REPORTAGE: BEHANDLINGSHEM en intervju har fortsatt missbruka, blir drogfriheten ändå runt 30 procent. – Det här motbevisar tesen att de flesta tunga missbrukare är hopplösa fall, säger Jankovic. Även bland heroinisterna var drogfriheten strax under 50 procent bland de tillfrågade. Jankovic påpekar också att de fick inkomstuppgifter av Skatteverket från de flesta som skrivits in. Den statistiken visar att även gruppen icke nåbara efter behandlingen hade större inkomster. Den ökningen var dock mindre än hos dem som Jankovic intervjuade. En rimlig gissning är att en hel del av de som inte nåddes trots allt hade fått det bättre och att många av dem var drogfria. Behandlingsarbetet Behandlingen på Hatten sker i tre faser. Grundbehandlingen tar 28 dagar, fyllda med aktiviteter från klockan sju på morgonen till nio på kvällen: introduktion i tolvstegsprogrammet, föreläsningar, gruppterapier och möten med NA, Anonyma Narkomaner eller AA, Anonyma Alkoholister. Det finns även CA för kokainister och DAA (Drug Addicts Anonymous). Därefter följer en förlängd behandling på tre till sex månader med delvis samma program, fast med ett fördjupat arbete med sig själv. Ett anhörigprogram ingår också, liksom ett intensivprogram för kriminalitet och våld och ett program för sorgbearbetning. I fas ett och två bor man i eget rum på Hatten. I tredje fasen sker en utslussning och återanpassning till ett socialt liv där man får bo i en träningslägenhet och börja arbeta eller studera. Hatten erbjuder även ett öppenvårdsprogram som följer samma tre faser. – Hos oss är det medicinfri behandling som gäller, säger Mikael Grahn. Jag tycker det ordvalet är bättre. Vi kan inte KDNLOODUK¦UVRPI§U6XEXWHHOOHUPHWDGRQQ¦UGHWȴQQV andra som har ett sådant missbruk. Drogfrihet eller skademinskning Carina Blom började sin praktik på Hatten som student på Ersta Sköndal-högskolans socionomutbildning för två månader sen. Hon ska stanna i 16 veckor. – Jag valde Hatten eftersom de har drogfri behandling. Det är inom det området jag vill vara verksam när jag är färdig utbildad, säger hon. Precis som den övriga personalen har hon en egen bakgrund av missbruk. Trots att hon ser avsevärt yngre ut än sina 40 har hon en lång destruktiv historia med amfetamin som började när hon var 17 och pågick i mer än 15 år. – Jag är uppmärksam på krafterna som är just nu i samhället inom narkotikapolitiken. Dels på grund av min bakgrund och utbildning, dels på grund av min syn på människan och hennes kapacitet. Om någon med missbruk får rätt stöd så kommer den personen att klara av att bli drogfri. Av det skälet är hon kritisk till LARO-programmen, där hon saknar en tydligare målsättning till total drogfrihet. LARO betyder Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende och innebär att klienterna får Subutex eller metadon för att hålla sig missbruksfria. Hon förstår syftet att minska avtändningssymtomen efter heroinmissbruk, men inte att medicineringen ska bli bestående. – Harm reduction-tänkandet – skademinskning istället för drogfrihet – är inte ett värdigt sätt att se på människan. Carina Blom är praktikant. Carina Blom berättar att hon i utbildningen har försökt problematisera att personalen arbetar med sig själva som verktyg i mötet med patienterna. Vad händer om man blir alltför intim, alltför tätt inpå killarna eftersom man delar så många erfarenheter med dem? Är det verkligen ett professionellt förhållningssätt? – Vid det här laget har jag vikit mig på den punkten och sett att det fungerar. Jag har talat med männen som bor här och frågat hur de upplever det. De säger att personalen inte hade varit trovärdiga för dem annars. Två läger som bekämpar varandra Missbruket bland dem som skrivits in på Hatten har förändrats genom årens lopp. Miki Jankovic som kan sin statistik berättar att av dem som skrevs in 1998-99 hade 28 procent heroin som huvuddrog. Tio år senare var den andelen nere på 5-6 procent. – Den logiska förklaringen är att det hänger ihop med LARO som expanderade efter 2006, säger Mikael Grahn. På Hatten har antalet patienter som angett Subutex som favoritdrog ökat. De är inte många men de blir allt fler. Av de 55 som skrevs in 2014 hade 4 Subutex som huvudsakligt missbruk. Även heroinmissbrukarna har blivit fler under senare år. – Hos oss är det medicinfri behandling som gäller, säger Mikael Grahn. Jag tycker det ordvalet är bättre. Vi kan inte ha killar här som får Subutex eller metadon när det finns andra som har ett sådant missbruk. Ändå vill varken Grahn eller Jankovic döma ut substitutionsbehandling. – Nej, då lägger man en massa skam på personen, säger Jankovic. Man måste ha förståelse att vissa inte klarar av det arbete som krävs för att bli helt fria från droger. Många tolvstegare är alldeles för rigida. – Det är som två läger som bekämpar varandra, säger Grahn. Han menar att det måste bli bättre kommunikation mellan de olika behandlingsalternativen. Frågan vad som passar bäst för en specifik person är komplicerad. Grahns erfarenhet är att den som misslyckats med en behandling gärna pratar illa om det man inte klarat av. Därför får man inte en sann bild. – Vår strävan på Hatten är att patienterna inte ska vara slavar under sitt beroende. Man ska styra över sitt eget liv. Om man måste gå på urinprover och komma till en mottagning med jämna mellanrum, då är det någon annan som bestämmer åt en. Det går emot det vi tror på. Vi erbjuder medicinfri behandling. Det är det som funkar för oss, men vi kan inte ha några synpunkter på andra behandlingar eller hur politiken ska bedrivas. „ Mer om Behandlingshemmet Hatten på nästa sida ` Narkotikafrågan • 1/2017 15
ARKO nr 1 2017
To see the actual publication please follow the link above