Page 13

Arko nr 2 2015

REPORTAGE Han pekar på ett diagram som visar en starkt växande kurva där antalet odlingar har gått från ett tiotal i början av 2000-talet till 1 111 (med totalt 330 675 plantor) år 2012. En anledning till den stora ökningen är att cannabis är en synnerligen lukrativ drog. – Som ett räkneexempel har de här plantorna redan efter en skörd (10 veckor) genererat drygt 15 000 kilo marijuana till ett värde av 63 miljoner euro. Räknar du i stället på ett år, med cirka fem skördar, blir det runt 317 miljoner euro. För att öka avkastning och kvalitet används förutom mycket el och vatten också konstgödsel, koldioxid och farliga bekämpningsmedel. – Om miljömedvetna personer som röker cannabis i tron att det är en snäll drog förstår hur mycket gift det faktiskt finns i odlingarna kan det för hoppningsvis bli ett argument att avstå, säger Benny van Camp och pekar på rader med dunkar av kemi kalier. Även i Sverige har inomhusodlingarna av cannabis ökat markant under de senaste åren. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) om framställan av narkotika har antalet anmälda brott ökat i antal från 148 år 2000 till 904 under år 2014 och enligt polisen är Sverige i stort självförsörjande när det gäller cannabis. Det påverkar elförbrukning, vatten och transporter, men några dumpningar liknande dem som finns i Belgien ses inte i Sverige. Ännu. – Men vi använder ju en massa hasch och syntetiska droger och bidrar ju på det sättet till miljöförstöringen även här, säger Walter Kegö på ISDP, Institutet för säkerhets- och utrikespolitik. Han är före detta chef för Rikskriminalens narkotikarotel och också en av författarna till rapporten Knark en miljökatastrof, som beskriver vilket hot den olagliga knarktillverkningen är mot miljön. Hur regnskogar skövlas för att ge plats för odlingar, om dumpningar och om hur fiskar och djur dör i förorenat vatten. – Vi vill att ungdomarna ska förstå att knarket förstör vår planet. Många säger sig vara miljöintresserade men har inte insett vilka miljöeffekter det här har. Till en enda joint går det åt lika mycket energi som om en 100-watts lampa lämnas brinnande under 25 timmar. – Om miljömedvetna personer som röker cannabis i tron att det är en snäll drog förstår hur mycket gift det faktiskt finns i odlingarna kan det för hoppningsvis bli ett argument att avstå, säger Benny van Camp och pekar på rader med dunkar av kemi kalier. Han saknar forskning om miljöeffekter och knark och menar att det borde bli ett större fokusområde för den svenska regeringen. Men eftersom det är ett världsomfattande problem vill ISDP även ha ett utökat samarbeta med andra länder. Som ett första steg söker de nu medel inom EU för att starta ett projekt tillsammans med Skottland och Frankrike. – I det kommer ungdomar att verka som ambassadörer för andra ungdomar. Vi vill involvera unga människor eftersom det är de som verkligen engagerar sig för miljöeffekter kopplat till knarkproduktion. Vuxna verkar inte bry sig. Det här är en jättekatastrof. Man pratar ofta om koldioxidutsläpp när det gäller bilar, men bara i USA generar tillverkningen av cannabis lika mycket koldioxid som vad tre miljoner bilar gör på ett år. Också Benny van Camp understryker hur viktigt det är att samarbeta över gränserna för att försvåra produktionen av narkotika så mycket som möjlig och för att skapa gemensamma strategier. Han jobbar i projekt tillsammans med ECNN, Europeiskt Centrum för Narkotika och Narkotikamissbruk, och Europol för att identifiera de ständigt nya substanser som upptäcks på marknaden, som spice och andra syntetiska cannabinoider, vilket kräver en gemensam kunskap och resurser. – Världen är liten idag och problemen globala. Under mina år som polis har jag sett att arbetet har blivit allt svårare och drogerna mer effektfulla och tillgängliga. Att uppnå ett drogfritt samhälle är en utopi, vi kan bara fortsätta att kämpa och störa produktionen på alla sätt vi kan. Det europeiska samarbetet skulle underlättas om vi alla hade samma lagstiftning. I dag har vi öppna gränser men vad som är tillåtet skiljer sig från e Benny van Camp tt land till ett annat. „ Narkotikafrågan 2/2015 13


Arko nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above