Christiana och Mikael Nilbom pratade om att anlägga en japansk trädgård hemma i nordvästra Skåne. 2012 tog de beslutet att förverkliga sina idéer. – Det var lättare sagt än gjort, säger Mikael. Christiana och Mikael Nilbom. Lite historia… De första japanska trädgårdarna byggdes för fest och dans men genom århundraden har deras uttryck förändrats. Tidig japansk trädgårdsarkitektur var starkt influerad av Kina. Under den epok som kallas Heian (794- 1185) präglades aristokratins trädgårdar av förlustelsebetonad öppenhet. Även om de japanska trädgårdarna då visade upp inslag av buddhistisk symbolik, att i komprimerade form återskapa naturens skönhet, påminner de ändå mycket om de kinesiska förlagorna. På 1100-talet, efter en längre tids japansk isolering och liten kontakt med Kina, börjar den, vad vi tycker, unika japanska trädgården att ta form. Långt senare runt 1500-talet börjar stiliseringen av naturen och minimalismen i zen-buddhistiska tempel. Ofta fanns där bara stenar och grus och de kallades för ”kare-san-sui, vilket betyder ”torrt landskap”. När trädgårdarna flyttade in från tempel "Överallt sökte vi efter någon som kunde hjälpa oss att genomföra projektet. Vi diskuterade till och med om att ta hjälp från USA där det finns en hel del österländska trädgårdar.” och residens till, de strikt rutnätsindelade, städerna blev de mindre till sin yta. De blev mer blickfång istället för platser ämnade för aktiviteter. Zen-buddhismen fick sitt riktiga genombrott i Japan på 1200-talet. Budskapet om enkelhet och anspråkslöshet är den faktor som har haft störst påverkan på vilka strukturer vi idag kopplar till en japansk trädgård. På modernt konstspråk talar vi om ”less is more”. I Japan har symmetri aldrig slagit igenom, den uppfattas som komplett och fulländad och därför död och utan energi. Japanska trädgårdar strävar efter en asymmetrisk balans. För att uppnå den ideala symmetrin ordnas buskar, stenar, träd eller hus i grupper om 3, 5 eller 7 objekt. Grupperna placeras därefter så att kompositionen som helhet känns balanserad. Den asymmetriska relationen mellan objekten på plats ger fort- farande en intressant dynamik. Stående stenar kombineras med liggande. Ett stort träd i förgrunden kan svaras med ett flertal små träd eller buskar i bak- grunden. Många kare-san-sui trädgårdar har något att berätta ofta, sedelärande historier från zen-buddhismen. Stenformationer symboliserar något och man kan kronologiskt följa berättelsen genom trädgården. Som med alla konst är det sedan upp till betraktaren att själv tolka stenarna. sid. 52 >>> Buddha Zen-delen av trädgården, den strikta delen, har en stram utformning med granit och vitt stenmjöl. I Japan strävar man efter en asymmetrisk harmoni med ett ojämnt antal stenar. På de små öarna växer trampnerv (sagina subliata senior) som finns naturligt i Sverige upp till 4:e-5 :e zonen. Just denna trampnerv är dock importerad från Holland. SYDVÄST • 2/2015 51
Villabladet Sydväst nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above