Ett nytt modersmål

18 19 Det är också v i kt i gt at t barnen har för s tåt t vad för - sko l a/ sko l a är och på v i l ket sät t det sk i l j er s i g f rån barnhem, t i l l exempe l at t förä ldrarna kommer at t häm- ta dem var j e dag och at t man är där för at t l eka , umgås och l ära . Tr ygghet behövs för at t kunna l ära s i g saker, även språk . At t bör j a för sko l a/ sko l a Att bör ja förskola och skola är en stor förändr ing i barnets (och föräldrarnas) l iv, detta gäl ler al la barn. I den nya mi l jön r iktas talet of ta t i l l hela barngruppen. Där f in- ns också många nya rut iner och regler som barnet behöver lära sig, och t i l l dessa hör nya ord och begrepp, t i l l exempel saml ing, rast , lekt ion/arbetspass, kuddis/snick is, mm. Även om kommunikat ionen hemma på det nya språket fungerar bra, har barnen språk l iga utmaningar i den nya mi l jön. Barn som för l i tar sig mycket på omgivningen och rut inerna för att förstå (s.k . si tuat ionsförståelse) måste lägga mycket kraf t på att l ista ut vad de förväntas göra och vi lken av kamraterna de ska härma. De f lesta barn bör jar förskolan ett t i l l två år ef ter adopt ionen. Beroende på ålder och bakgrund kommer barnen att ha kommi t ol ika långt i språkutveck l ingen, dock kan man förvänta sig att de är på en t idigare nivå än sin kronologiska ålder. Rut iner och förberedelser bl i r då vikt iga för barnets utveck l ing och tr ygghet . Ti l l sk i l lnad från nyanlända barn behöver barn som adopterats inte bör ja förskolan för att lära sig språket och kul turen, de behöver stanna hemma för att göra det . Interakt ion med barn i grupp har de f lesta lång er farenhet av. Om barnet behöver trä- f fa jämnår iga, försök ordna det genom akt ivi teter där ni är t i l lsammans. Att föl ja med och hämta andra barn från förskolan kan hjälpa barnen att förstå hur den fungerar. Barn har skolpl ikt i Sver ige från höstterminen det år de fyl ler 6 år, vi lket kan bl i problemat iskt för nyl igen adopterade barn i den åldern. Om barnet ska bör ja skolan inom, t i l l exempel , ett halvår i den nya fami l jen kommer det sannol ikt att redan ha tappat det mesta av si tt ursprungsspråk medan svenskan inte är på den nivån som förutsätts vid skolstar t . Barn som adopterats ska inte slentr ianmässigt föl ja de program som f inns för nyan- lända barn då dessa bygger på att barnen är f lerspråk iga, och barn som adopterats är f lerspråk iga endast en kor t per iod. Barnen som ska bör ja skolan kor t ef ter adopt ionen behöver mycket stöd i skolstar- ten, från såväl skolan som fami l jen. Det är vikt igt att vara mycket lyhörd för vad barnet vi l l och barnet uppger hjälper. Senarelagd skolstar t är ett al ternat iv som bör övervägas för att ge barnen en chans att utveck la si tt nya språk .