Barnbarn genom adoption

17 Det finns idag stor medvetenhet om vikten att kunna benämna, och förhålla sig öppet kring likheter och olikheter inom familjer som bildats genom adoption. Forskning kring adoption visar att barnets ursprung varken bör förnekas eller förstoras. Barnet kan exempelvis ha en extra känslighet för oförutsedda händelser och personalbyten på förskola och skola, utifrån tidiga separationer, vilket kan vara bra att personal får information om. Samtidigt kan, och bör, långt ifrån alla eventuella problem kopplas till adoptionen. Det är givetvis fullt möjligt att barn genom adoption också visar sig ha en eller fle- ra olika diagnoser och/eller andra problem. Att låta göra en utvecklingsbedömning och/eller neuropsykologisk utredning av ett barn som adopterats bör dock undvi- kas de två-tre första åren i Sverige, om inte stora svårigheter är uppenbara och inte förändras med tiden. Det är dock viktigt att komma ihåg att det tar tid för ett barn att återhämta sig efter ett stort miljöombyte. Många barn som adopterats kan också vara försenade i utvecklingen på grund av bristande stimulans, begränsat utrymme för rörelse och motorik samt mer tillsägelser än dialog på barnhem som inte utvecklat deras språkförmåga särskilt bra. Redan när barnet kommer till sin familj ser det annorlunda ut, kanske det har en annan hudfärg eller ögonform än sina föräldrar. En del barn som kommer från euro- peiska länder kan dock, av en ovetande omgivning, antas vara ett biologiskt barn till föräldrarna. Oavsett barnets födelseland är det bra om föräldrarna tidigt sätter ord på barnets ursprung. Detta bör ske i små portioner, givetvis utifrån barnets utvecklingsnivå och intresse för ämnet. Det finns idag en mängd böcker som riktar sig till barn och fa- miljer genom adoption. De kan ha olika teman – exempelvis barnböcker om att bli adopterad och att åka på resa för att hämta syskon ifrån sitt födelseland. Det finns också flera böcker av vuxna adopterade som beskriver sin uppväxt, reflektioner kring adoptionen och hur det har varit att själv få biologiska barn när man är adopterad. Det finns också internationellt adopterade i Sverige i dag som själva hunnit bli mor- och farföräldrar. Barnböcker kan vara en god introduktion för föräldrar och mor- och farföräldrar som påvisar öppenhet kring adoption och ger möjlighet att läsa av barnets intresse och eventuella frågor. Det viktiga är att då och då markera att en beredskap finns att pra- ta om adoption och/eller ursprungsland, så att barnet inte upplever att frågorna är tabu eller ensam går omkring med funderingar. L i khet och o l i khet i adopt i v f ami l j en Bek rä f ta ur sprunget