RNS – NARKOTIKAPOLITISKT PROGRAM Inrätta ett vetenskapligt råd för att leda narkotikaklassningen av nya droger Problemet med nya syntetiska droger, ibland kalllade nätdroger, fick stor uppmärksamhet i media i slutet av 2014. Särskild stort var fokuset på spice, ett samlingsbegrepp för syntetiska cannabinoider. Några av dessa preparat visade sig vara 10 extra giftiga och flera unga människor dog efter att de missbrukat spice. Regeringen narkotikaklassade senare ett tjugotal spice varianter och lika många andra nya droger, vilket fick mycket god effekt. Men grundproblemet kvarstår dock; det tar väldigt lång tid att narkotikaklassa nya droger. Det finns all anledning att effektivisera systemet för narkotikaklassning av nya droger, trots att det ska noteras att Sverige internationellt ligger i framkant i detta arbete idag. Antalet möjliga substanser som har psykoaktiva effekter är stort men ändligt. Genom att oförtrutet narkotikaklassa dem kommer så småningom en situation uppstå då det blir ytterligt svårt att ta fram nya droger som har den eftertraktade ruseffekten. RNS bedömning är att det bästa är att klassa de enskilda drogerna för sig men att det gäller att öka tempot i arbetet. Hur man än inrättar ett klassningssystem rent juridiskt så är en faktabaserad vetenskaplig bedömning för varje enskild substans nödvändig. Genom att etablera ett vetenskapligt råd med särskilt kompetenta personer vars uppgift ska vara att leda och övervaka detta arbete kan det bli mer effektivt och rättssäkert. Genom att rådet har högsta tänkbara kompetens kan det dessutom bli möjligt att narkotikaklassa droger på rent vetenskapliga grunder, alltså klassa sådana preparat som ännu inte dykt upp på marknaden men som kan tänkas göra det. För att den här beskrivna verksamheten ska fungera måste inte bara kompetensnivån höjas utan även kapaciteten när det gäller antalet personer som arbetar med detta såväl laboratoriemässigt som med att ta fram dokumentation. RNS föreslår: • Inrätta ett vetenskapligt råd vars uppgift är att leda och övervaka narkotikaklassningen av nya droger. • Skjut till nödvändiga resurser så att det arbete som idag bedrivs med narkotikaklassning kan gå snabbare. • Skapa lagrum för att klassa droger på rent vetenskapliga grunder, utan att preparaten ens dykt upp på den svenska marknaden och orsakat skada. „ Detta narkotikapolitiska program – Narkotikafritt eller fri narko tika – ersätter RNS tidigare program. Det publiceras på www.rns.se och kommer att utgöra grund för RNS påverkansarbete under de närmast kommande åren. RNS föreslår: • HOPE-modellen skall prövas i Sverige på några platser i Sverige för att utvärdera hur den fungerar under svenska förhållanden. Ge polisen rätt att ta salivtest på bilförare I Sverige finns det bred acceptans bland allmänheten för att polisen med hjälp av rutinmässiga blåskontroller upptäcker om bilförare är alkoholpåverkade. När det gäller narkotikapåverkan finns det ännu inte några enkla och snabba testmetoder för att vid vägkanten få fram juridiskt hållbara provresultat. 9 För att kunna åtala en person för att hen kört bil narkotikapåverkad krävs att detta kan visas genom rättskemisk analys av ett blodprov. För att kräva ett blodprov av en bilförare krävs skälig miss tanke om att hen är narkotikapåverkad. Idag bygger detta på att den enskilde polisen som misstänker narkotikapåverkan genom för en ögonundersökning, vilket innebär yttre iakttagelser av ögonens utseende och funktion. Om undersökningen stärker misstanke om narkotikapåverkan får föraren tas med till blodprovs tagning som skäligen misstänkt för rattfylleri under påverkan av narkotika. Ögonundersökning är en relativt bra metod om polisen ifråga är en erfaren person. En mindre erfaren polis kan lätt missa eller misstolka signalerna. Här finns således behov av ett bättre sållningsinstrument för att i större grad fånga upp de som är påverkade av narkotika. I våra nordiska grannländer använder polisen ett salivtest som sållningsinstrument. Det består av en pinne man stoppar i munnen och som därefter testas i en särskild apparat som lämnar besked inom några minuter. Vid positivt utslag går man vidare och tar blodprov. Detta är till stort stöd för den enskilde polisen vid vägkanten och samtidigt rättssäkert för de förare som testas. Det är mycket önskvärt att få fram testmetoder för narkotikapåverkan som liknar blåstesterna för alkohol. Det har gjorts framsteg i den riktningen genom att det nu går att mäta narkotikapåverkan i utandningsluften. Utmaningen ligger i att få fram utrustning som är portabel och som någorlunda snabbt kan ge ett juridiskt hållbart besked om bilföraren är narkotikapåverkad eller inte. RNS föreslår: • Ge polisen rätt att använda salivtest som sållningsinstrument vid vägkanten för att få en indikation på om bilföraren är narkotikapåverkad. • Ge uppdrag till lämpliga forskningsinstitutioner att senast år 2027 ta fram ett utandningsprov för att vid vägkanten kunna detektera narkotikapåverkan hos bilförare. Narkotikafrågan • 2/2017 23
Arko nr 2 2017
To see the actual publication please follow the link above