Ett nytt modersmål

10 11 De f lesta barn som adopterats t i l l en annan språkmi l jö utveck lar si tt nya språk utan större svår igheter, interakt ionen mel lan barn och nya föräldrar fyl ler i luckorna. Barn som adopteras har bör jat utveck la si tt modersmål innan adopt ionen, vid adop- t ionen upphör den natur l iga exponer ingen för modersmålet och barnet exponeras för ett nytt språk i samspel och kommunikat ion med vikt iga lyhörda vuxna. Samt idigt som det nya språket tar form försvinner barnens ursprungsspråk , först för- svinner förmågan att uttr ycka sig och sedan språkförståelsen. Denna process kal las för språkför lust och innebär att när exponer ing för ett språk försvinner, så försvinner även barnets uppnådda språk l iga kompetens. Detta är inget barnet el ler föräldrarna väl jer, utan en naturl ig föl jd av att inte längre exponeras för språket. Språkutveckl ingen hos barn som adopterats sägs där för ha ett avbrott och att ett språkbyte sker. Om ett nyl igen adopterat barn t i l l talas på ursprungsspråket kan det där för mycket väl vara så att barnet förstår men inte kan svara, el ler att barnet inte förstår vad som sägs men uppfattar förväntningarna på att hen ska göra det . Båda si tuat ioner kan upplevas som mycket påfrestande. Språkut veck l i ng v i d språkbyte Utveck l ingen av det nya språket går inledningsvis mycket for t och man ser samma in- lärningsmönster som hos barn som utveck lar si tt första språk . Först använder barnet enstaka ord, vanl igtvis konkreta substant iv, rut inverb och ord för egenskaper. Sedan bör jar barnen kombinera orden; meningslängden och grammat iken växer successivt och språkförmågan närmar sig det typiska för åldern. Barnen förstår vardagl iga be - grepp och kan föl ja instrukt ioner i vardagl iga rut iner inom några dagar. Vissa barn kan ha en tyst per iod vid adopt ionen, denna kan vara mel lan någon dag och några veckor. Kännetecknande för språkbyte vid adopt ion är att barnen uppnår bra f lyt i vardags språket och korrekt uttal inom ett år (även de äldre barnen) . Detta kan medföra att omgivningen upplever att barnens språk är åldersadekvat och att ”språkbytet är k lar t ”. Den språkl iga uttrycksförmågan (dvs hur barnet själv benämner och bi ldar satser, sam- talar och berättar) kan dröja ytter l igare något år innan den är i nivå med jämnår igas. Det f inns dock återkommande svår igheter som of tare förekommer hos barn som adopterats än hos barn som inte adopterats, t i l l exempel : • Svår igheter att förstå vanl iga ord och begrepp trots att barnen själva använder orden korrekt • Begränsningar i ordförrådet och i kunskapen om ords betydelse, dvs begränsningar i djupförståelsen av ord och begrepp • Svår igheter med begrepp för t id, rum, stor lek och t idsför lopp • Svår igheter med skolspråkets mer abstrakta begreppsvär ld och si tuat ionsbe - roende språk Svår igheterna med skolspråket har man även sett hos barn som adopterats som små och inte visat några språkl iga svårigheter under förskoletiden. Detta kan vara för- knippat med ytf lyt , dvs att barnen behärskar det vardagl iga si tuat ionsberoendet ta- lade språket , kan många ord, men saknar djupare språk l ig kunskap om orden och de grammat iska konstrukt ionerna de använder. Dock v i sar for skn i ng at t det tar ca t vå år för barnen at t f å en språk för s tåe l se som är i n i vån med å ldern , och at t barnen då , som grupp, of ta pres terar som de något svagare i cke - adopterade enspråk i ga j ämnår i ga .