INBLICK biverkningar och lär av varandra och fixar foton på nässelutslag om de fått Suboxone. Många ser en möjlighet att dryga ut sin kassa med försäljning när de får börja med ta-hem-doser och då betingar rent buprenorfin ett högre pris. Det gäller givetvis inte alla våra substitutionspatienter, men många har ju en bakgrund med omfattande kriminalitet och då ligger det nära till hands att tänka så. Fentanyl är en opioid som används inom vården och som kommit starkt de senaste åren. Mellan åren 2006 och 2007 mer än fördubblades antalet dödsfall och de senaste åren har dödssiffrorna legat runt fyrtistrecket (både 2012 och 2013 dog 44 personer på grund av denna opioid enligt Toxreg). – Man kan köpa Fentanyl via nätet och det finns även en marknad för både nya och begagnade plåster, de är mycket begärliga och kan rökas. Fentanyl är mycket potent och svårdoserat, säger Kerstin Käll. I Stockholm bröts år 2011 en positiv trend som varat i flera år avseende de heroinrelaterade dödsfallen. Från att stadigt ha sjunkit började de istället öka och trenden består. Kriminalinspektör Christopher Landin, gruppchef på Citypolisens narkotikaspan säger: – Vi har en pågående heroinepidemi vilket beror på att vi haft en stark prisdumpning på heroinmarknaden som nu helt domineras av västafrikaner som jobbar i väldigt platta organisationer med många kurirer och säljare. De har prissatt heroinet så att en normal dos på 0,2 gram kostar som en buprenorfin-tablett och även gett personer i substitutionsprogrammen gratisprover så att de ramlat tillbaka till heroinmissbruket. Langarna har på grund av de låga priserna fått en bredare marknad med många köpare. Och ju fler som missbrukar desto fler dör. Det problematiska är att det som händer i Stockholm förr eller senare brukar nå resten av landet. Men tyvärr är det här inte en prioriterad fråga längre, vi är bara tre poliser i Stockholm City som arbetar renodlat med specialinriktning mot narkotika, suckar Christopher Landin och fortsätter: – För att nå nya grupper har säljarna börjat blanda ut det vita heroinet med paracetamol och koffein vilket gör att brännpunkten blir lägre. Då kan man röka det och då lockas yngre människor att ta det, att röka anses ju inte lika pundigt som att injicera. Med ökade polisinsatser går det att förhindra dödsfall, menar kollegan Lennart Karlsson. – Tillgången på heroin och andra droger som till exempel meta don, buprenorfin och olika bensodiazepiner har aldrig varit så god som nu. Det finns ett smörgåsbord att ta för sig av och det är tillgängligt jämt. Och vi är få poliser med uppdrag att arbeta mot detta och då knarkar folk oundvikligen ihjäl sig. Från december 2011 fram till mars 2012 hade vi sju stycken dödsfall bara i Klaraområdet, alltså i Stockholm city. Mellan mars 2012 fram till september samma år gjorde vi en drive. Vi var många poliser som jobbade offensivt mot säljarna och hela tiden störde verksamheten och resultatet är talande. Noll dödsfall under denna period. Sedan Toxreg började föra sin statistik över narkotikarelaterade dödsfall har dödstalen på grund av THC, alltså cannabis, stadigt ökat. År 1994 var det 22 avlidna personer som registrerades i kolumnen för THC, 2013 var det 76 personer. Anna Fugelstad fnyser diskret när hon konfronteras med argumentet att cannabis inte är farligt. – Cannabis är inte särskilt toxiskt, men det är ju väldigt psykoaktivt och potent på så sätt. När jag under nittiotalet studerade alla rättsmedicinskt undersökta dödsfall i Stockholmsområdet tillsammans med Jovan Rajs, professor i rättsmedicin, såg vi en hel del psykoser som hade lett till väldigt aggressiva handlingar som mord och självmord av typen som går snabbt. Man fattar tag i en kniv och hugger, hoppar från hög höjd och så vidare. Vanligt är också trafikolyckor och drogen är ju också lömsk på så sätt att den sitter i länge, säger hon. I Toxregs kolumner så ligger amfetamin på mellan 72 och 107 dödsfall per år på 2000-talet. Kokain har under samma period legat mellan 1-18 dödsfall per år. – Både kokain och amfetamin är kopplat till en kriminell livsstil, och de som dör gör det ofta i olyckor, våldshandlingar eller amfetaminutlösta psykoser, säger Anna Fugelstad. Nästan 600 personer i narkotikarelaterade dödsfall i Sverige 2013. Så ser situationen ut här och tittar man internationellt ligger vi högt. Detta behöver dock inte betyda att det är vanligare att dö narkotikadöden i Sverige jämfört med andra länder. – Ska vi jämföra oss med andra länder så funkar det möjligen med de nordiska länderna. I övrigt går det inte att göra internationella jämförelser. För att konstatera att dödsfall är relaterade till illegala droger krävs rättsmedicinska undersökningar. Att göra dem är dyrt och i till exempel Spanien och Grekland finns troligen inte utrymme att lägga pengar på döda narkomaner. Jämförelser blir därför mycket missvisande, säger Anna Fugelstad. „ – För att nå nya grupper har säljarna börjat blanda ut det vita heroinet med paracetamol och koffein vilket gör att brännpunkten blir lägre. Då kan man röka det och då lockas yngre människor att ta det, att röka anses ju inte lika pundigt som att injicera. Katarina Johnson Katarina har en fil kand i journalistik och arbetar som frilansjournalist. Hon har i många år främst skrivit längre reportage och personporträtt. Hon har återkommande skrivit för Narkotika frågan. 20 Narkotikafrågan 2/2015
Arko nr 2 2015
To see the actual publication please follow the link above