ARKO nr 3 2020

Narkotikafrågan • 3/2020 11 REPORTAGE Bäckryds egen erfarenhet, förutom det forskningen har kommit fram till, är att effekten av cannabisbaserade läkemedel som smärtlindring är synnerligen nedslående. – Jag har praktiskt taget slutat att skriva ut Marinol och Sati- vex. Under en period provade jag på väl utvalda fall. Marinol är syntetiskt THC och kan skrivas ut som licensprepa- rat. De holländska Bedrocan-produkterna har han aldrig provat, eftersom han tycker att vanliga farmakologiska principer ska gälla för all läkemedelsbehandling. – Ett läkemedel ska vara en substans man provar att den har effekt. Bedrocan är cannabis och innehåller en cocktail av hund- ratals ämnen. Bäckryd har haft diskussioner med smärtkollegor och ingen är positiv till cannabinoider i hans nätverk. – Man kan prova i enstaka fall vid specialiserade enheter, som en del i verktygslådan, men att ha det som en central behandling tycker jag är oetiskt, säger han. Patientsäkerhet Fred Nyberg var tillfrågad om att sitta med i en samtalssession under den pampiga lanseringen av Aureum på Grand Hôtel den 20 april. Han är, bland mycket annat, professor i biologisk bero- endeforskning och var även under många år professor i farmako- logi vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala, under många år den enda i Sverige där man utbildade apotekare. – När jag fick en förfrågan från dem att medverka bestämde jag mig för att åka dit. Jag tänkte att eftersom det sprids så många ogrundade uppfattningar om medicinsk användning av cannabis så kan det vara bra att någon redogör för var vi står vetenskap- ligt, berättar han. Hans inställning till att öppna av en vårdcentral som speciali- serar sig på cannabis är mycket negativ. – Här finns risk för kollision med myndighetsförordningar och patientsäkerhetslagen, säger han. Det handlar både om patient- säkerhet och läkemedelslagen. Det är två delar av verksamheten han är särskilt kritisk till. För det första inriktningen på en behandling med cannabis eller med beredningar som innehåller den omdiskuterade cannabinoiden THC. Även om CBD, med dämpande effekter på THC-toxicite- ten, ingår så finns ännu inte tillräcklig evidens för att rubricera medicinsk cannabis som ett effektivt läkemedel. – Vi vet dessutom inte hur stort bidrag vi får av själva ruset eller euforin som gör det lättare att till exempel hantera smärta. Bidrag från placeboeffekten är också betydande vid just smärt- behandling. När det gäller verkningsmekanismen vet man en hel del både för THC och CBD men det återstår ännu en del, sär- skilt för CBD. Nyberg räknar upp de mest kända biverkningarna av canna- bis. Nedsättning av kognitiva funktioner, beroende, ökad risk för psykoser och schizofreni. Men även effekter på hjärta och lungor finns det varningstecken för. Många av dessa skador är dessut- om beräknade efter en lägre THC-nivå. Dagens nivåer ligger be- tydligt högre. – En studie från Lancet från 2019 2 visar att psykosrisken ökade fem gånger med dagens starkare cannabis, säger han. Och från forskare i Portugal rapporteras om massiv ökning av in- tagna psykospatienter relaterat till cannabis från 2000 till 2015. Det har ökat 30 gånger. Patienter med cannabisberoende hade tio gånger högre risk jämfört med icke cannabisrökare. CBD är inte heller utan biverkningar? – Nej, det kan ge sömnsvårigheter och interaktioner med leverenzym vilket gör att man påverkar effekterna av andra läke- medel som man tar samtidigt. Antingen en försämrad eller för- stärkt effekt. Hälften av försökspersonerna i studier får dosbe- roende sidoeffekter av CBD, även sedering, (lugnande verkan) anemi, infektioner. Det finns en lång lista på möjliga bieffekter. Epidyolex, som är ren CBD, används dock effektfullt till barn med vissa former av grav epilepsi. Där får man acceptera att det finns sidoeffekter som hos de flesta läkemedel. Att använda Epidyolex till vuxna mot smärta, som läkaren på Aureum avser att göra finns det ännu inte tillräckligt stark evidens för, enligt Fred Nyberg. Hans andra ifrågasättande av Aureum är ambitionen att både producera mediciner och sedan genom egen forskning bekräfta effekten på sina produkter. – Jag är mycket tveksam till att ett nystartat företag/klinik, som säljer och använder medicinska preparat, samtidigt ska göra de kliniska undersökningarna. – Det borde naturligtvis utomstående och oberoende forska- re göra på klassiskt sätt med Fas I-, Fas II- och Fas III-studier. Fas III kräver minst 1 000 försökspersoner. Det är man långt ifrån idag när det gäller cannabis. – Vi får frågan ibland varför man ska vara så noga innan man kan godkänna ett läkemedel, fortsätter han. Det beror på att man ibland har släppt läkemedel för tidigt. Exempelvis Neurosedyn, som idag lett till att minst 10 000 personer har drabbats av per- manenta missbildningar. Och magmedicinen Entero-vioform, som bland annat skördade många offer i Japan innan det drogs in. Även under de sista tio åren har läkemedel dragits in därför att man inte kollat biverkningarna tillräckligt omsorgsfullt. Även om det finns medicinsk potential i cannabis-relaterade substanser så är det fortfarande lång väg att gå innan vi med dessa når fram till säkra och effektfulla läkemedel. När det gäller Aureums verksamhet säger han: – Det här är en sak som man från myndighetshåll verkligen borde se över. „ 1 https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskriv- ning/behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-langvarig-smar- ta-hos-barn-och-vuxna–behandlingsrekommendation 2 Di Forti et al (2019). The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe (EU-GEI): a multi- centre case-control study. Lancet psychiatry https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/artic- le/PIIS2215-0366(19)30048-3/fulltext Pelle Olsson Pelle har sedan början på 1990-talet skrivit om narkotikasituationen, och det har förutom ett stort antal artiklar resul- terat i flera reportageböcker. FOTO: JOAKIM BERNDES