Barnbarn genom adoption

20 ” Vi knöt j u an d i rekt…Men vad som var svår t med Ma - r i a , det var at t hon t yckte at t det var så j obbi gt när v i sku l l e gå hem…Hon grät så för t v i v l at och kunde f å såna utbrot t. Vi f i ck turas om at t hå l l a så hon i nte sku- l l e skada s i g. Hon sku l l e nog ska f f a s i g t i l l i t, l i ta på at t nu är det så här…De gi ck över så smån i ngom, men det var mycket j obb.” Mormödrarna som fick äldre barnbarn berättade om en första tid i den nya familjen som inte var så lätt, inte heller för den äldre generationen. När ”Maria” blev tonåring hade hon och mormor utvecklat en mycket fin kontakt. Överlag verkar det som om mormödrar lyckats få en god och ganska regelbunden kontakt med sina barnbarn, både när barnen var små och när de blev äldre. Ingen av mormödrarna i studien uttryckte att de ”offrade” sig för barn och barnbarn, utan umgicks när de hade lust och gärna avlastade föräldrar då och då. Nästan alla berättade att det fanns gränser i relationen till vuxna barn och barnbarn. Mormö- drarna månade om sina egna liv med många intressen – aktiviteter, vänner och resor.