mv Kungsängen Mv Skövde Mv Karlsborg Mv Eksjö Mv Enköping Mv Berga Mv Kristinehamn Mv Såtenäs Mv Kvarn Mv Halmstad Mv Göteborg Mv Revinge Mv Ronneby Mv Karlskrona Mv Tofta Mv Luleå Mv Vidsel Mv Falun Mv Malmen Mv Arvidsjaur Mv Umeå Mv Sollefteå Mv Östersund Mv Uppland Mv Stockholm Mv Skövde Mv Öst Mv Väst Mv Syd TrfV AvdC Mv Skaraborg TrfV X C, M30 (24) TrfV Norrland C, M30 (24) TrfV Uppland C, M10 (6) TrfV Stockholm C, M10 (5) TrfV Skövde C, M12 (8) TrfV Skaraborg C, M10 (5) TrfV Öst C, M12 (9) TrfV Väst C, M8 (4) TrfV Syd C, M25 (20) PROD Ek+ NY NY NY NY HR+ STÖD TrfV TL Säkhandl MvE StabsA MVE 2024-01-01 Funktionsstyrning TrfV processen TrfV Tra kVärdighet TLTeknisk Ledning TrfV X =TrfV sektion X C = Sektionschef M30 = Antal rader militär besiktningstekniker (24) = Nuvarande bemanning militär besiktningstekniker TrfV TekniskLedning Sektionschef Teknisk Chef Teknikhandläggare Vht utvTrfV Överste Anders von Sydow, C FMTS. Foto: Kommunikationschef FMTS Åsa Eriksson. C BesE Anders Schärberg och C MvE Mikael Larsson. MvE Organisation efter 2024-01-01. duktion. Det kommer att bli olika stora verkstäder och fram till dessa står färdiga kommer det att tas fram tillfälliga lösningar. Infraprocessen är i full gång på samtliga orter och för MvE del är Falun först ut, här finns nu en tillfällig lösning och en chef är tillsatt som har startat upp med rekryteringar. Instegsbefattningar MvE har haft svårt att rekrytera mekaniker då vi måste konkurrera med den civila marknaden.
TIFF nr 3 / 2023 14 På grund av detta har ett arbete pågått inom MvE för att ta fram ett koncept för Instegsbefattningar, detta för att nå personer som har intresse för att få en genuin utbildning inom verkstadstjänsten. Instegsbefattning kan närmast jämföras med gamla tiders lärlingstjänst. Kravet för att få en instegsbefattning är att man har Gymnasieutbildning, däremot krävs ingen arbetslivserfarenhet. När en person tas in på en instegsbefattning, kommer MvE att kompetensutveckla denna under anställningstiden, detta innebär att denne får relevanta utbildningar. Utvärdering av medarbetaren kommer att ske löpande och om denne bedöms ha den kompetens som behövs för att byta befattning kommer inplacering på ordinarie tjänst att ske. n MvE Vision Effektiv verkstadsproduktion för ett starkare försvar - när och där den efterfrågas. MvE Verksamhetsidé Med kompetenta och engagerade medarbetare skapar vi tillgänglighet och tillväxt i samarbete med våra kunder. Vill du läsa TIFF som E-tidning? Gå in på tiff.mil.se under fliken ”Arkiv” Där hittar du samtliga nummer från 1967! Är du intresserad av att prenumerera? TIFF utkommer med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till enskilda prenumeranter, försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier mfl. För mer information gå in på http://tiff.mil.se under fliken ”Prenumeration”.
Expertstöd, Materialteknik UPP TILL ÅTTA TIMMARS STÖD OCH RÅDGIVNING FMV Teknisk Tjänst stödjer Försvarsmakten och FMV inom materialteknik, oförstörande provning, driv- och smörjmedelsprovning samt arbetsmiljö/miljöteknik. Du som arbetar för Försvarsmakten eller FMV kan få rådgivning och stöd i upp till åtta timmar. Även vid mer omfattande uppdrag hjälper vi dig vidare. Materialteknik inom: • Komposit • Metaller (inklusive korrosion, keram, svets och löd) • Oförstörande provning (och förstörande provning) • Elast/Vidhäftning (polymer, lim, färg) • Arbetsmiljö- och miljöteknik • Ammunitionssäkerhet • Driv- och smörjmedel Teknisk revision, exempelvis inom: • Svets- och lödverksamhet • Oförstörande provning • Kompositverksamhet Kontakt: tss.se@element.com 010-279 47 30
TIFF nr 3 / 2023 16 Ett sammanhållet kemi- och miljöarbete inom hela flygområdet kommer att medföra viktiga synergieffekter mellan respektive FMS, t ex avseende substitution eller vid hantering av produkter som är tillståndspliktiga eller begränsade enligt REACH. Målet med workshopen var också ett djupare samarbete där man lätt ska kunna få en överblick över de kemiska produkter man har inom sitt område och vad för eventuella krav som ställs på dessa. Områden som täcks av scoopet är gemensam bevakning av kemiska produkter, lagstiftning som påverkar flera/alla MS, t ex begränsning av PFAS, nätverk, rapportering, substitution, hur vi arbetar med informationsöverföring till FMLOG gällande uppdaterade produkter, säkerhetsdatablad m m. I workshopen deltog 33 personer ifrån Försvarsmakten, FMV, GKN Miljö, FMLOG samt Saab. Dagen bestod av flertalet föredrag samt bikupor där olika frågeställningar diskuterades och dagen avslutades med en summering av FMV Spännande workshop där fokus var på gemensamt arbetssätt gällande kemi och miljö inom flygområdet Den 11 Maj anordnade Environmental and Chemical Services (ECS) på Saab tillsammans med FMV på uppdrag av Försvarsmakten en kemi- och miljöworkshop i Stockholm. Deltagarna kom ifrån Försvarsmakten, FMV samt försvarsindustrin och har alla kopplingar till arbete inom kemi och miljöområdet. Syftet med workshopen var att informera om pågående arbete med framtagandet av ett gemensamt arbetssätt inom kemi- och miljöområdet för flyg. Detta arbete bedriver FMV med stöd av ECS på Saab. Under hösten fortskrider arbetet med framtagandet av modellen, varpå arbetet med inventering och vidmakthållande av kemiska produkter kan följa en gemensam modell. Förlagan är ECS stöttning av FMS39 inom området. Text och foto: Gabriella Klouda, Saab AB. Foto: Karin Selinder, Saab AB. Jerker Fredén och Annika Wirén. Miljö: Workshop Flyg
TIFF nr 3 / 2023 17 Teknisk Chef flyg Laci Bonivart. Föredragshållare var Jerker Fredén FMS39 Bitr. PL Vmh, Hanna Jonsson FMV, Veronica Sandgren Kemiingenjör Saab, Annika Wirén Miljöingenjör Saab, FMLOG David Rudolfsson Handläggare Kemi Försvarsmakten. Laci inledde workshopen med att understryka vikten av ett löpande arbete med kemiska produkter och med miljö i allmänhet. Han betonade allas ansvar för att skydda, inte minst de som använder produkterna och utsätts för risker, men även miljön i naturen och dess påverkan från kemiska produkter. Gemensamt för dagen var diskussion kring: • Miljöplan • Förteckning över kemiska produkter via kem-TO • Löpande bevakning kemiska produkter • Genomlysning kemiska produkter • Import av kemiska produkter • Ersättningsarbete samt status för att arbeta fram ett gemensamt kemimiljödokument. Historiskt har inventering av kemikalier skett vid punktvisa tillfällen. Risken med detta arbetssätt är att man missar lagändringar och information i form av uppdateringar av produkterna. Det kan vara t ex nya restriktioner som tillkommer, vilket kan få stor påverkan på verksamheten. Mer komplex lagstiftning blir allt vanligare med t ex ämnesgrupper som begränsas istället för enstaka ämnen. Ett exempel på detta är PFAS. Detta ställer stora krav på kunskap inom kemiområdet, varpå expertkompetens blir nödvändig. I takt med att reservdelar och kemiska produkter inte längre kan anskaffas för att de är förbjudna eller för att tillverkare väljer att sluta tillverka dessa så får det konsekvenser på verksamheten. Målet är därför löpande uppföljning, bevakning och rapportering av kemiska produkters förändringar till varje FMS inom flyg. Ett koordinerat arbete vilket ger en mer stabil leverans av information och risken att man missar viktiga lagändringar minskar vilket leder till försörjningssäkerhet, robusthet, uthållighet och operativ förmåga. Första föredragshållaren för dagen var Hanna Jonsson från FMV som höll ett föredrag om vilken kravbild FMV har inom kemi- och miljöområdet. Hanna Jonsson (FMV) jobbar till vardags med kemirelaterade frågor inom materialförsörjning, interna krav, lagar och regler, verktyg och stöd samt omvärldsbevakning. Nedan reder hon ut begreppen REACH, ROHS, CMR, substitution och vad som gäller kring de övergripande lagarna gällande kemilagstiftning: REACH-förordningen (EG 1907/2006) är ett europiskt regelverk där krav ställs på importörer, tillverkare och leverantörer. Reach omfattar krav på kemiska ämnen och varor. Information om ämnena finns i säkerhetsdatablad utfärdat av tillverkarna. I dessa säkerhetsdatablad finns information om bland annat CMR-ämnen där CMR står för cancerogent, mutagent samt reproduktionstoxiskt. REACHförordningen begränsar användning av dessa ämnen men ett problem kan vara att hitta ersättare, så kallad substitution. Andra länder utanför EU så som England har egen lagstiftning där kravbilden kan se annorlunda ut från den inom EU. Detta kan medföra vissa svårigheter såsom att få ett korrekt utformat säkerhetsdatablad (SDB) med rätt information samt ställer krav på olika registreringar som kan vara både tidskrävande och kostsamt. REACH, bilaga XVII handlar om begränsning av ämnen, hur de får tillämpas. Kandidatlistan är en sammanställd lista på ämnen som inger mycket stora betänkligheter för människors hälsa eller på miljön såsom CMR-klassade, persistenta dvs stannar kvar i miljön, bioackumulerande, toxiska samt hormonstörande ämnen. Kandidatlistan uppdateras vanligtvis två gånger per år. Vissa ämnen kräver tillstånd för att få användas inom EU. De kallas tillståndspliktiga. En kemisk produkt med tillståndsämne får bara användas om det finns ett tillstånd sökt eller beviljat, Tillstånd sökes användningsspecifikt. FM vill ej ha tillståndspliktiga produkter, dels på grund av de hälso- och miljörisker som produkterna innebär, men också på grund av den administrativa bördan det innebär att efterleva villkoren i tillstånden. Kunskap och aktuell information är avgörande för att projekt och affärer ska bli möjliga. Ett annat dokument som FMV styr efter är Försvarssektorns Kriteriedokument. Detta dokument uppdateras vartannat år. Syftet med Kriteriedokumentet är att ge en samsyn på kemikrav inom försvarssektorns olika myndigheter, vilket i sin tur underlättar kravställning och kommunikation och målet är att ligga i framkant med substitution. Men även att säkra fortsatt försörjning av de produkter man behöver. REACH är en EU-förordning (EG) nr 1907/2006 som omfattar registrering, utvärdering, tillståndsprövning och begränsning av kemiska ämnen. Försvarssektorns kriteriedokument - kemiska ämnen, kemiska produkter och varor (19FMV3315-2:2) är ett styrande dokument som anger kriterier för kemiska produkter och ämnen i varor som ska undvikas inom försvarssektorn. FMVTjänsteföreskrift Kemi (18FMV6777-1:1) utgår ifrån gällande lagstiftning och interna krav som reglerar området kemiska produkter och kemiska ämnen i varor för att säkerställa styrning inom detta. ROHS-direktivet syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för miljön genom att ersätta och begränsa farliga kemiska ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Direktivet ska även förbättra möjligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. RoHS står för Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment.
TIFF nr 3 / 2023 18 Produkter innehållande kandidatämnen är inte godkända enligt Kriteriedokumentet. Alla kemiska produkter och varor som levereras till försvarssektorns myndigheter ska så långt som möjligt vara fria från ämnen så som tex dödliga, cancerframkallande, allergiframkallande, miljöfarliga, ozonpåverkande. Inom FMV jobbar man internt med FMV Tjänsteföreskrift Kemi. Tjänsteföreskrift Kemi handlar om reglering av kemiska produkter och varor innehållande kemiska ämnen i ett systems hela livscykel och syftet är att säkerställa efterlevnad av europisk kemilagstiftning. Tjänsteföreskrift Kemi beskriver roller med specifikt ansvar. I tjänsteföreskriften framgår tydligt att det är designansvarig, eller person som arbetar på uppdrag av designansvarig, som ska säkerställa god kännedom om innehåll av farliga kemiska ämnen och komponenter som ingår i materielsystemet. Det är också designansvariges ansvar att tillse att arbetet för substitution och farliga kemiska produkter och särskilt farliga ämnen bedrivs. Jerker Fredén FMV samt Annika Wirén Saab ECS var näst på tur att hålla föredrag. Föredraget handlade om utvecklingen av kemi- och miljöarbetet inom FMS39 vilket varit en stor inspirationskälla till det flyggemensamma arbetssättet. Jerker Fredén arbetar med samordning av kemi-miljöfrågor inom FMV VerkO Flyg. Redan 2018 etablerade och utvecklade Jerker tillsammans med ECS en miljöplan inom FMS39, i syfte att kartlägga och utöka kunskapen gällande kemiska produkter och ämnen. Detta ledde till inventering av samtliga kemiska produkter, kontinuerlig bevakning av kemiska produkter samt bevakning av lagstiftning inom området. Även ett samverkansforum mellan FMV, Försvarsmakten och Saab har skapats, vilket kommer ge bred överblick inom samtliga flygmaterielsystem som skapar möjligheten att inleda ett substitutionsarbete för utfasning av farliga ämnen. Miljöplanen är en bilaga till FMV systemlivscykelplan som årligen skrivs för varje materielsystem. Syftet med miljöplanen är kunskap och kartläggning av systemets miljöstatus, identifiera områden som kräver åtgärder, även drift och underhåll, kvalitet, sekretess, utveckling, miljöpåverkan på luftfartyg, bränsle samt buller ryms i miljöplanen. Kontinuerlig uppföljning av förändringar är viktigt och ger god kontroll över kemiska produkter. De inblandade instanserna för arbetet är leverantörer av materielsystem, FMLOG försörjning, beställare inom FM, leverantör kemisk produkt, brukare FM, PrL FMV, DL FM, arbetsmiljöingenjörer vid FM samt kemiexpert vid FMV. Arbetet inom FMS39 har varit lyckat och flera farliga ämnen har gallrats bort ur sortimentet. I frågeställning kring substitution är ett hinder t ex att verkstaden som använder ämnet inte har mandat att ändra/använda annat ämne. Ett annat hinder som kan innebära svårigheter är när det kommer förfrågningar med kort varsel, där det inte finns någon avvecklingsmanual. När eventuellt gammalt ämne finns kvar på lager kan det bli en utmaning att få fram information kring användandet av detta ämne och nå ut till alla berörda. Kemi- och miljöarbetet inom FMS39 har gett effekt och erfarenhet som kan appliceras på det generella proaktiva miljöarbetet och inbegriper tre delar: • Inventering och granskning kemiska produkter • Vidmakthållande av sammanställning och bevakning av lagstiftning • Substitution av kemiska produkter Målet är att alla kemiska produkter som levereras till Försvarssektorns myndigheter ska vara fria från farliga ämnen. Arbetet med samordning inom FMV VerkO Flyg är inriktat på en totalöversikt för alla FMS inom VerkO Flyg för god kontroll och uppföljning av substitutionsarbetet. Med på workshopen var även David Rudolfsson från FMLOG som berättade om sin del i arbetet med kemiska produkter. Hanna Jonsson FMV.
TIFF nr 3 / 2023 19 På FMLOG i Arboga finns det ett antal handläggare inom kemi där David är en av dessa. Som materielhandläggare har man uppgifter så som lagerhållning av kemiska produkter, direktköp kund, sortiment och utbud, förnödenhetsansvar och beslutsmandat av initialt anskaffad samt återanskaffad reservmaterial. Kemisamordnare stöttar även kemihandläggarna samt har samordningsansvar för FM kring kemiområdet. Davids uppgifter är bland annat att köpa in en specifik produkt. Man får inte köpa sådant som ej finns i lager eller som ej är specificerat exakt M-nummer vilket innebär att FMLOG inte kan ansvara för substitution av produkter. Om man ska köpa in något nytt som ej har en F-bet. måste man fylla i en blankett ”fritextanskaffning” med en motivering varför man ska köpa in just detta. FMLOG har två brevlådor där man kan ställa frågor: Fmlog-resmat-kemi-info@mil.se (Denna mailadress går till avdelningen Anskaffning dvs anskaffning & återanskaffning av kem-produkter) Fm-kemi@mil.se (Denna hanteras av kemisamordnare/miljösamordnare som tillhör avdelningen Ledningsstöd. Mer övergripande frågor rörande kemi/miljö för hela FMLOG) De svårigheter som FMLOG upplever kan t ex vara att få tag på produkter ifrån länder utanför EU som t ex USA och England. Dessa länder kanske inte skickar med SDB eller saknar korrekt märkning enligt europeisk lagstiftning på produkterna samt har olika regler och lagar som kan vara svåra att ha styr på. Det skiljer sig mellan FMV och Försvarsmakten var man kan hitta säkerhetsdatablad. FMV använder sig av Logistikportalen medans Försvarsmakten använder PRIO. David jobbar mot PRIO och inte Logistikportalen. De förbättringsområden som David tar upp är bland annat: Kontinuerligt substitutionsarbete, arbetsmiljö, systemstöd och funktionalitet samt samarbete internt och externt. Frågeställningar så som, om en leverantör visar nya förbättrade produkter. Vem ska FMLOG då vända sig till för att få köpa in dessa produkter istället för de produkter som står på inköpslistan? Detta är frågor som David får ta ställning till i vardagen. Det finns inget centralt stöd för inköp av kemiska produkter utan det är upp till varje system att köpa in de produkter som behövs för dem. Veronica Sandgren Kemiingenjör från Saab berättade om substitution och hur arbetet kan bedrivas. Substitutionsarbetet kan generellt beskrivas i en arbetsprocess i 5-steg: • Steg 1+2 ger helhetssyn och kontroll över produkterna i sin verksamhet • Steg 3 tillgängliga alternativ • Steg 4 bedömning av alternativ • Steg 5 utveckla en ersättare När man har en bra översikt över sin verksamhet och kontroll på vilka kemiska produkter/ämnen man önskar/behöver ersätta gäller det att sätta en prioritering. Denna baseras på en rad olika parametrar så som lagstiftning, farlighet, volym, miljömål och/eller kundkrav. I substitutionsarbetet måste man bland annat bedöma hur ämnet används, vilka tekniska krav som ställs, hur många andra alternativ det finns samt om alternativen är lika bra. Veronica är sammanhållande för ett mötes forum kring substitution inom FMS39 där deltagare från FM, FMV och industrin deltar. Man jobbar utifrån en modell med fem olika produktkategorier där prioritering inom respektive produktkategori diskuteras och man arbetar strukturerat utifrån en aktivitetslista. Veronica berättar om några solskenshistorier där flera substitutionsärenden tillämpats med gott resultat där man lyckats bra med att hitta och ersätta farliga produkter, men även en månatlig kontroll av CMR och särskilt farliga produkter dvs dödliga/giftiga produkter för att fånga in förändringar bidrar stort. David Rudolfsson FMLOG.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=