RNS – NARKOTIKAPOLITISKT PROGRAM Vi kan konstatera att sjukvården till stor del levererar narkotika som många dör av. Processen för att klassa ny narkotika måste gå mycket fortare. Här behövs resoluta åtgärder för att snabbt få ner dödstalen. Se även avsnitt 10. RNS föreslår: • Se över reglerna för underhållsbehandling för att säkra kvaliteten i behandlingsformen. Det bör ställas extra höga krav på de som ska bedriva denna behandling vad gäller erfarenhet och kompetens. • Inför ansökning som villkor för att få bedriva underhållsbehandling. Idag räcker det med att en klinik anmäler till Socialstyrelsen att man ämnar bedriva denna behandling. • Inför elektronisk kontroll av alla recept för narkotikaklassade läkemedel, så att det går att se hur mycket varje enskild läkare skriver ut och även så att enskilda patienter inte går runt till flera läkare. Integriteten garanteras genom att endast en mycket avgränsad grupp personer på Socialstyrelsen har tillgång till dessa uppgifter. • Naloxonsprej bör vara tillgängligt för missbrukare och deras närstående, efter att de fått instruktion i hur man använder detta läkemedel för att häva opioidöverdoser. Pröva HOPE-modellen inom Kriminalvårdens frivård Narkotikamissbruk finansieras ofta genom kriminalitet och många narkotikamissbrukare är därför också aktuella inom kriminalvården. Åklagarväsendets kvarnar mal ofta långsamt och en omfattande byråkrati gör att kriminalvårdens insatser 8 inte alltid går i takt med de dömdas behov av behandlingsinsatser och rehabilitering. Enligt gällande lagstiftning kan en kriminalvårdsövervakning kombineras med behandlingsföreskrifter (behandling för missbruk eller psykiatrisk behandling), men om dessa föreskrifter inte följs reagerar Frivården ofta väldigt långsamt och ibland händer det ingenting. Formellt sett kan en frivård med behandlingsföreskrifter som inte sköts omvandlas till ett fängelsestraff, men detta händer mycket sällan. Det finns också möjligheter att genom ”P-34:a” få avtjäna ett fängelsestraff genom placering i behandlingshem. Denna möjlighet bör utvecklas vidare. Liksom möjligheten att överlämnas till vård enligt LVM eller annan vård. Det finns en framgångsrik modell för kriminalvård i frihet i USA – HOPE-modellen från Hawaii – som visar hur kriminalvården genom strikt kontroll och snabba, förutsägbara konsekvenser kan hjälpa missbrukare avstå från återfall i missbruk och även genomföra sin behandlingsplan mycket bättre. Bryts behandlingsplanen – genom återfall i missbruk eller på annat sätt – beslutar ansvarig domare om några dagars omedelbar placering i häkte. Bryts planen igen blir det en längre vistelse i häkte. Vid tredje eller fjärde tillfället omvandlas frivårdspåföljden till fängelse. HOPE har utvärderats vetenskapligt och visar på mycket goda resultat och införs nu i flera delstater i USA. in denne på livslång medicinering? Sjukvården och socialtjänsten bör i sina kontakter med narkotikamissbrukare arbeta med ett brett spektrum av åtgärder såsom uppsökande verksamhet och medicinsk service i form av kvalificerade hälsoundersökningar som följs av erbjudande om tandvård, fotvård med mera. Det är ett bra sätt att komma i kontakt med riskgrupper och tillfälle att motivera för behandling. RNS föreslår: • Direktiven för svensk missbruksvård skall omarbetas så att de tydligt uttalar att målet för all missbruksvård är drogfrihet. • Socialstyrelsens kommande åtgärdsplan om missbruksvården måste innehålla en omarbetning av nuvarande läke medelsförskrivning så att den skärps och begränsas. Åldersgränserna skall återföras till 20 år. Detta gäller även sprututbytesprogrammen. I stället ska LVU tillämpas och ungdomen ges behandling. • Förslag utarbetas om hur staten kan bistå kommunerna med ekonomiska förutsättningar för en missbruksvård värd namnet och som är lika för alla i hela landet. • Öka sjukvårdens och socialtjänstens insatser när det gäller uppsökande verksamhet och medicinsk service för missbrukare i form av kvalificerade hälsoundersökningar som följs av erbjudande om tandvård, fotvård och andra hälsobefrämjande insatser. Opioidläkemedel måste kontrolleras bättre för att minska narkotikadöden De narkotikarelaterade dödsfallen närmar sig ett tusental om året. Detta är ett av våra stora folkhälsoproblem som politiker och myndigheter står handfallna inför. Ökningen har varit särdeles stor under det senaste decenniet. 7 De narkotikarelaterade dödsfallen går till allra största delen att koppla till heroin och opioidbaserade läkemedel. Därutöver förekommer missbruk av ännu ej narkotikaklassade fentanyler som är exceptionellt dödliga. Medan heroindödsfallen vare sig ökat eller minskat har dödsfallen kopplade till läkemedel och fentanyler ökat kraftigt. Idag dör fler av metadon, buprenorfin och andra opioidläkemedel än av heroin. Tre faktorer verkar ha spelat stor roll: • Socialstyrelsen ändrade 2005 reglerna för behandling för heroinberoende personer med de narkotikaklassade läkemedlen metadon och buprenorfin, så kallad underhållsbehandling. Då fanns ett dussintal kliniker som bedrev denna behandling, nu är de fler än hundra. • Under de senaste 10-15 åren har förskrivningen av opioidbaserade läkemedel vid smärta ökat vilket lett till att många fler dör i överdoser av dem. • Det sker numera en omfattande handel med ännu inte narkotikaklassade fentanyler på internet. I och med att klassningsproceduren är så långsam hinner inte myndigheterna agera tillräckligt snabbt för att stoppa detta. 22 Narkotikafrågan • 2/2017
Arko nr 2 2017
To see the actual publication please follow the link above