Page 11

Arko nr 1 2015

INTERVJU ett system med experter (vetenskapligt råd) som på vetenskapliga grunder kan lägga till substanser på listan över narkotika. Det skulle dock kräva att den vetenskapliga bedömningen tillåts få större betydelse än tidigare. Om det skulle visa sig att man klassat en drog som senare visat sig vara ofarlig och harmlös, skulle man inte kunna ta bort narkotikaklassningen på den? – Jag tror det blir svårt att visa att något är ”ofarligt och harmlöst”. Däremot kanske inte beroendeframkallande. Ett problem är också att kunna sätta en gräns för vad som är tillräckligt potent för att kvalificera för en klassning. Det är en glidande kontinuerlig skala i effekt från något som har stark effekt till något som är ”ofarligt”. Finns det i Sverige tillräcklig kompetens och annan kapacitet att göra det som krävs för att ”hinna ikapp” de som säljer de här drogerna? – Finns intresse till att effektivisera och modernisera klassningssystemet så finns kompetensen absolut. Regeringen narkotikaklassade 42 nya droger före årsskiftet, varav 24 var spice-varianter. Vad betyder detta i praktiken? – Det var bra att detta ägde rum. De ansvariga på Folkhälsomyndigheten som tar fram underlaget för klassningen hade jobbat på ordentligt. Så nu har vi visst andrum tills det dyker upp nya preparat. Under 2014 dök det upp ungefär 100 nya preparat inom EU-området och det finns ingen anledning att tro att det blir färre det här året. Så det gäller att öka samhällets insatser om vi ska kunna klara av detta på sikt. Det går ju att beställa de här drogerna från internationella internetsajter, de lär ju knappast påverkas av att medlen blir narkotikaklassade i Sverige. – Klassningen kan väl tjäna två syften. Att samhället tydligt visar för brukaren att medlet är farligt och olagligt. Och att myndigheter, polis och tull, får möjlighet till kraftfulla åtgärder för bekämpning. Dessutom är det ett stort problem om klassningsprocessen går för långsamt på så vis att under den tid ett preparat säljs ”lagligt” så hinner ett missbruk etableras. Om detta missbruk blir tillräckligt utbrett finns risk för att det fortsätter även efter en klassning, om än på en lägre nivå. Drogen MDPV är ett sådant exempel. Det är en centralstimulerande drog med mycket stark effekt och dessutom en hel del allvarliga biverkningar. Vissa missbrukare har fortsatt använda drogen efter att den blev narkotikaklassad. Med hänvisning till detta och andra exempel är snabbhet i processen mycket viktig. Slutligen, du är ju expert på drogtestning. Kan man ta fram metoder för att spåra alla de nya syntetiska drogerna? – Svaret är utan tvekan JA. Utmaningen är mer att kunna göra det till en låg kostnad. Men även det går. „ PER JOHANSSON Regeringen bör inrätta vetenskapligt expertråd För att väsentligt effektivisera processen med att narkotikaklassa nya syntetiska droger skulle ett vetenskapligt expertråd behöva inrättas, menar Olof Beck. Det är egentligen inget fel på det system vi har idag, men det är för kapacitetssvagt. Att narkotikaklassa ett preparat är alltså ett regeringsbeslut. När det gäller läkemedel som behöver narkotikaklassas är det Läkemedelsverket som tar fram underlag för beslut. När det gäller ämnen som inte har medicinsk användning är det Folkhälsomyndigheten som tar fram underlagen. Idag är det i praktiken två personer som arbetar med detta på myndigheten. Olof Beck menar att expertrådet måste ha stor vetenskaplig bredd och tyngd, så att de underlag man tar fram är oantastliga ur alla synvinklar. Därför bör inte bara kemister och medicinare ingå utan även juridisk och sociologisk kompetens måste finnas med. Utöver forskarna måste det finnas personal som har administrativa uppgifter så att underlagen för regeringsbesluten kommer fram snabbt och effektivt. Expertrådet ska se över och granska det vetenskapliga underlag som trots allt redan finns för många av de nya droger det handlar om. En hel del av dem är framtagna av läke medelsföretag men ratade av dessa företag. Därutöver måste expertrådet ha resurser att se till att djurförsök genom förs för att få fram fakta om nya preparat. Det finns egentligen inga problem med att narkotikaklassa de nya syntetiska droger som det här handlar om, menar Olof Beck. De har ingen medicinsk användning och de fyller heller inga behov inom den kemiska industrin eller liknande. Preparaten är framtagna i syfte att hitta ”lagliga” alternativ till narkotikaklassade ämnen och att de förbjuds drabbar egentligen bara de som tänkt tjäna pengar på dem. Olof Beck bedömer att man under fem till tio års tid skulle hinna avverka så gott som alla ämnen med narkotisk effekt, om expertrådet får ett tydligt mandat och tillräckliga resurser att arbeta effektivt. Kostnaden för detta är i sammanhanget mycket ringa, menar Olof Beck och jämför med att Sverige drabbas av en smittsam sjukdom som kräver stora insatser såsom massvaccinering eller liknande. „ Narkotikafrågan 1/2015 11


Arko nr 1 2015
To see the actual publication please follow the link above