NR 1 • 2024 TIFF träffar: Anna Öhrn, chef, logistiska funktioner inom försvarsstabens stödenhet Kan en officer utbildas på ett tekniskt universitet? Exportkontroll – en översikt TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN
03 Ledaren 04 Den tekniska tjänsten måste lyftas fram 06 Hur åldras komposit 09 Exportkontroll 14 ROTC (”Reserve Officers’ Training Corps”) 15 FMTS Utveckllingsenheten kommentar ROTC 16 Det var ju så enkelt… 19 Att vara stridsdomare i underhållstjänst – förr i tia’ 20 Rekrytering till TIFF 21 Gissa bilden 22 Nöten 23 Kontaktpersoner 2 TIFF nr 1 / 2024 Årgång 58 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 23. REDAKTÖR Oscar Edling Mobil: 070-873 93 93 E-post: oscar.edling@fmv.se WEBBREDAKTÖR Bengt-Göran Lahti Tel: 010-217 09 86 E-post: bengt-goran.lahti@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Björn Axelson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-23 12 08 E-post: bjorn.axelson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2024-04-15 för nummer 2/2024. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 2/2024 beräknas utges i juni 2024. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2024. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2024. Omslag Framsidan: Anna Öhrn har mångårig erfarenhet som chef inom olika funktioner i Försvarsmakten. Foto: Martin Neander. Baksidan: Korvett typ Visby Foto: Försvarsmakten. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden Den tekniska tjänsten är eftersatt och den måste både byggas upp och få en ökad attraktionskraft. Det var budskapet från Anna Öhrn när TIFF träffade henne. Hur åldras kompositskrov på korvett typ Visby. Översikt av dagens system för exportkontroll och konsekvenser för försvarsindustrin samt försvarsmyndigheter. Kan en officer utbildas på ett tekniskt universitet? ”Kan en officer utbildas på ett tekniskt universitet?” Historisk artikel: Vinkeldäck på Hangarfartyg Det hände sig vid den tiden att som underhållsmänniska skulle vi vara med på slutövningar. Vill du vara med i TIFF-redaktionellt arbete? Vinterbildens lösning samt en ny bild att fundera på. Vinternötens lösning och en ny nöt att knäcka.
TIFF nr 1 / 2024 3 Nu väntar nya tider. Ungerns parlament har nyligen fattat beslutet att godkänna Sveriges Natoansökan och i skrivande stund återstår endast en del formalia för att slutföra processen mot att Sverige ska bli fullvärdig Natomedlem. Sverige blir därmed det 32:a Natolandet och svenska flaggan kommer att hissas utanför Natos högkvarter i Bryssel. Framåt förväntas Sverige inte bara kunna försvara sig på hemmaplan, utan även bidra i insatser tillsammans med andra Natonationer. Erfarenheter från bland annat Finland gör gällande att tiden efter Natointrädet är en hektisk tid. Deltagande i arbetsgrupper ska komma igång, styrande dokumentation ska analyseras och beslutas, nya ledningsprocesser etableras med mera, med mera. Cirka 200 medarbetare kommer dessutom att få nya arbetsuppgifter i olika Natostaber i Europa och USA. Att inte delta i Natoledda arbeten innebär att principen om ”tyst medgivande” gäller. Även om den tekniska tjänsten inom Nato i grunden är ett nationellt ansvar så kommer Natointrädet att påverka oss alla som verkar inom funktionen på många sätt. En tidig uppgift som förbereds är att bidra till den i Lettland baserade Natostyrkan vilket minst innebär stöd med teknisk tjänst på den främre nivån för detta förband, samt etablerande av försörjningskedjor bakåt. Ett annat exempel är analys och beslut om de cirka 1500 STANAG (Natos standarddokument) som förekommer. Av dessa bedöms cirka 1000 vara tekniska standarder. Var och en av dessa behöver genomlysas, analyseras och sedan beslutas om tillämpning i det svenska systemet. Hur dessa dokument sedan påverkar oss i den tekniska tjänsten är i nuläget oklart och arbetet med att reda ut detta är under uppstart. Samtidigt har Sverige en lång erfarenhet av att samverka med Natoförband kopplat till internationella insatser och detta gör att vi trots allt har ett bra startläge att utgå från. Verksamheten med Natointegrationen kommer att bli spännande men även utmanande på många sätt de kommande åren. TIFF kommer naturligtvis att följa denna utveckling och återkomma med mer information framöver. Ett annat viktigt beslut som fattats är budgetunderlaget för 2025. I detta beslut fastställs målsättningar, krigsförbandsplaner, ekonomiska och organisatoriska ramar för de kommande åren. Av underlaget framgår en omfattande tillväxt för Försvarsmakten som kommer att få stor påverkan på den tekniska tjänsten framöver. Till exempel kan utläsas att markverkstäderna kommer att byggas upp och etableras som krigsorganisation från 2025. I detta nummer av TIFF får du som läsare bland annat träffa Anna Öhrn som sedan årsskiftet är chef för logistiska funktioner inom försvarsstabens stödenhet, där har hon en roll att hålla samman den tekniska tjänsten i Försvarsmakten. De senaste årens omorganisationer har medfört att ansvar har förflyttats till försvarsgrenarna, men det finns fortfarande ett stort behov av att hålla samman de gemensamma delarna av den tekniska tjänsten. Detta så att verksamheten faktiskt hänger ihop från operatören och teknikern på den främsta nivån, till industrin på den bakre. Ha det bra i den tekniska tjänsten! Skruva gärna snabbt men också uthålligt och säkert! Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 1 / 2024 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Anna Öhrns arbetsplats på Högkvarteret sedan oktober 2023 är inom försvarsstabens stödenhet där hon är chef för funktionssektionen med logistiska funktioner som teknisk tjänst, transport samt materiel- och förnödenhetsförsörjning. Hon är även främste företrädare för teknisk tjänst. Anna Öhrn har en omfattande och gedigen bakgrund inom Försvarsmakten (se TIFF nr 3 2020): Hon har exempelvis tio år bakom sig inom teknisk tjänst. Fyra av de åren har varit inom området nyanskaffning, stöd till FMV inom materielprojekt från utveckling till materielleverans och sex år inom vidmakthållande av tekniska system och då framför allt fartygssystem. Utöver det har hon cirka åtta år inom operativ logistik som chef inom M4-funktioner i operativa staber. – Jag ser det som en styrka i mitt nuvarande jobb att ha varit förmågenyttjare av teknisk tjänst och det tror jag kan vara till nytta när det gäller den utveckling som ska ske inom den tekniska tjänsten, menar Anna. Man kan säga att jag tack vare min bakgrund täcker hela kedjan från forskning och teknikutveckling och studier, till Försvarsmaktens förmågekrav, till stöd vid realisering där FMV ansvarar, till materielöverlämning till Försvarsmakten, samt till vidmakthållande inom Försvarsmakten. Där jag jobbar nu (FST STÖD LOG) håller vi även på med avveckling av materiel. Den tekniska tjänsten kan gynnas av att ha den operativa kravställningen i fokus när den nu ska utvecklas. Eftersatt teknisk tjänst När det gäller den tekniska tjänstens betydelse för Försvarsmakten i stort säger Anna Öhrn att den är eftersatt på grund av de beslut som fattades 2013 och 2014 med LOB steg 1 och 2 och sedan återgången tillbaka 2019. – Den gångna 15-årsperioden har påverkat den tekniska tjänsten hårt då Försvarsmakten var föremål för neddragning, exempelvis ledde minskad ekonomi till uppskjutna åtgärder för en stor mängd materielsystem. Det innebär att det råder en situation där det är eftersatt när det gäller flertalet av våra materielsystem idag och ett stort uppdämt behov av återtagande finns. En annan utmaning är att den tekniska tjänsten har fått ett minskat antal officerare, dessutom är strukturen och dynamiken mellan specialistofficer och officersbefattningar inte beaktad. Det gör att det inte finns chefer med teknisk bakgrund och förståelse i den omfattning som skulle behövas på beslutsfattande nivåer. – Det får till följd att medvetenheten om den tekniska tjänstens betydelse för Försvarsmakten inte längre finns i samma utsträckning som förr enligt min uppfattning, säger Anna. Den betydelsen behöver hållas fram, lyftas upp och förstärkas. Ökad attraktionskraft Att öka attraktionskraften i den tekniska tjänsten kan göras på flera sätt, enligt Anna Öhrn. Bland annat genom mer utbildning på beslutsfattande nivåer kring vad teknisk tjänst verkligen innebär och därmed en ökad förståelse för omfattningen av den tekniska tjänsten och dess betydelse för krigsförbanden och deras krav på systemtillgänglighet. – De som inte verkar inom teknisk tjänst har mycket att vinna på att få en ökad förståelse för att den tekniska tjänsten verkligen spelar en betydligt större roll än vad man skulle kunna tro, förklarar Anna. Ett exempel på bristande förståelse är att i övningsverksamhet som genomförts på olika nivåer så ingår vanligtvis inte det uppkomna materielunderhållet som ska bedrivas på olika system. Det är viktig träning för den tekniska personalen och en väsentlig parameter att ta hänsyn till för taktisk och operativ personal i övningen, enligt Anna. – Idag är det fortfarande så att materielunderhållet ska göras efter övningen och det tycker jag belyser det faktum att den tekniska soldaten, officeren, sjömannen eller civilanställda då inte får den relevanta övning som behövs. Det finns en brist på förståelse och medvetenhet om vilken tid det tar med materielunderhåll och teknisk tjänst. Är du exempelvis i ett skyttekompani så behöver du lägga tid på vallen och övningsskjuta. Det är samma sak för personal inom teknisk tjänst, de behöver vara med i övningar för att bli duktiga inom sitt område. Teknisk tjänst ska inte behöva ske på annan tid utan det är lika viktigt som övriga aktiviteter under en övning. Det är det som jag menar med ökad attraktion och för att kunna lyfta det vi håller på med, säger Anna. Pilotstudie – ökad tillgänglighet på system Hon är för närvarande delaktig i ett projekt, på uppdrag av arméstaben Insikten om den tekniska tjänstens betydelse behöver öka Mer än tio års neddragningar av logistiska förmågor och teknisk tjänst inom Försvarsmakten har gjort att det behövs en ökad förståelse för behovet av en omfattande uppbyggnad av dessa resurser inom den närmaste framtiden, menar Anna Öhrn. Text & foto: Martin Neander Den tekniska tjänsten måste lyftas fram
TIFF nr 1 / 2024 5 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR och försvarsstabens stödenhet, att göra en pilotstudie som rör Stridsfordon 90 för att studera hur ökad tillgänglighet kan uppnås. – Där studeras bland annat rotorsaker till varför tillgängligheten inte är högre samt hur detta ska åtgärdas. Målet är att ha fler fordon som finns i krigs- och grundorganisationen i verksamhet och färre som väntar på eller genomför underhållsåtgärder, berättar Anna. Studien kommer troligen belysa både specifika åtgärder för just det här materielsystemet, men mycket troligt även ett antal generiska grundorsaker som kommer att fortsätta att åtgärdas. Det kommer i sin tur att lyfta alla materielsystem i någon mening – allt ifrån reservdelsavtal och regelverk, till förbandens behov av att genomföra sitt materielunderhåll. I och med att det här projektet har beordrats från hög chefsnivå så får det en uppmärksamhet som jag tror är viktig. I Anna Öhrns roll, som chef under Försvarsmaktens logistikchef Claes Isoz, är hon med och genomför den militärstrategiska uppbyggnaden av logistiknätverk inom logistikens alla delar, inklusive den tekniska tjänstens främre och bakre logistiska nivåer – linje 3 och 4. Linje 3 och 4 återstår att bygga upp så att de fullt ut ger operativ chef tillräcklig uthållighet och handlingsfrihet. – Där tycker jag att vi får ett stort gehör från Försvarsmaktens ledning för frågeställningar som behöver såväl belysas som förändras, säger Anna. Det genomförs också på ett bra sätt som jag menar får påverkan på den logistiska verksamheten. Samarbete inom Nato Sverige har redan som inbjuden att bli medlem i Nato skrivit under ett antal krav som rör logistiska frågor. – I samarbete med de nordiska länderna arbetar vi aktivt i möten med att nu bygga upp logistikkonceptet för Norden i ett Natosammanhang, berättar Anna. Enligt henne kommer Nato innebära en attitydförändring, att öppna upp för fördelning av resurser, ökad öppenhet mot andra länder, framtida gemensamma tekniska system och gemensam ammunitionsanskaffning. Detta kommer att prägla alla nivåer inklusive den tekniska tjänsten. – Vi kommer snart att ha gemensamt uniformssystem som är på väg att införas, säger Anna. Samarbete med civila myndighetsaktörer i Sverige kommer också att öka. Ett sådant som redan pågår gäller den fysiska infrastrukturen där vi samarbetar mycket med Transportstyrelsen. Operativ del Fokusfrågor som Anna Öhrn vill lyfta fram i sin nuvarande position är – förutom att öka medvetenheten och förståelsen generellt inom Försvarsmakten för teknisk tjänst – att stärka den tekniska tjänsten som en operativ del i logistiken. – Det också viktigt med insikten att den tekniska tjänsten har påverkats kraftigt av ekonomiska neddragningar under det senaste dryga decenniet och att det därför finns ett stort behov av en omfattande uppbyggnad, avslutar Anna Öhrn. n Det finns en brist på förståelse och medvetenhet om vilken tid det tar med materielunderhåll och teknisk tjänst” Säger Anna Öhrn
TIFF nr 1 / 2024 6 Visbyskrovet är uppbyggt av sandwichmaterial som är en skiktad kombination av kolfiberkomposit och cellplast, en slags PVC-skum. Kolfiberkompositen utgör sandwichmaterialets skal eller ytterlaminat och cellplasten utgör materialets kärna. Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor eller vävar. Kolfiberkompositer är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål. Skrov till korvett typ Visby Fartygen i Visbyklassen är drygt 72 meter långa, 10 meter breda, 19 meter höga och har ett djupgående på över 2 meter. Skrovet väger i grova drag 150 ton och kolfiberkompositen utgörs av cirka 50 ton kolfibrer och 40 ton av vinylesterplast. Skrovet består av cirka 40 ton cellplast och det finns cirka 20 ton spackel som fungerar som ett slags lim för att hålla samman strukturdelar. Ytterlaminat av kolfiberkompositer bidrar till att minska den magnetiska signaturen och reducerar värmeutstrålningen. En annan fördel med att skrovet är uppbyggt av sandwichmaterial med kolfiberkomposit är att materialet bidrar till hög styrka i förhållande till vikt samt en hög tålighet i korrosiva miljöer. Den första Visbykorvetten sjösattes 2000 och 2008 levererades de två första fartygen till marinen. Totalt byggdes fem fartyg av Visbyklassen. Deras operativa uppgifter är ytstrid, ubåtsjakt, eskortering och luftförsvar. Denna artikel syftar till att redovisa studier på hur Visby-skrov åldras. Nedan text utgör resultat från tre olika delstudier: 1. Prov baserat på samma material som ingår i skrovlaminatet i Kv typ Visby tillverkades. Proven exponerades i en forcerad åldringsmiljö och prov togs kontinuerligt ut för att utvärderas via olika provningsmetoder efter tider som motsvarar 0, 5, 19, 41, 50, 80 och 100 år. Både kvasisotropa laminat (fibrerna är riktade åt olika håll så att kompositen får isotropa egenskaper) och laminat med 0°-riktning (fibrerna är riktade åt ett håll, det vill säga enkelriktade) tillverkades. 2. Materialuttag togs ut från skrovet HMS Helsingborg, ovan vattenlinjen, efter cirka 20 års drift. Prov från delar av materialet undersöktes via olika provningsmetoder direkt efter materialuttag och andra delar fick gå igenom ytterligare forcerad åldring så att det motsvarar totalt 40 respektive 50 års åldring innan de undersöktes med olika kemiska provningsmetoder. 3. Från skrovet på HMS Nyköping gjorde Saab Kockums materialuttag i oktober 2021. HMS Nyköping hade då varit i drift i 17 år. Proven härstammade från skrovet som befunnit sig både under och över vattenlinjen. Provstavar tillverkades. Provstavar från delar av materialet undersöktes via olika provningsmetoder direkt efter materialuttag. Andra delar fick gå igenom ytterligare forcerad åldring så att det motsvarar totalt 30 respektive 50 års åldring innan de undersöktes med olika provningsmetoder. De uttagna proven från Visbyskroven (punkt 2–3) härstammar från områden som är tillverkade med olika stackning och tjocklek. Med olika stackning menas att det finns olika laminatskikt där fibrerna i respektive skikt har varierande fiberriktning. Hur åldras kompositskrov på korvett typ Visby Korvett typ Visby och JAS 39 Gripen är två exempel på viktiga försvarsmaterielsystem där kolfiberkompositer ingår som en viktig lastbärande struktur. En komposit utgörs av två material som var för sig har olika fysikaliska egenskaper som genom samarbete och med bibehållna egenskaper tillsammans bildar ett material med helt andra fysikaliska egenskaper. Fiberns funktion är oftast att ge styrka och styvhet. Kolfibrer kan även bidra till specialegenskaper som ”smygegenskaper”. Plastmatrisen fungerar som ett lim mellan fibrerna men har även en lastöverförande funktion. Text och foto: Per Reinholdsson, Element Materials Technology AB Sandwichmaterial Hur åldras komposit
TIFF nr 1 / 2024 7 Tidigare erfarenheter Tidigare studier har visat att kolfibrer är mer åldringsstabila än aramid- och glasfibrer. Åldringsbeständigheten för vinylester (den plast som binder samman kolfibrerna på Visbyskrov) påverkas av dess förmåga att absorbera fukt och bygga hög tvärbindningsdensitet samt halten av estergrupper. Vinylesterplasten innehåller två olika funktionella grupper som är reaktiva och därmed mottagliga för åldring. Den ena av dessa två funktionella grupper är den så kallade esterbindningen (se rektangulärt markerad strukturenhet i strukturformeln nedan) och denna esterbindning kan reagera med vatten eller fukt och det är halten fukt eller vatten samt exponeringstid och exponeringstemperatur som påverkar åldringseffekten. Om det är vatten eller fukt eller om vattnet har olika salthalter som vinylesterplasten exponeras för har dock mindre betydelse för själva åldringseffekten. Den andra av dessa två funktionella grupper som påverkar mottagligheten för åldring är halten av dubbelbindningar (se inringad del i ovan strukturformel). Vinylesterplastens dubbelbindningar är aktiva under härdningsprocessen. När man tillverkar kolfiber/vinylester-kompositer tillsätter man styren innehållande ett härdarsystem. Under härdningsprocessen reagerar vinylesterplastens dubbelbindningar med styren och det bildas polymerbryggor mellan vinylesterns polymerkedjor och ett tredimensionellt nätverk bildas. Efter härdningsprocessen är vinylesterplasten mycket mer stabil och tålig mot sin omgivning. Det kan dock finnas en viss halt av dubbelbindningar kvar som inte deltagit under härdningsprocessen. Dessa kvarvarande dubbelbindningar kan dels vara utsatta för reaktioner med den omgivande driftsmiljön men de kan också efterhärdas och förbrukas då kompositen utsätts för värme över tid. Det sistnämnda är också en form av åldring men effekten blir främst att hållfastheten ökar. En negativ effekt kan vara att kompositen blir mer spröd och det har rapporterats om sprickbildning till följd av detta. Förutom sprödhet på vinylesterbaserade fiberkompositer så har det rapporterats om kemisk degradering genom hydrolys av estergrupperna (vatten reagerar med estergrupperna). Detta kan i sin tur ge upphov till viktförlust på grund av att esterfragment som hydrolyserats migrerar ut från kompositen. Vidare har man observerat effekter som fiber/matrisdebonding och delamineringar. Med detta som bakgrund – hur ser då åldringsstatusen på Visbyskrov ut? Forcerad åldring Förutom att prov tagits direkt från Visbyskrov (se punkt 2–3 ovan) så har även prov baserat på samma material som ingår i skrovlaminaten (se punkt 1 ovan) tillverkats Visbykorvett. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten Strukturformel för en typisk vinylester. Estergrupperna som är rektangulärt markerade är de delar som är mest utsatta för åldring. Det inringade visar dubbelbindningar som är aktiva under härdningsprocessen.
TIFF nr 1 / 2024 8 och exponerats för åldringsmiljöer under forcerade förhållande. Delar av de prov som tagits ut från skrovet efter 17 respektive 20 års drift har exponerats för fortsatt åldring under forcerade förhållanden. Den forcerade åldringen har genomförts i klimatkammare och bygger på Arrheniussambandet. Åldringsmiljön proven exponerades för under olika tider var 70°C och luftfuktigheten 85% (85% RH). För att jämföra genomfördes också exponering i torr miljö i 70°C för vissa prov. Provtagningsmetoder Valet av provningsmetoder för att avgöra om eventuella åldringsdegraderingar uppstått är av central natur. Nedan beskrivs olika typer av provningsmetoder som använts och vilken typ av information respektive metod ger. Mekaniska provningsmetoder Dragprovning och provning av böjhållfasthet har genomförts för samtliga ovan beskrivna typer av prov. Dragprovning på kolfiberkompositer är normalt en så kal�- lad fiberdominerad metod och ger främst svar på om fibrernas hållfasthet har påverkats under åldringen. Detta gäller för proven som är framtagna från Visbyskrov och för kvasiisotropa laminat men också för prov i 0°-riktning då dragprovningen genomfördes i provens fiberriktning. Böjskjuvhållfastheten på kolfiberkompositer ger i större utsträckning svar på om plastmatrisen och fiber/ matris-vidhäftningen påverkats av åldringen. Detta gäller i högre grad för prov i 0°-riktning än för kvasiisotropa prov och prov från Visbyskroven. Termomekanisk provning Dynamisk mekanisk analys, DMA, är en termomekanisk provning som bland annat kan användas för att bestämma glasövergångstemperaturen, Tg. Tg utgör ett mått vid vilket temperaturområde som materialet övergår från att var styvt material till ett material med mer elastiska egenskaper. Vid temperaturer över Tg så är materialet mer känslig för åldring. Antalet kvarvarande dubbelbindningar i kompositens vinylesterplast förbrukas i takt med att uthärdningsgraden ökar och detta ger ökad tvärbindningsdensitet. Ju högre uthärdning desto fler tvärbindningar i vinylesterplasten och detta gör att materialets Tg ökar, med andra ord Tg ökar med ökad tvärbindning. Detta betyder att om åldringsproessen ger ökad Tg så kan det tolkas som att uthärdningsgraden och tvärbindningsdensiteten ökat. Detta kan leda till att materialet blir mer sprött. Kemiska provningsmetoder Åldringsstudierna har använts sig av följande metoder: • Soxhlets extraktion • FTIR • GC-MS Om exempelvis vinylesterplastens estergruppen reagerat med vatten (hydrolysreaktion) och dess bindningar släppt från kompositmaterialet så kan det laka ur från kompositen. Genom Soxhletextraktion kan man fånga upp åldrat material som släppt från kompositens plastmatris. Med hjälp av FTIR och GC-MS ges möjlighet att få information kring det molekylära innehållet på det som lakats ur. Via gravimetrisk analys kontrollerar man mängden åldrat material som lakats ur. Resultatet Resultaten visade att parallellt med tiden skedde både en efterhärdning och en kemisk åldring av plastmatrisen. DMA-analys visar att glasövergångstemperaturen, Tg, ökar med ökad åldringstid vilket tolkas som att laminaten efterhärdats i åldringsmiljön. Den interlaminära skjuvhållfastheten från ILSS-provningen av laminat i 0°-riktning reducerades något med ökad åldringstid. Resultat från analys med FTIR och GC-MS efter Soxhletextraktion antyder att denna reduktion i ILSS med ökad åldringstid kan kopplas till kemisk degradering av plastmatrisen. Inga påtagliga hållfasthetsreduktioner oavsett åldringstid kunde observeras från dragprovning och ILSS-provning av prov från Visbyskrov och kvasiisotropa laminat. Detta eftersom dessa provningar ger svar på fiberdominerande hållfasthetsegenskaper. Liknande observation gjordes efter dragprovning på prov från laminat med 0°-riktning. Den övergripande slutsatsen blir att laminatens funktion bedöms vara intakt efter 100-års simulerad åldring, trots att en viss åldring av plastmatrisen skett. Det finns ingen signifikant ökning av mängd åldrade plastfragment som lossnat från plastmatrisen när åldringstiden överstiger ca 20 år. Däremot visar studien att de fragment som redan släppt från plastmatrisen tidigare degraderas ännu mer med ökad åldringstid vilket tydligt kan observeras efter 100 års åldring. Det bör påpekas att de provstavar som togs ut från Visbyskroven har en annan dimension, sitter i tjocka strukturer när de exponeras för exempelvis vatten och fukt jämfört med vad provstavarna som är tillverkade på laboratoriet och exponeras för fukt i klimatkammare. Detta betyder att ”labprovstavarna” får en ”tuffare exponering” jämfört med själva skrovkompositen. Detta stämmer väl med åldringsstudierna då ”labprovstavarna” var något mer påverkade av den simulerade åldringen jämfört med de verkliga strukturerna efter motsvarande åldringstid för respektive provtyp. Effekterna från åldringen var dock snarlika. Slutsatser Sammanfattningsvis, inga åldringsdefekter av kolfibrer kunde observeras. Åldringsprocessen utgörs främst av att esterfunktionen i vinylplasten genomgår hydrolysreaktioner under driftsbetingelser och att vinylesterplasten genomgår en efterhärdning över tid. Dessa åldringsprocesser är dock så pass marginella att det inte påverkar skrovets lastbärande förmåga – inte ens efter hundra års simulerad åldring. Man kan med gott samvete säga att kolfiberkompositer i marin miljö fungerar som ett mycket starkt material i förhållande till sin vikt och att materialet är mycket tåligt under tuffa driftsbetingelser. n
TIFF nr 1 / 2024 9 Dagens system för exportkontroll. Exportkontrollen i Sverige omfattas av två lagstiftningsområden, dels produkter med dubbla användningsområden (PDA) med en EU-lagstiftning som grund med nationell til�- lämpning i svensk lag samt nationell lagstiftning för krigsmateriel med påverkan av EU genom direktiv som omsätts i den nationella lagstiftningen. Nedan redovisas en bild, en översikt av internationella överenskommelser som påverkar nationell lagstiftning som därav har påverkan i dessa lagstiftningsområden. Politiska överenskommelser om rutiner, policys med mera samt kontrollistor över kontrollerade produkter samt teknologi genomförs inom ett antal exportkontrollregimer. Tillkomsten av dessa kan sägas vara händelsebaserad grundad i staters nationella säkerhetsproblem och särskilt ansträngningar att genomföra förbud mot innehav och användning av massförstörelsevapen (WMD). Efter Indiens test av ett kärnvapen 1970 bildade Kanada, Västtyskland, Frankrike, Japan, Sovjetunionen, Storbritannien och USA Nuclear Suppliers Group (NSG) 1977. Gruppen kontrollerar framtagning av kärntekniska material liksom produktionsresurser och teknologi för kärnvapen. Efter en FN-rapport från 1984 som påvisade att Irak hade använt kemiska vapen i Irak-Iran-kriget bildades en grupp på 15 stater och Europeiska kommissionen Australiengruppen 1985. Gruppen kontrollerar utgångsämnen samt produktionsutrustningar och spridningsanordningar för biologiska och kemiska vapen. Baserat på bland annat missilprogram i Sydkorea samt ett tyskt företags missilverksamhet i Libyen bildade G7-länderna Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien samt USA Missile Technology Control Regim (MTCR) 1987. Gruppen kontrollerar kompletta leveranssystem (500 kg vapenlast över 300 km räckvidd) samt annan missil och UAV-relaterad utrustning. Efter andra världskrigets slut bildades the Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (COCOM) 1949, genom vilken västliga stater införde restriktioner för överföringar av både militär utrustning och produkter med dubbla användningsområden till östblocket. Detta för att begränsa östblockets förmåga att expandera och utveckla sitt försvar och sin försvarsindustriella bas. Exportkontroll – en översikt Artikeln beskriver en översikt av dagens system för exportkontroll och konsekvenser för försvarsindustrin samt försvarsmyndigheter. Men även en översikt av kommande förändringstendenser som påverkar förutsättningar med mera för exportkontroll i en ny tid. Text och bild: Jan-Erik Lövgren, KamraToff. Konventioner Fördrag m.m. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) Rådsförordning (EU) 2021/821 (Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd) EU direktiv Krigsmateriel (KM) Lag (1992:1300) om krigsmateriel Exportkontroll
TIFF nr 1 / 2024 10 1 Förhandlingen att inrätta genomfördes i orten Wassenaar genom förhandlingsorganisationen New Forum. Arrangemanget fick ett ständigt sekretariat i Wien. 2 § 1a Lag om krigsmateriel samt § 4 Lag om produkter med dubbla användningsområden. COCOM upplöstes i mars 1994, i praktiken efter murens fall, och ersattes med Wassenaar-arrangemanget i december 19951. Wassenaararrangemanget inrättades ”för att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och större ansvar vid överföring av konventionella vapen och varor och teknik med dubbla användningsområden.” Medlemskap erbjöds Ryssland och de andra tidigare medlemmarna i Warszawapakten. Konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC) antogs av FN den 13 januari 1993 och trädde i kraft i april 1997. Genom konventionen kontrolleras kemiska utgångsämnen till samtliga kemiska stridsgaser. Nationellt finns två tillståndsmyndigheter: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som ansvarar för kategori 0 (kärntekniska produkter) i PDA förordningen samt Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) som ansvarar för övrig exportkontroll. Enskilda beslut baseras i stort på tre politiska dokument: • Nationella riktlinjer om krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (1992), vilket uppdaterades 2018 med bland annat det så kallade demokratikriteriet. • EU:s gemensamma ståndpunkt om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (2008). • FN:s vapenhandelsfördrag, ATT (2014). Tillståndsmyndigheterna fattar normalt erforderliga beslut. Men ärenden som är av principiell principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ska överlämnas till regeringen för avgörande2. Konsekvenser för försvarsindustrin samt försvarsmyndigheter Att försvarsindustrin omfattas av regelverket torde inte vara någon överraskning, men även statliga myndigheter omfattas. Den första april 2018 skärptes lagen om krigsmateriel då tidigare undantag för statliga myndigheter togs bort. För att hantera kraven utarbetas normalt ett ”internt efterlevnadsprogram” och särskilt dedikerade exportkontrollansvariga utses. Detta gäller även försvarsmyndigheterna. För FMV:s del så tillkommer även två uppgifter starkt kopplade till exportkontroll: • Ansvaret för statens exportstöd för försvarsmateriel och kontraktsansvar för stat till stataffärer. • Samordningen av ansökningar till europeiska försvarsfonden. Försvarsmakten införde även en särskild enhet för exportkontroll vid införandet av försvarsstabens stödavdelning. Regelverket ställer krav på ett stort antal tillstånd samt krav på att lämna information till tillståndsmyndigheten ISP. En intresseförening för handläggare av exportkontroll har även utvecklats: Aktivitet KM PDA Anmärkning Grundläggande tillstånd Tillverkningstillstånd x Normalt 3 år Tillhandahållande tillstånd x Normalt 3 år Tillstånd i enskilt fall Tillhandahållande utomlands x x Generellt tillstånd (TFS) x Mottagare inom EES Generellt tillstånd EU 001–008 x Mottagare utanför EU Individuellt tillstånd x x PDA utanför EU, Inom EU inget tillstånd Globalt tillstånd x x PDA utanför EU, Inom EU inget tillstånd Avtal om licenstillverkning utländsk part x Avtal om samarbete med utländsk part x Aktivitet KM PDA Anmärkning Militär utbildning inom och utom Sverige x Certifiering som mottagare x Leverantör inom EES via generellt tillstånd Informationskrav Marknadsföring utomlands x Intervall enligt beslut av ISP Anmälan bindande anbud/köpekontrakt x Undantag om anbudsunderrättelse x För specificerade produkter med landlista Nedan redovisas en översikt över aktuella exportkontrollaktiviteter som kan vara aktuella:
TIFF nr 1 / 2024 11 Sveriges exportkontrollförening, som bland annat anordnar en utbildning i fyra delar som syftar till att bli ”Certified Export Control Manager (CECM)”. Förändringstendenser för exportkontrollen i en ny tid Geopolitiska tendenser I ljuset av den geopolitiska kampen mellan Kina och USA uppdaterades även det amerikanska exportkontrollregelverket 2018. Vilket bland annat innebar att unilateral kontroll skulle kunna genomföras för det som benämndes ”emergin” and ”foundational” technologies utgående från nationell säkerhet. En viktig utgångspunkt för detta var att exportkontrollsystemet från 1990-talet byggde på att känslig teknologi, då avancerade vapensystem normalt utvecklades av försvarsindustrin. Idag är inflytandet från den kommersiella sektorn betydande i utvecklingen av vapensystem. Säkerhetsstrategin för USA:s räkning som utfärdats av ”Biden administrationen” vilket fastslogs i oktober 2022 nationellt, står bland annat följande att läsa: – Vi står inför två strategiska utmaningar. Den första är att tiden efter kalla kriget definitivt är över och en tävling pågår mellan stormakterna om att forma vad som kommer härnäst. Ingen nation är bättre positionerad för att lyckas i denna tävling än USA, så länge vi arbetar gemensamt med dem som delar vår vision om en värld som är fri, öppen, säker och välmående. – Vi motverkar stöld av immateriella rättigheter, påtvingad tekniköverföring och andra försök att försämra våra tekniska fördelar genom att förbättra investeringsgranskning, exportkontroller och kontraspionageresurser – På samma sätt som vi försöker samla teknisk expertis och kompletterande industriell kapacitet med våra allierade och partner, förbättrar vi också vår kollektiva kapacitet att stå emot försök att försämra våra gemensamma tekniska fördelar, bland annat genom investeringsgranskning och exportkontroller, och utvecklingen av nya regimer där luckor kvarstår. – Vi kommer att se till att multilaterala exportkontrollregimer är utrustade för att ta itu med destabiliserande ny teknik och för att anpassa exportpolitiken i likasinnade stater till känsliga länder. Ett första viktigt steg i denna nya syn togs parallellt i oktober 2022, detta genom unilateral kontroll av produktionsutrustning med mera avseende halvledarteknologi gentemot Kina avseende tillämpningar för artificiell intelligens samt superdatorer. Med Japan och Nederländerna finns även ett trilateralt avtal om begränsad export till Kina. Normalt uppdateras kontrollistorna genom det årliga arbetet inom regimerna. Pandemin har inneburit att arbetet i princip legat nere. Under 2022 återupptogs arbetet men utfallet blev små ändringar eftersom arbetet förutsätter konsensus och Ryssland synes ha blockerat besluten, inte minst i Wassenaar-arrangemanget. Det ryska agerandet ska ses mot de plurilaterala kontrollerna som USA och ett 30-tal stater inklusive EU infört mot Ryssland, detta avseende exportkontroll och sanktioner. Främst efter invasionen av Ukraina i februari 2022. Noterbart är att, eftersom konsensus gäller kan inte heller Ryssland uteslutas från regimerna. Detta har väckt tankar på att det behövs en femte exportkontrollregim då arbetet blockeras i de nuvarande. Tankarna är att denna regim ska ses som ett komplement till de nuvarande med förslagsvis följande mandat:3 • Främja klassiska exportkontrollmål för en befintlig regim som inte kan främjas utanför Rysslands och dess allierades störande medlemskap. • Tillsammans ta itu med de nutida icke-traditionella nationella- och ekonomiska säkerhetsfrågorna och människorättsfrågor som skulle kunna hanteras genom samordnade exportkontroller. Man skulle kunna se på detta som ett införande av COCOM 2.0. Aktivitet KM PDA Anmärkning Första användning generellt tillstånd x x KM 30 dagar före, PDA 30 dagar efter Fakturerade / genomförda leveranser x årsvis Avgiftsdeklaration x x årsvis Gällande licens och samarbetsavtal x årsvis Ägande i utländska företag x årsvis Andra möjligheter Klassificeringsbesked x Vid osäkerhet om klassificering produkt Produktförfrågan x Vid osäkerhet om klassificering produkt Förhandsbesked x x Vid osäkerhet om känslig mottagare ”catch all” - generalklausulen x x Okontrollerade produkter där vapen- embargo föreligger eller koppling till massförstörelsevapen 3 Testimoney before the Senat Committee on Banking, Housing, and Urban Affairs. Kewin Wulf 2023-02-28
TIFF nr 1 / 2024 12 Tendenser inom europeisk exportkontroll I juni 2021 infördes ett bilateralt samarbete mellan USA och EU genom skapandet av U.S. - EU Trade and Technology Council (TTC). TTC:s främsta mål är att utöka och fördjupa den bilaterala handeln och de bilaterala investeringarna, undvika nya tekniska handelshinder, samarbeta om viktiga strategier för teknik, digitala frågor och försörjningskedjor; stödja forskningssamarbete, samarbeta om utvecklingen av kompatibla och internationella standarder; samarbeta om regleringspolitik och verkställighet, och främja innovation och ledarskap av amerikanska och EU-företag. Samarbetet omfattar tio områden varav exportkontroll är ett med följande målsättning: – Tekniska samråd om utvecklingen av nuvarande och kommande lagar och andra författningar. – Tekniska samråd och utveckling av konvergerande kontrollmetoder för känslig teknik med dubbla användningsområden. Samarbete har haft stor betydelse för den koordinering som har genomförts, detta avseende sanktioner mot Ryssland och Belarus. Genom EU:s Överföringsdirektiv 2009 infördes ett antal åtgärder för att underlätta verksamheten för den europeiska försvarsindustrin, genom införandet av bland annat generella tillstånd och användning av en gemensam kontrollista. Vilket kan ses och sägas vara ett första insteg av kommissionen på medlemsländernas område avseende gemensam utrikes- och säkerhetspolitik4. Den 22 mars 2021 antog rådet ett beslut om inrättande av den europeiska fredsfaciliteten. Faciliteten är ett instrument som ska förbättra unionens förmåga att förebygga konflikter, bygga fred och stärka den internationella säkerheten genom att möjliggöra finansiering av sådana operativa insatser. Genom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. Europeiska försvarsfonden är en fond med syfte att koordinera och öka de nationella satsningarna på forskning och utveckling inom försvarsområdet inom Europeiska unionen. Fonden inrättades 2017. EDF är en del av EU:s och Natos förmågeutveckling. Den är tillsammans med Pesco och andra mekanismer en viktig del av den gemensamma och nationella förmågeuppbyggnaden inom EU, som ett komplement till de nationella samt bilaterala/ multilaterala satsningarna5. Syftet är att främja utvecklandet av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsmarknad i syfte att minska EU:s omvärldsberoende inom försvarsområdet. Deltagande sker genom konsortium av minst tre medlemmar från tre olika deltagande länder. En fråga ur exportkontrollsynpunkt som är fundamental i dessa verksamheter handlar om tredje lands export av gemensamt finansierade eller utvecklade produkter. Traditionellt har olika länder olika syn på vilka mottagarländer som accepteras, utgående från nationell policy. Här pågår en dialog om en EU harmonisering, där följande uttalande av regeringen kan konstateras: – När det gäller internationell samverkan av det slag som kommer att bli aktuellt genom den europeiska försvarsfonden och frågan om tredjelandsexport är det ”inte självklart att Sverige alltid kan räkna med att få gehör för alla aspekter som är unika för vårt synsätt när det gäller samarbete med eller utförsel till tredjeland” (prop. 2017/18:23 s. 66). Kriget i Ukraina Rysslands aggression mot Ukraina har onekligen satt exportkontrollen på kartan. För närvarande sker redan omfattande leveranser av kvalificerad krigsmateriel till Ukraina. Från svensk sida har bland annat pansarvärnsvapen, ammunition, stridsfordon 90, artillerisystemet Archer samt Leopard 2-stridsvagnar tillförts Ukrainas försvar. Även här har frågan om tredje lands export varit högst aktuell bland annat avseende tyska Leopard 2-stridsvagnar, där ett tyskt godkännande har krävts. Man får anta att motsvarande godkännande krävts avseende vapensystem med svenskt (del)innehåll. Den svenska regeringens beslut att bevilja stöd till Ukraina av krigsmateriel för strid måste ses i ljuset av vad som framgår av nuvarande regelverk, där bland annat följande står att läsa: – Nationella riktlinjer om krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. – Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. – Rådets gemensamma ståndpunkt gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. – Kriterium tre: Den interna situationen i det slutliga bestämmelselandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter. – Medlemsstaterna ska inte utfärda exportlicens för militär teknik eller krigsmateriel som skulle kunna utlösa eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra existerande spänningar eller konflikter i det slutliga bestämmelselandet. Det kan konstateras att stödet till Ukraina går utanför dessa kriterier, där de försvars- och säkerhetspolitiska skälen vägt mycket tungt. De aktuella kriterierna är dessutom motstridiga. I de nationella riktlinjerna är det ett villkorligt hinder ”bör inte beviljas” medan EU:s gemensamma ståndpunkt anger ”ska inte utfärda exportlicens”. Samtidigt kan det konstateras att regeringens roll i exportkontroll tydliggjorts, tidigare ansvariga 4 Direktiv 2009/43/EG, infört i svensk lagstiftning från 30 juni 2012. 5 Det permanenta strukturerade samarbetet (engelska: Permanent Structured Cooperation, Pesco) är sedan den 11 december 2017 ett försvarssamarbete inom Europeiska unionen
TIFF nr 1 / 2024 13 ministrar har vid frågor om export till känsliga destinationer hänvisat till ”ansvaret ligger hos myndigheten ISP”. Konstitutionsutskottet har tidigare konstaterar följande: Regeringen prövar dock, liksom tidigare, ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Detta följer av 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel och 4 § lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd6. Det är myndigheten som avgör vilka ärenden som enligt dessa bestämmelser behöver prövas av regeringen. Av de nyss nämnda lagrummen framgår även att regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande till regeringen. I anslutning härtill har i lagmotiven uttalats att det i krislägen eller andra tillspetsade situationer kan vara motiverat att regeringen prövar fler eller andra ärenden än vad som normalt är ändamålsenligt. Det kan till exempel gälla alla ärenden som avser export till ett visst land eller som avser varor av ett visst slag (prop. 1995/96:31 s. 25). Regeringen har dock hittills inte meddelat några föreskrifter av det sistnämnda slaget. Besluten om export till Ukraina synes ha fallit under ovanstående möjlighet för regeringen för första gången, även om någon föreskrift inte synes ha utfärdats. En annan aspekt handlar om slutanvändaråtagande. De nationella riktlinjerna för exportkontroll anger bland annat: ”Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt”. Det får även antas att Ukraina undertecknat sådana för den mottagna krigsmaterielen. Dock är det svårt att förhindra att materiel hamnar i motståndarens händer under pågående konflikt. Den dag striderna upphör kommer betydande mängder vapen finnas ute i omlopp. Det kommer att vara en viktig uppgift att säkerställa att dessa inte då hamnar i orätta händer, inte minst mot bakgrund av risken för korruption. En ytterligare aspekt är risken att känslig teknik hamnar i orätta, läs ryska, händer. Detta torde vara en aspekt att överväga om till exempel JAS 39 Gripen skulle vara aktuell att överföra till Ukraina. En sådan aktuell teknologi är till exempel de telekrigssystem som Gripen utrustas med. Ett Svenskt Natomedlemskap Sveriges medlemskap i NATO aktualiserar även frågan om exportkontroll. I propositionen om ett svenskt Natomedlemskap konstaterar regeringen att ”Ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk 7.” Följande kan konstateras gällande de angivna nationella riktlinjerna för exportkontroll: ”Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik”. Att lägga till Nato i riktlinjerna här torde vara ett logiskt sätt att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport. Vid regeringssammanträdet 30 november 2023 beslutade regeringen i ett kommittédirektiv för en utredning: ”En modern exportkontroll av krigsmateriel i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap”. Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2024. Natomedlemskapet kan även innebära vissa lättnade i det amerikanska exportkontrollregelverket (ITAR), gällande import av krigsmateriel från USA och svensk försvarsindustris samarbete med USA. Kontroll av utländska direktinvesteringar Kontroll av utländska direktinvesteringar är ett nytt område avseende exportkontroll som nyligen införts. Bakgrunden ska även här ses i den geopolitiska kampen mellan Kina och USA/EU. Europaparlamentet och rådet beslutade den 19:e mars 2019 en förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. 22:a augusti 2019 lämnades uppdrag av regeringen att en särskild utredare utsågs, detta i syfte för att föreslå ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Regeringen utsåg den fjärde juni 2020 ISP till kontaktpunkt för genomförandet av den nya EUförordningen efter en delrapport av utredaren. Direktinvesteringsutredningen redovisade sitt uppdrag till regeringen den örsta november 2021 (SOU 2021:87). Utredningen redovisar i slutbetänkandet den andra delen av uppdraget, nämligen att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. I kommittédirektiven anges att syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning. En proposition lämnas till riksdagen under maj 2023 med en lagstiftning i kraft den första december 2023. Lag om granskning av utländska direktinvesteringar, UDI-lagen 2023:560. ISP tilldelas här nya och utvidgade uppgifter avseende kontroll av utländska direktinvesteringar (UDI) samt uppföljning av känsliga framväxande teknologier bland annat (AI, cyber, kvantdatorer med mera). Den nya lagstiftningen innehåller även en nationell kontrollista över framväxande teknologier. Förordning (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar, bilaga 2. För att möta detta nya uppdrag genomför ISP för närvarande en omfattande uppbyggnad av organisation och arbetssätt. Omfattningen av tillväxt kan även ses i budgetpropositionen för 2023 där ISP 2022 disponerat 56 Mkr, för 2023 får disponera 114 Mkr samt 140 Mkr 2024. n 6 2002/03:KU20 7 Prop 2022/23:74
TIFF nr 1 / 2024 14 Kan en officer utbildas på ett tekniskt universitet? Dagens KTH är arvtagare till Högre artilleriläroverket på Marieberg. De militära ingenjörerna kom först, därav titeln ”civilingenjör” för övriga ingenjörer. Teknikutvecklingen bidrog till ökade krav på kunskap som var drivande då Europas stormakter i slutet av 1700-talet grundade militära skolor – och 1802 hjälpte Frankrike det unga USA att skapa en ingenjörsskola i West Point, vid Hudsonfloden. Teknik och taktik är eviga, sammanflätade militära konstanter: ”To know tactics, know technology”. Givet militärens historiska roll i den moderna statens framväxt är det inte förvånande att det ofta är metoder med militärt ursprung som idag förmedlas i kurser på civilingenjörs- och civilekonomutbildningar. Projektledningstekniker, ledarskapsteorier, beslutsfattandemodeller, strategianalys, operationsanalys med flera kvantitativa metoder är några exempel, ofta vuxna ur de amerikanska satsningar som gjordes under andra världskriget respektive kalla kriget. En genomsnittlig ingenjörsutbildning (tre- eller femårig) har således redan stor relevans för militär verksamhet förutom att den även skall ge förmåga till metodisk problemlösning inför helt nya utmaningar. I den svenska Försvarsmakten har en säreget upprättad demarkationslinje gjort att nästan all universitetsutbildning värderas som militärt irrelevant. Så är inte alls fallet i till exempel USA, Frankrike, Storbritannien eller Tyskland. Officerare i dessa länder studerar och avlägger civila examina i olika ämnen, helt inom ramen för den ordinarie militära officersutbildningen. Hur skulle då till exempel en högskoleingenjörsutbildning fungera som officersutbildning? Att organisera officersutbildning på det sätt som här avses motsvarar hur amerikansk grundläggande officersutbildning bedrivs vid militärens egna lärosäten (arméns West Point, flottans Annapolis respekive flygvapnets Colorado Springs). Där läser kadetter in en examen i ett civilt ämne och genomgår samtidigt militära utbildningsmoment. På examensdagen får de både sin akademiska ämnesexamen och sin officersexamen. Ingenjörsstudenter skulle på motsvarande sätt på till exempel Chalmers, KTH, Linköping, Lund och Luleås tekniska universitet under terminerna kunna läsa kurser i till exempel säkerhetspolitik och taktik (parallellt med övriga kurser) för att under längre lov kunna genomgå mer intensiv utbildning, inklusive övningar, vid funktionsskolor. ROTC Modellen är i USA i stort densamma vid militära lärosäten som vid ett stort antal civila universitet. Vid universiteten benämns modellen ROTC (Reserve Officers’ Training Corps) men den är inte en egentlig reservofficersutbildning, utan ett sätt att kvalificera sig för anställning antingen som yrkesofficer eller som reservofficer. Inom US Army står ROTC-utbildningen varje år för långt över hälften av de nyutnämnda yrkesofficerarna. Bland dem som innehaft USA:s högsta militära befattning finns generalerna Mark Milley, Colin Powell och Hugh Shelton som alla fick sin grundläggande officersutbildning genom ROTC.1 De senaste åren har den svenska armén gästats av flera amerikanska officerare, bland annat besökte HIMARS-officerare samt ställföreträdande armékårschef general Broadwater ASÖ:n 2022 i Enköping. Alla dessa amerikanska officerare hade genomgått ROTCofficersutbildning. De tre HIMARSofficerarna hade examina inom internationella relationer, fysiologi respektive informatik. Utöver sin akademiska examen så genomgår amerikanska arméofficerare tidigt en mängd militära kurser snarlika våra YBK och senare även nivåhöjande skolsteg, som regelmässigt är kortare än i Sverige och som inte syftar till några akademiska poäng/examina. Med yngre generationers förändrade preferenser är det orealistiskt att förvänta sig att normalinställningen hos huvuddelen är att tillbringa hela yrkeslivet i Försvarsmakten. Sannolikt väljer en del lämpliga befälsvärnpliktiga därför bort officersbanan, trots att de skulle vara intresserade, därför att de inte vill investera tre studieår i Officersprogrammet. Om däremot en möjlighet att ta officersexamen parallellt med ordinarie universitetsstudier erbjuds, skulle detta säkert attrahera en andel av dessa – i synnerhet om Med rådande rekryteringsbehov och rapporterade kapacitetsproblem i det militära utbildningssystemet vore det motiverat att överväga en utbildningsstruktur som tillämpas i bland annat USA. Modellen är att erbjuda officersutbildning där militära inslag integreras med universitetsstudier, där dessa ökar i intensitet under sommarloven mellan läsåren. Denna text vill i korthet inspirera och skissa på hur en motsvarande svensk modell skulle kunna utformas. Text: Karl Ydén, reservofficer och forskare med bakgrund på bland annat Chalmers tekniska högskola samt King’s College London, Dept. of War Studies. 1 Påpekat av Kn Andreas Braw, redaktör för Militär debatt, där en tidigare version av denna text nyligen publicerats. ROTC (”Reserve Officers’ Training Corps”)
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=