INTERVJU exponeringsförbud i handeln. På narkotikaområdet säger han sig vara nöjd över att regeringen satt ned foten om sprututbyte och lägger nästa år lagförslag om att kommuner inte längre med veto ska kunna stoppa sprututbytesprogram. – Vi har tydligt pekat ut att det är en fråga för landstingen och vill ändra lagen i syfte att landstingen ska ha beslutanderätt över vilken sprututbytesverksamhet som ska finnas i landet. Märkligt att landstinget ska betala för dyra hepatit- och aidsmediciner, men samtidigt saknar bestämmanderätten över ett av verktygen som kan leda till minskad spridning av dessa sjukdomar. Det finns nog även det som är bra i Göteborg som andra kan lära av, men i grundfrågan om sprutbyten har vi satt ned foten. I Göteborg argumenterar flera kommunpolitiker om att forskningen inte är överens om sprutbytens effekter och att spridning av hepatit är större i Malmö och Stockholm, där det finns program, än i Göteborg. Hur ska du övertyga dina partivänner i Göteborg? – Det finns olika åsikter i stort sett inom alla partier. Enligt Folkhälsomyndigheten så kan en förklaring vara att det finns andra typer av missbruksmönster i Göteborg än i de två andra städerna. Det finns nog även det som är bra i Göteborg som andra kan lära av, men i grundfrågan om sprutbyten har vi satt ned foten. En ny ANDT-strategi håller på att tas fram. I senaste budgeten framgår att ni vill sänka resurser till insatser där med nära 100 miljoner kronor nästa år. Mindre pengar att söka för organisationerna till förebyggande? – Ja, så blir det. Det blir lägre nästa år, men sedan höjer vi året därpå. Det är viktigt med förebyggande verksamhet, men det kan göras på olika sätt och behöver inte alltid handla om pengar. Det är ofta en bättre samverkan som måste till mellan olika aktörer, särskilt på narkotikaområdet, svarar ministern. Sveriges narkotikapolitik får hård kritik av FN-kontoret för mänskliga rättigheter för att droganvändare inte erbjuds fler "harm reduction"-åtgärder. SVT hade i november flera inslag och artiklar med personer som ifrågasätter den restriktiva narkotikapolitiken. En av dem är biträdande högkommissionären på FN:s kontor för mänskliga rättigheter, Flavia Pansieri. Hon menar att flera skadelindrande vårdinsatser för drogmissbrukare saknas i Sverige och att det inte är förenligt med mänskliga rättigheter. – Vi brukar betrakta Sverige som ett föregångsland med väldigt progressiv politik. Därför blev jag förvånad över att se hur landet ligger efter i narkotikafrågan, sade hon till SVT. En rapport från Pansieris kontor i Genève redovisades nyligen inför FN:s råd för mänskliga rättigheter. Där framhålls att personer som använder narkotika också har samma rätt till vård som andra och till åtgärder för att begränsa skador av missbruket. Sprutbyte, tillgång till substitutionsbehandling (Laro) med bl a metadon och utdelning av medlet naloxon mot överdoser av opiater rekommenderas. Rapporten framhåller även injektionsrum där missbrukare ska kunna ta droger inför vårdpersonal och utbildning om säkrare droganvändning. Enligt FN-rapporten är kriminalisering av narkotikaanvändning och innehav för eget bruk hinder för rätten till hälsa och medlemsländerna uppmanas därför överväga avkriminalisering. – Sverige behöver se över behovet av att garantera vad som är ett grundläggande ansvar för alla stater vad gäller mänskliga rättigheter, nämligen att garantera alla individer bästa möjliga hälsa och skydda dem från diskriminering, sade biträdande högkommissionären Flavia Pansieri. Kritiken är svår att bortse ifrån mot bakgrund av att narkotikadödligheten i Sverige har ökat kraftigt, med 30 procent från 2013 till ifjol till hela 765 personer, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Men Sverige håller på att ändra delar av narkotikapolitiken, enligt folkhälsominister Gabriel Wikström. – Jag skulle ta kritiken från FN-kontoret mycket allvarligare om vi inte faktiskt höll på att ändra flera delar av det hon kritiserar. Bland annat om sprututbyten, som jag nämnde, där vi vill ta bort kommuners veto till fler program som är en smittskyddsfråga och de facto leder till att fler kan leva längre och hälsosammare liv. – I andra delar dras kritiken för långt, kanske för att det inte finns förståelse för helheten i den svenska narkotikapolitiken, säger han. Vi har mer att göra, inte minst när det gäller att hjälpa människor som sitter fast i tunga missbruk. Och vi måste möta en internationell debatt som smyger sig in samhället om att vissa narkotika inte är så farliga och är del av samhällslivet. Och att politiken inte borde rikta in sig på dessa. Han tycker FN-kontoret missar att svenska narkotikapolitiken varit framgångsrik i många stycken, exempelvis att jämförelsevis få unga börjar med narkotika. Och om ändringar ska göras i politiken så bör man "gå försiktigt fram så att det inte hotar det som faktiskt fungerar". I en debattartikel i Aftonbladet nyligen skriver han ändå att "den svenska narkotikapolitiken är inte tillräcklig". – Vi har mer att göra, inte minst när det gäller att hjälpa människor som sitter fast i tunga missbruk. Och vi måste möta en internationell debatt som smyger sig in samhället om att vissa narkotika inte är så farliga och är del av samhällslivet. Och att politiken inte borde rikta in sig på dessa. ` Narkotikafrågan 4/2015 15
Arko nr 4 - 2015
To see the actual publication please follow the link above