HALLÅ DÄR... ... Johnny Gustafsson, drogsamordnare på Socialförvaltningen i Gävle kommun. Ni har varit pionjärer i Sverige med att testa avloppsvattnet i kommunen för att se hur mycket narkotika man kan hitta där. Hur länge har ni hållit på med detta? – Vi började 2013 så nu är vi inne på fjärde året. Innan vi satte igång fick vi inspiration från en norsk studie där man beskrev hur man gjort i flera städer runt i Europa. Det hade visat sig att narkotikaresterna i avloppen ökade när folk nyss fått lön så då bestämde vi att vi skulle mäta en gång i kvartalet i samband med en lönehelg. Vi prickade även in juldagen som en mätdag. Varför då? – Det är många som återvänder hem till Gävle över julen och hälsar på släkten och det har visat sig att vi får lite högre siffror då och vi kunde tidigt se att kokain dök upp under julen, en drog som tidigare knappt förekommit i Gävle. Konstigt nog beviljade inte FHM pengar så nu är det osäkert hur det blir i fortsättningen. Troligen får vi ge oss ut på den privata marknaden och köpa den här tjänsten på kommersiell basis. Hur stämmer de data ni fått fram via avloppsvattnet med andra data ni har? – De stämmer rätt bra med varandra när det gäller vilka droger som förekommer, men avloppsmätningarna indikerar högre användning av narkotika än de självrapporterade drogvaneundersökningar vi har. Har ni fått fram ny kunskap som ni annars inte fått fram? – Det här med kokain är intressant. Dels att ”hemvändarna” hade med sig över julen. Och 2015 såg vi att siffrorna stack iväg uppåt för kokain på hösten. Först trodde jag att det var fel på analysen men en omtestning av provet visade samma siffror. Polisen hade fått indikationer på att kokainlangning förekom i stan men hade inte gjort några beslag. När man sedan efter det vi fått fram började leta mer intensivt kunde man göra beslag och lagföra folk för kokainlangning och innehav. Det här är nya kunskaper som vi borde få fram mer om. Varje dag åker det ut narkotika orenat i havet och våra sjöar. En miljöaspekt på narkotikaproblemet vi aldrig talat om tidigare. Har ni under de här åren kunnat se hur drogvanorna förändrats? – Jo, särskilt när det gäller cannabis. På våren 2014 gick siffrorna ner för cannabis. Då hade vi en spice-våg här i Gävle och vi kunde då inte mäta spice i våra mätningar. Sen var det 5 äldre missbrukare som for riktigt illa av spice och hamnade akut på sjukhus vilket det blev mycket fokus på i media här. Efter det ökade cannabis igen. Ni måste ju också hitta en del rester från narkotikaklassade läkemedel i avloppsvattnet? – Jovisst. 2015 hittade vi mer amfetamin än tidigare. Polisen hade inga indikationer på att missbruket ökat på stan. När vi grävde lite i det där så kom vi fram till att det handlade om ADHD- mediciner. Gävle ligger bland de högsta i landet när det gäller att skriva ut dessa läkemedel. Vilket laboratorium är det som utför testerna? – Vi har hela tiden samarbetat med Karolinska sjukhuset, vilket fungerat mycket bra. Först var vi ensamma men idag är det 70- 80 kommuner som håller på med detta och fler är i startgroparna. Karolinska har inte kapacitet att ta hand om allt detta dock. Tillsammans med CAN ansökte Karolinska om pengar från Folkhälsomyndigheten för att utöka kapaciteten och samtidigt kunna bedriva forskning på detta för att se vad man kan få fram. Konstigt nog beviljade inte FHM pengar så nu är det osäkert hur det blir i fortsättningen. Troligen får vi ge oss ut på den privata marknaden och köpa den här tjänsten på kommersiell basis. Vad skulle man kunna få fram med forskning? – Dels är det viktigt att man utvecklar en standardmetod så att det går att jämföra kommunernas resultat. En grej vi tittat lite på är miljöaspekten; hur mycket narkotika som går förbi reningsverket och ut i havet. Exempelvis gick 5 800 doser cannabis in i reningsverket och 714 doser gick ut i havet. För kokain var siffrorna 144 in och 125 ut, det vill säga nästan allt gick förbi reningsverket. När det gäller amfetamin renades nästan allting bort. Det här är nya kunskaper som vi borde få fram mer om. Varje dag åker det ut narkotika orenat i havet och våra sjöar. En miljöaspekt på narkotikaproblemet vi aldrig talat om tidigare. n PER JOHANSSON Narkotikafrågan 3/2016 15 FOTO: SLIM LIDÉN
Arko nr 3 / 2016
To see the actual publication please follow the link above