Not Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
Skuldinstrument
Samtliga av AAK:s skuldinstrument innehas med syfte att
inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden
enbart består av kapitalbelopp och ränta och redovisas
till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar
med undantag för poster med förfallodag mer än 12
månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som
anläggningstillgångar. Ränteintäkter från dessa finansiella
tillgångar redovisas som finansiella intäkter med tillämpning
av effektivräntemetoden. Koncernens finansiella instrument
värderade som upplupet anskaffningsvärde utgörs av
kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i
balansräkningen.
Egetkapitalinstrument
Koncernen värderar alla egetkapitalinstrument till verkligt
värde via resultaträkningen.
Nedskrivningar
Koncernen gör en bedömning av framtida förväntade
kreditförluster som är kopplade till sina skuldinstrument
redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Den tillämpade
nedskrivningsmetoden beror på huruvida kreditrisken har
ökat väsentligt. För kundfordringar tillämpar koncernen den
förenklade metoden som tillåts enligt IFRS 9. Förenklingen
innebär att reserven för förväntade kreditförluster beräknas
baserat på förlustrisken för hela fordrans löptid och redovisas
när fordran redovisas första gången. De förväntade kreditförlusterna
beräknas utifrån betalningsprofiler och motsvarande
historiska kreditförluster som skett under samma period.
De historiska förlusterna anpassas för att återspegla aktuell
och framåtblickande information om makroekonomiska
faktorer som påverkar kundernas förmåga att betala
fordran. Kundfordringar och kontraktstillgångar skrivs bort
när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.
Indikationer på att det inte finns någon rimlig förväntan om
återbetalning omfattar bland annat att en gäldenär inte lyckats
komma överens med koncernen om en återbetalningsplan.
Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar
redovisas som nettonedskrivningar i rörelseresultatet. Senare
återbetalning av tidigare avskrivna belopp krediteras mot
samma post.
Derivat
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen
och värderas till verkligt värde, både initialt och vid
efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den
vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på
om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och,
om så är fallet, på karaktären hos den post som säkrats.
Koncernen har identifierat säkring av verkligt värde avseende
en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande
(säkring av verkligt värde).
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen det
ekonomiska förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den
säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen
och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen
dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen
ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som
används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller
att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden
som är hänförliga till de säkrade posterna. Företagets derivat
består av s.k. OTC-derivat som ingåtts med finansiella
motparter, noterade standardiserade derivat och försäljnings-
respektive inköpskontrakt som inte anses vara för eget bruk
(och följaktligen ska redovisas som derivat). Enligt IFRS 9 får
bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans redovisas
som derivat. AAK:s affärsmodell tillåter (möjliggör) nettoreglering
av ingångna inköps- och försäljningskontrakt. Det totala
verkliga värdet av ett säkringsderivat klassificeras som en
långfristig tillgång eller skuld när den återstående löptiden för
det säkrade objektet är mer än 12 månader. Det klassificeras
som en omsättningstillgång eller skuld när den återstående
löptiden för det säkrade objektet är mindre än 12 månader.
Säkring av verkligt värde
Förändringar i verkligt värde på ett derivat som formellt
identifierats för säkring av verkligt värde, och som uppfyller
villkoren för säkringsredovisning, redovisas på samma rad
i resultatet som förändringen i verkligt värde, hänförliga till
den säkrade risken, på den säkrade tillgången eller skulden.
Koncernen tillämpar säkring av verkligt värde avseende
råvaror i lager. Förändringar i verkligt värde på råvaror i lager
redovisas som en del av kortfristiga fordringar och skulder
i balansräkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till den
ineffektiva delen redovisas omedelbart på raden ”Råvaror och
förnödenheter samt förändring av lager”.
När terminskontrakt används för att säkra verkligt värde,
avser koncernen i allmänhet endast förändringen i verkligt
värde på terminskontraktet i förhållande till spotkomponenten
som säkringsinstrument. Förändringen i terminskontraktet
som hänför sig till den säkrade posten redovisas i rörelse
resultatet.
Försäljnings- och inköpskontrakt
AAK tillämpar verkligt värde-optionen på bindande åtaganden
(försäljnings- och köpavtal) för eget bruk, eftersom detta
kompenserar förändringen i verkligt värde på derivat som inte
är avsedda för säkringsredovisning (vilket minskar bristande
överensstämmelse i redovisningen) och AAK:s affärsmodell
möjliggör nettoredovisning av köp- och försäljningskontrakt
som ingåtts för fysisk leverans (kontrakten kan lätt omvandlas
till kontanter). Tillgångar i denna kategori klassificeras som
omsättningstillgångar eftersom de förväntas bli reglerade
inom 12 månader.
Bestämning av verkligt värde
Verkligt värde på instrument som inte har noterade
priser bestäms med värderingstekniker, t.ex. modeller
som diskonterar kassaflöden där alla bedömda och
bestämda kassaflöden diskonteras med en nollkupongs
avkastningskurva. Verkligt värde på derivat bestäms med
värderingstekniker. Värderingen baseras på modeller som
diskonterar kassaflöden som använder forwardkurvor för
underliggande variabler såsom råvarupriser och valutakurser.
De bedömda och bestämda kassaflödena diskonteras med
en nollkupongs räntekurva. Koncernens kreditrisk är beaktad i
värderingen till verkligt värde.
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och
därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av
effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering
för värdeminskning. Se avsnittet Nedskrivningar ovan. Det
reserverade beloppet redovisas i posten ”Övriga externa
kostnader”.
2
73