INBLICK Kerstin Käll och Anna Fugelstad FOTO: KARIN STENBECK/RNS, EVA EKEROTH/ACCENT na i allt högre grad ersätts av läkemedel som troligen härstammar från sjukvården. Det gäller främst metadon men även buprenorfin som både ges inom substitutionsvården och inom smärtbehandling, liksom läkemedlet fentanyl. Ur förgiftningssynpunkt är metadon en mycket lömsk drog särskilt när den intas av personer som inte går i behandlingsprogram. I flytande form är det svårt att avgöra styrkan och doserna inom behandling är dödliga för den som inte är van. Till skillnad mot heroin, som ger effekt omedelbart, är metadonets effekt fördröjd. Otåliga och ovana användare vet inte alltid detta och tror att faran är över när inget händer – och dör sedan efter några timmar, ofta i sömnen. Redan på sextiotalet började det svenska metadonprogrammet. Trösklarna var höga för att antas och i en studie från Stockholms metadonprogram som gjordes mellan åren 1988-2000 förekom inga dödsfall i metadonförgiftning bland dem som var inskrivna i programmet. Läckaget ut till den illegala marknaden bedöms ha varit ringa. Nu är situationen en helt annan. År 2005 fanns sex LARO-enheter (Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) med 858 personer i behandling. År 2008 var antalet enheter 76, med 1 627 patienter. I en rapport publicerad av Socialstyrelsen i november 2012 så fanns då 114 LARO-enheter med 5 200 patienter. Till skillnad mot heroin, som ger effekt omedelbart, är metadonets effekt fördröjd. Otåliga och ovana användare vet inte alltid detta och tror att faran är över när inget händer – och dör sedan efter några timmar, ofta i sömnen. Under tiden som denna patientökning vid LARO-enheterna har skett har också antalet dödsfall skenat; år 2004 var antalet avlidna på grund av metadon eller buprenorfin 33 personer. År 2013 hade det stigit till 201 personer och enligt en undersökning som Socialstyrelsen låtit Stockholms universitet göra så var 75 procent av de avlidna inte inskrivna i något behandlingsprogram. – Det är ju en billig metod att lösa missbruksproblem på och när Socialstyrelsens nya föreskrifter om underhållsbehandling kom 2005 så sänktes trösklarna för att få delta. Det finns sedan dess inte någon begränsning i hur många personer som ska få behandling och den får även ges på privata kliniker. Och när vi som bedriver vård i landstingets regi får in en patient får vi en ökad kostnad. För de privata klinikerna är det tvärtom. En ny patient är lika med mer pengar och man kan fundera på vad det betyder och får för konsekvenser. Men vården är ju oerhört ekonomistyrd numera, både inom socialtjänsten och sjukvården. Det är billigare att ge medicin än att rehabilitera människor till drogfrihet vilket ofta kräver lång tid på behandlingshem, konstaterar Kerstin Käll torrt. Socialstyrelsen har gjort en undersökning avseende läckage av medicin från behandlingsprogrammen. Statens kriminaltekniska laboratorium har analyserat läkemedelsförpackningar från ett års samlade polisbeslag. Hälften av de beslagtagna buprenorfintabletterna kunde spåras och Socialstyrelsen menar att läckaget inte är stort eftersom 80 procent av de identifierade beslagen kommer ifrån Frankrike. I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen den 30 mars 2015 säger deras utredare Daniel Svensson: – Omkring 10 procent av läkemedlen hade sålts till Sverige, vilket tyder på att läckaget från vårdens behandlingsprogram är mycket begränsat. Undersökningen har retat upp många som arbetar med den här frågan. – Jag har inga problem med att köpa att av de beslagtagna kartongerna och kartorna så är det ytterst lite som kommer från de svenska behandlingsprogrammen. Men när de som deltar i programmen säljer sina överblivna tabletter därifrån så handlar det om enstaka tabletter som tryckts ur sina kartor eftersom det tar mindre plats att transportera dem när de är lösa. Och enstaka tabletter kan man inte spåra, och hälften av tabletterna i undersökningen har man ju inget ursprung på. Det är inte svårt att lista ut var de flesta av dem kommer ifrån, säger Lennart Karlsson som är chef över Citypolisens spaningsverksamhet. Kestin Käll ställer sig frågande till Socialstyrelsens undersökning. – Självklart säljer många vid sidan av och självklart läcker preparat ut på marknaden. Nästan alla mina patienter har missbrukat metadon och/eller buprenorfin innan de antas som patienter och de säger att de köpt det av personer som går i behandling. Och doserna som patienterna får är generellt för höga, även hos oss. Många patienter tjatar hål i huvudet på oss om doshöjning, de läser på om ` Lennart Karlsson Narkotikafrågan 2/2015 19 FOTO: KARIN STENBECK/RNS FOTO: KARIN STENBECK/RNS
Arko nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above