Allergia nr 6 2019

11 och personer med egen erfarenhet av allergisjuk- domar. Utifrån det har tio områden identifierats, se listan. VAR FINNS LUCKORNA? Nästa steg i processen, och där man befinner sig nu, är att ta reda på vilka kunskapsluckor som finns inom de här områdena, och vilka som redan är beforskade. En första litte- ratursökning och systematisk genomgång har visat att det finns över 500 olika referenser. Dessa ska nu matchas mot de tio punkterna och ligga till grund för utlysningen av pengarna. – Genom matchningen kommer vi att kunna hitta vilka kunskapsluckor som finns och därefter formulera och utlysa anslagen till forskningskolle- giet nationellt. Det vi skulle vilja är att få fram ny vetenskaplig forskning som kan täppa till de kun- skapsluckor vi hittar. Robert Hejdenberg berättar att normalt när man delar ut forskningsanslag så baseras det på vilka intressanta projekt som kommer in. Men i det här fallet blir det lite omvänt eftersom man i förväg bestämt vilka områden man vill ge pengar till. – Det innebär att vi kommer att ha en större träffsäkerhet och förhoppningsvis öppnar det upp kreativiteten hos de personer som har intresse av att göra forskning på just de här områdena. BÄTTRE LIVSSITUATION. Som patient, eller anhörig till barn med matallergi kanske man undrar: Hur kommer det här hjälpa mig och vad kan det bli för skillnad i samhället? Det är lite för tidigt att svara på, enligt Robert Hejdenberg, men att det finns väl- digt mycket mer att önska när det gäller kunskap om matallergi och allergisjukdomar, det är helt klart, menar han. – Hela utlysningen handlar om barn och mat- allergi men det handlar också om miljön runt om- kring matsituationen och om kunskapsfaktorer som finns i barnets omgivning som påverkar allergisjuk- domen. Vår förhoppning är att ett ökat kunskaps- läge ska göra ordentlig skillnad och ge en bättre livs- situation för människor med allergisjukdomar. PIONJÄRER. Det är första gången som Astma- och Allergiförbundets forskningsfond gör en liknande satsning. Enligt Robert Hejdenberg har det inte gjorts av andra patientorganisationer tidigare hel- ler, vilket delvis förklarar den långa tid som har gått från beslutet 2016 till utlysningen som man hoppas kunna göra våren 2020. – Det har inte funnits någon förlaga att titta på utan vi har fått köra loket samtidigt som vi lagt rälsen, så att säga. Men att det har tagit tid, och att vi har gått hela det här omständliga varvet med att utgå från människors behov, kommer att öka träffsäkerheten i det vi gör. Robert Hejdenberg lyfter fram det nära samar- bete som forskningsfonden har med förbundet som både centralt och viktigt. – Vår forskningsfond är unik på det sättet att den är kopplad till ett förbund. Och vi behöver i kölvattnet av det här kroka arm med förbundets in- formationskampanjer och liknande, för kunskapen som sådan leder ju ingenstans om den inte kommer ut. Vi tänker att det är en flerstegsraket: dels måste ny kunskap fram och därefter måste den spridas på ett pedagogiskt sätt för att det ska bli en reell skillnad för människor. ■ TOPP 10 frågor till matallergiforskare 1. Hur kan kunskapsöverföringen om allergi- sjukdom förbättras till skola, förskola, restaurang- och livsmedelsbranschen samt till sjukvården? 2. Hur påverkas familjen psykiskt, socialt och ekonomiskt av att ha barn med matallergi? 3. Hur påverkas kroppen psykiskt och fysiskt av att ha matallergier? 4. Hur kan matallergi behandlas? 5. Vad är det som påverkar om matallergi avtar med ålder eller inte hos barn? 6. Hur påverkar närmiljön utvecklandet av matallergi hos barn? 7. Hur påverkar tillgänglighet och möjlighet till läkarkontakt behandlingen av barn med matallergi? 8. Vilken effekt har bättre livsmedelsmärkning för matallergier? 9. Finns det en koppling mellan ständiga reaktioner och minskat immunförsvar? 10. Har mammans diet under graviditet, födsel och amning någon påverkan på barnets eventuella matallergi? MATALLERGI Robert Hejdenberg.