I FOKUS: HOLLAND Tuffare politik i Holland Den holländska toleransen mot narkotika har minskat betydligt under senare år. Orsaken är allt större problem med drogturister och att den liberala politiken har lockat till sig en organiserad narkotikabrottslighet. De nya kunskaperna om skadeverkningar av cannabis har också bidragit till att man vill minska bruket. Det är åtta år sedan jag var här sist och då jag kommer några kvarter från centralstationen känner jag inte igen mig. Var är alla coffee shops? Alla andra gånger jag varit i Amsterdam fanns det skyltar med cannabislöv överallt i Red light district. Till slut upptäcker jag det sågtandade lövet i ett fönster så jag går dit för att höra efter vad som hänt. Men det är inget haschkafé utan ett informationscenter som kallas Cannabis college. En yngre man med stickad skärmmössa och skägg är på väg ut. Han har provrökt något ur en vaporizer längre in lokalen och verkar väldigt glad. – Det stämmer, det är färre coffee shops nu, svarar han på min fråga. De får inte göra reklam på samma sätt. Bara små anslag och affischer. Innan han försvinner ut på gatan önskar han mig en trevlig vistelse och pekar mot alla informationsbroschyrer och posters om hur man odlar, röker och botar sjukdomar med den underbara växten. Här kan man läsa de gamla vanliga påhitten; att cannabis inte är beroendeframkallande, att det är en effektiv medicin mot än det ena, än det andra och att bruket trots den tillåtande inställningen är ”ett av de lägsta i Europa”. Nu känner jag mig hemma igen i Amsterdam. Förslag att reglera odlingen Guus Cruts är doktor i psykologi med inriktning på forskning och statistik. Han arbetar på det statligt finansierade Trimbos- institutet där han sammanställer Hollands nationella årsrapport om droger. Där kan man läsa att 8,8 procent av alla vuxna holländare har använt cannabis senaste året. EU-genomsnittet är 6,6. Bland 15-16-åringar ligger siffran på 20 procent jämfört med genomsnittet 13 procent. – Den största förändringen i drogpolitiken under senare tid är att regeringen försöker begränsa narkotikamarknaden, säger Cruts när vi sitter på Grand Café inne i centralstationen där kyparna går omkring i vita jackor. – Idén på 70-talet var att tolerera den ”lätta” narkotikan, alltså cannabis, i liten skala, fortsätter han. Det var så coffee shops uppstod. Det fungerade inte i längden, eftersom det blev för kommersialiserat, så regeringen har försökt att reglera det hårdare. Ett av problemen var drogturister i Amsterdam och i vissa gränsstäder. – Är det ett problem? frågar jag. Det lockar hit folk. De gör av med pengar, de bor på hotell och går på restauranger. – Visserligen, men vårt land har skrivit under FN:s narkotikakonvention och förbundit sig att motverka narkotikabruk. Genom coffee shops så blir det tvärtom. Det har varit ett dilemma för regeringarna i alla år. En ny förordning som lett till stängningar av många coffee shops är att de inte får ligga för nära en skola. Ett annat krav är att inte tillåta drogturister, ofta ungdomar från andra länder vilket medför busliv på gatorna. Förbudet efterlevs bara i Maastricht och i en del gränsstäder. I Amsterdam har man sett hur besvärligt det är att få bort drogturisterna, därför vill myndigheterna här inte ingripa mot dem. Totalt fanns 582 haschkaféer i mars 2015 (senast tillgängliga uppgift) i hela landet, jämfört med uppåt 1 500 i början på 1990-talet. Å andra sidan berättar Cruts att det största partiet, VVD, Folkpartiet för frihet och demokrati med premiärminister Mark Rutte i spetsen just avslutat sin partikongress och där bestämde man att tillåta produktionen av cannabis till haschkaféerna under statlig kontroll. Det andra regeringspartiet, Arbetarpartiet, har föreslagit samma sak. – En kollega till mig har på regeringens uppdrag gjort en under sökning och hittat tolv olika system att reglera cannabis. Nu ska det göras en sammanställning av dem som ska presenteras för parlamentet. – Kan det leda till legalisering av både cannabis och annan narkotika? – Nej det kommer inte att ske. Den opinionen är liten. Dessutom är det nytt val i mars 2017. Då kommer antagligen det populistiska Frihetspartiet, PVV, rycka fram på den nuvarande regeringens bekostnad. PVV är inte liberala i cannabisfrågor. Grunden i holländsk politik är att skydda hälsan för användarna. Ett sånt folkhälsoperspektiv passar inte in i legalisering. Harm reduction ja, men inte legalisering. Något ovanligare i Amsterdam nuförtiden – Coffee Shops. Heroin på väg ut En annan person med lång erfarenhet av holländsk narkotikapolitik är psykiatern Martien Kooyman. Redan 1970 skrev han ett kapitel i antologin ”Soft drugs” om cannabis där han kom fram till att drogen var harmlös. Han skrattar åt sin egen villfarelse när jag intervjuar honom i hemmet i Rotterdam. – Bakgrunden var att jag hade arbetat som psykiatriker i Uganda några år i slutet på 60-talet, berättar han. Där träffade jag äldre män som rökte marijuana på kvällarna. Jag kunde inte se att de hade några problem med det. När jag kom tillbaka som psykiater i Holland fick jag en cannabispatient. Kooyman håller upp ett finger. – Jag skrev en artikel om mina erfarenheter varpå jag ansågs vara expert. I mitten på 70-talet grundade han behandlingshemmet Emiliehoeve i en bondgård utanför Haag. Den finns fortfarande kvar fast i mindre skala. Han har även varit medicinsk chef för 20 Narkotikafrågan • 1/2017
ARKO nr 1 2017
To see the actual publication please follow the link above