6 ● AVSTÅ INTE VACCINATION. Kontaktallergi mot aluminium är ovanligt enligt de flesta experter. Ny forskning från Lunds universitet visar dock på brister i nuvarande allergitester, vilket både kan bidra till mörkertal och öka risken för felbehandling. Aluminium finns bland annat i vacciner. Personer som utvecklar kontaktallergi är ofta unga. Exempel på symtom är eksem eller kliande knutor under huden som kan uppstå efter vaccination. Ingen vet exakt hur vanlig kontaktallergi mot aluminium är. Enligt Ingrid Siemund, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, är mörkertalet förmodligen stort. Det saknas fortfarande en heltäckande bild av vad som orsakar kontaktallergi mot aluminium. Men två källor som tidigare forskning pekat ut är dels vaccinationer, dels allergenspecifik immunoterapi, också kallat allergivaccination. I båda fallen är det tillsatsen av ett så kallat adjuvans i form av aluminiumsalt som tros leda till ökad känslighet hos ett mindre antal personer. Adjuvans tillsätts för att öka vaccinets/behandlingens verkan. Man bör dock inte avstå från vaccinationer om man utvecklat kontaktallergi mot aluminium. Särskilt viktigt är att barnen fullföljer sina vaccinationsprogram. – Nyttan av vaccinationer väger tyngre än de allergiska reaktioner som kan uppstå. De allergiska reaktionerna kan variera kraftigt men är med tiden övergående. I svåra fall kan man skjuta upp en vaccination en tid, säger Ingrid Siemund. I sin avhandling har hon funnit brister i de allergitester som i dag utförs vid allergimottagningarna. Allergiutredning görs med hjälp av så kallat lapptest där en koncentration av allergenet exponeras mot huden under en viss tid. Resultaten visade att aluminium beter sig annorlunda jämfört med de flesta andra metaller. Det finns till exempel inget tydligt samband mellan att testa med de högsta koncentrationerna och upptäckt av allergi. Vid upprepade tester framkom också att samma person kunde testas både positiv och negativ vid olika provtillfällen. – Viktiga slutsatser är att vi skulle kunna identifiera fler med kontaktallergi mot aluminium genom att justera koncentrationen något i testerna. Det finns också skäl att upprepa allergitestet ifall det finns misstanke om allergi och första testet är negativt, säger Ingrid Siemund. Plåster mot jordnötsallergi FÖRBÄTTRING AV LAGEN Riksdagen har beslutat att företag inom varu- och tjänstesektorn med färre än tio anställda ska omfattas av kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Dessa är undantagna i den nuvarande lagstiftningen. Undantaget utestänger personer med funktionsnedsättning från en stor del av marknaden, exempelvis har många caféer, restauranger och frisörer färre än tio anställda. Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2018. ELDA RÄTT När ved brinner bildas sotpartiklar och kolväten som är hälsofarliga att andas in. Dessa föroreningar kan leta sig in i lungor och blodkärl och bland annat orsaka luftvägsrelaterade sjukdomar. Viktiga saker att tänka på, speciellt i tätbebyggda områden, är att ha lagom torr ved, god lufttillförsel och se till att stapla brasan luftigt. Bäst förbränning och minst föroreningar blir det om man tänder brasan i toppen. Utsläppen kan då halveras enligt Naturvårdsverket. AMNING SKYDDADE INTE En ny studie från Uppsala universitet visar att allergier inte kan förebyggas med amning. Studien är den största i sitt slag med självrapporterad data från 330 000 personer. Personer som blivit ammade som barn hade tvärtom en större risk att utveckla hösnuva och eksem. Forskarna påpekar att det kan finnas bakomliggande faktorer som forskarna inte har information om och som kan påverka resultaten av studien. Allergi mot aluminium dolt problem ● BÄST BLAND BARN. Jordnötsallergi är en vanlig födoämnesallergi som kan resultera i en dödlig överkänslighetsreaktion. Nu har ett internationellt forskarteam tagit fram ett plåster som frisätter olika doser av jordnötsprotein, som skulle kunna användas som behandling. I den aktuella studien ingick 221 barn och vuxna med jordnötsallergi. Via lottning fick de varje dag ett plåster som antingen frisatte jordnötsprotein i olika doser eller verkningslöst placebo. Effekten mättes efter tolv månader och målet var att deltagarna skulle tåla en minst tio gånger högre dos av jordnötsprotein än de reagerat på tidigare. Bäst effekt syntes bland barn och bland dem som fick 250 mikrogram jordnötsprotein, vilket var den högsta dosen. Bland dessa uppnådde 53 procent tolerans. Motsvarande siffra i placebogruppen var 19 procent. Patienter som tidigare haft en mycket kraftig reaktion undantogs från studien. NOTISER FOTO COLOURBOX
Allergia nr 6 2017
To see the actual publication please follow the link above