Ett nytt modersmål

8 9 Språkutveck l ingen som beskr ivs ovan är nära knuten t i l l barnens vardagsl iv och anknytning t i l l lyhörda vuxna runt dem. Barn utveck lar själva grunden för språk , kommunikat ion och samspel t i l lsammans med vikt iga omsorgspersoner. Vad händer när uppväxtmi l jön inte är den typiska? Som påpekats t idigare är omsorgspersonernas lyhördhet central i barnens språku- tveck l ing. Mi l jöer där vuxnas lyhördhet är begränsad påverkar barnets utveck l ing. Begränsningarna kan ha ol ika orsaker, omsorgssvikten på ett barnhem beror på att ett fåtal vuxna tar hand om många barn. Vid omsorgssvikt i en fami l j lever barnen med vuxna som av ol ika anledningar har svår t att ge dem den omvårdnad, uppmärk- samhet och samspel som de behöver. Även växlande omsorgspersoner kan påverka barnets utveck l ing, då de vuxna inte hinner lära sig barnets signaler och barnet inte hinner/vågar knyta an t i l l nya personer. Talet r iktas of tast t i l l gruppen och barnen förväntas svara med handl ingar el ler ”fasta fraser ” (säga godmorgon, tack , mm) . Barnen har färre möj l igheter att ta egna kom- munikat iva ini t iat iv, och när de gör det hinner vuxna inte al l t id ge en respons. Man har länge vetat att inst i tut ionsvistelse och omväxlande omsorgspersoner kan ha negat iv påverkan på barns utveck l ing. För språkutveck l ingen såg man at t avgöran- de faktorer var vi lka möj l igheter barnen hade at t samspela och kommunicera med vikt iga lyhörda vuxna samt vi lka möj l igheter barnen hade at t er fara ol ika mi l jöer och företeel ser. Språkut veck l i ng under ogynnsamma förhå l l anden Barn som t i l lbr i ngat s i n för s ta t i d på i ns t i tut i on e l l er i en mi l j ö där vuxna i nte svarar på deras s i gna l er går mi s te om er f arenheten at t påver ka s i n s i tuat i on och omgi vn i ngen genom kommun i kat i on , t i l l exempe l ge - nom at t l åta (gråta , sk r i ka , j o l l ra ) v i l ket f år vuxna at t reagera och svara på deras behov. Des sa barn går ock- så mi s te om at t omsorgsper sonen sät ter ord på/ to l kar barnens s i gna l er. Br isten på kont inui tet i kontakten kan också påverka barnens anknytning negat ivt . Br istande anknytning medför minskad kommunikat ion barn/vuxen vi lket i sin tur på- verkar språkutveck l ingen negat ivt . Al la dessa aspekter medför en begränsning av språkexponer ingen i både mängd och kval i té. Fasta dagl iga rut iner och begränsningar i den fysiska mi l jön ger få möj l igheter att uppleva och upptäcka nya mi l jöer och företeelser, och därmed att lära sig de ord/ begrepp som hör t i l l . Inst i tut ioner är ol ika och ger barnen ol ika möj l igheter t i l l akt i - vi teter och upplevelser. Barn som t i l lbr ingar mycket t id i en säng el ler på en begrän- sad yta går miste om att upptäcka sin omgivning genom rörelse och berör ing. Många barn som adopterats har svår igheter med t idsuppfattning, detta kan ha sin förk lar ing i det rut inbundna l ivet på inst i tut ioner. Det är svår t att förutse hur ett ensk i l t barn påverkas av för l i te st imulans, språkexpo- ner ing och samspel då barn är ol ika känsl iga för dessa ”br ister ” i omgivningen. Ju mer vi vet om hur ett barn har haf t det före adopt ionen desto bättre kan vi förstå barnets svår igheter och styrkor.