TEMA: ANHÖRIGA det kanske initialt kräver mer resurser. Utan anhörigas stöd blir förutsättningarna för en återgång till vardagen sämre. – Men det är inte meningen att anhöriga ska ta vår rehabiliterande roll, utan vi ska ha med dem som partner utifrån deras önskemål och ork och vilja. Fast anhöriga behöver också stöd i att hantera den förändrade tillvaron för egen del. – När något händer blir det förändringar i roller och familjens struktur och vanor, oavsett om det är en akut skada eller ett mer progredierande förlopp. Mycket arbete och ansvar faller på anhöriga. Tiden för att hinna utföra alla sysslor blir ”kortare” och det är stor risk för aktivitetsobalans för alla parter. Det är vanligt att anhöriga slutar arbeta, går ner i tid eller hoppar av karriärstegen. Det första som prioriteras bort är ofta fritidsaktiviteter Över en miljon svenskar stöttar en närstående 14 och socialt umgänge, saker som behövs för att få balans i vardagen. Gunilla Forsberg-Wärleby konstaterar att forskningen länge sett att den psykiska hälsan hos anhöriga påverkas, men att man numera börjar se att belastning över lång tid även påverkar den fysiska hälsan. Det gör att hon förespråkar ett familjecentrerat förhållningssätt, där man ser familjen som enhet och inte bara fokuserar på den ”drabbades” behov. Det gäller att säkerställa trygghet och välbefinnande för alla. Genom att fråga anhöriga om hur situationen påverkar deras liv blir det lättare att hitta lösningar som är bra för alla parter. Så att det inte blir som för mannen där arbetsterapeuten och hustrun, som fått en stroke, kom överens om att dagligen laga lunch var en meningsfull aktivitet som gav den träning hon behövde. För maken innebar träningsprogrammet en massa extra arbete, eftersom han behövde finnas till hands och se till att frun inte skadade sig, ”serva” i de moment hon inte klar ade och städa upp efteråt. Dessutom tog det alltför lång tid att få maten på bordet. Då han redan upplevde tidspress, eftersom hustrun behövde mycket stöd i vardagen och han fått ta över de flesta arbetsuppgifterna i hemmet, blev detta ytterligare ett stressmoment som kom att påverka hans hälsa. Men genom att tillsammans samtala om meningen och betydelsen med aktivitetsträningen ökade makens förståelse och det gick att komma fram till en lösning som fungerade för alla. – Det gäller att ta tillvara familjens egna tankar, och inte alltid komma med färdiga lösningar. Forskningen har nämligen visat att anhör iga mår bättre om de får lära sig I Sverige finns det 1,3 miljoner anhöriga som regelbundet vårdar, hjälper eller stöder en närstående. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har sammanställt snabba fakta om vilka dessa personer är. Det visar sig att majoriteten är i yrkesverksam ålder. Runt 100 000 har minskat sin arbetstid eller helt slutat jobba. Knappt var tredje (31 procent) gör insatser varje dag, 46 procent minst en gång i veckan och 23 procent minst en gång i månaden. Som anhöriga räknas till exempel föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, en äldre person som sköter om sin partner, barn till äldre personer,
Arbetsterapeuten nr 4 - 2015
To see the actual publication please follow the link above