Så här mår vi INOMHUS Inomhusmiljön i Sverige har blivit bättre med tiden. Halterna av farliga ämnen har minskat och färre utsätts för andras tobaksrök inomhus. Men det finns vissa skillnader bland befolkningen visar årets Miljöhälsorapport från Folkhälsomyndigheten. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO LENA GRANEFELT/JOHNÉR FOTO Trots förbättringar rapporterar en femtedel att de utsätts för olika typer av exponeringar, de rapporterar också mer hälsobesvär orsakat av detta än vad män gör. Med besvär av inomhusmiljö i bostad, arbete eller i skola menas i enkäten att man minst en gång per vecka har något av följande symtom: trötthet, huvudvärk, irriterande ögon/näsa,” hosta eller heshet. Stor betydelse för hur man upplever sin inomhusmiljö och hälsa har också boendeformen. Överlag kan man se att de som bor i nyare hus har mindre besvär än de som bor i äldre hus. Personer boende i hyresrätt rapporterar mest besvär (16 procent), medan boende i bostadsrätter och småhus betydligt mindre (9,4 respektive 5,6 procent). Boendeformen 21 av befolkningen att de upplever besvär av sin inomhusmiljö. Detta framkommer i Miljöhälsorapport 2017 som tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Närmare 40 000 personer mellan 18 och 84 år har svarat på miljöhälsoenkäten som ligger till grund för rapporten. Frågorna handlar om i vilken omfattning vi exponeras för olika miljörelaterade faktorer som exempelvis mögel, kemikalier och miljötobaksrök, och eventuella sjukdomar och besvär kopplade till det. Men området är komplext, anser docent Johnny C. Lorentzen, IMM, som tillsammans med professor Gunnar Johanson skrivit kapitlet om inomhusmiljö. – Enkäter av det här slaget är problematiska, det är subjektiva bedömningar och talar om vad människor tycker. Tyckandet är i sin tur baserat på vad man har för krav på sin inomhusmiljö. I början av förra seklet stank det nog i alla hus, i dag förväntar vi oss, med rätta, att vi kan vistas i en miljö där det inte luktar, säger Johnny C. Lorentzen. FÄRRE FARLIGA ÄMNEN. Utöver det är inomhusmiljö i sig ett komplext ämne att studera; fukt och mögel och mögellukter är indikatorer som inte går att mäta på samma sätt som exempelvis buller. Men det som är viktigt att föra fram, enligt Johnny C. Lorentzen, är att sett över tid har inomhusmiljön blivit bättre. Ett exempel på det är att halterna av farliga kemiska ämnen i byggnader, som till exempel formaldehyd och klorfenoler, är betydligt lägre nu än på 1970- och 1980-talet då ”sjuka hus” blev ett begrepp. – Det gäller troligen för alla kemiska ämnen i inomhusluften som kan tänkas orsaka akuta besvär, säger Johnny C. Lorentzen. SKILLNADER FINNS. Vissa skillnader och ojämlikheter finns dock i befolkningen när man tittar på enkätsvar om inomhusmiljö. Kvinnor svarar oftare ▲ Det finns många saker som är annorlunda i en storstad, bortsett från mängden trafik Boende i hyresrätter rapporterar mest besvär av sin innemiljö.
Allergia nr 5 2017
To see the actual publication please follow the link above