ARKO nr 4 2020

Narkotikafrågan • 4/2020 15 UTRIKES Legaliseringen av cannabis i Kanada, Uruguay och flera delstater i USA har lett till ökad användning av cannabis från en redan tidi- gare hög nivå. Med legaliseringen och normaliseringen av canna- bis i vardagen ökar exponeringen av cannabis för barn. Andelen kvinnor i USA somanvänder cannabis före och under graviditeten liksom under amningsperioden har ökat. I Colorado ligger nivån på användningen högre än för genomsnittet i USA och efter legaliseringen har användningen bland gravida och am- mande kvinnor ökat. Forskning visar att föräldrars attityder och vanor har betydel- se för barnens attityder och vanor. Att föräldrar använder canna- bis innebär därför en ökad risk för att barn sedan själva prövar cannabis. Med möjligheten att odla ett antal plantor i hemmet för eget bruk och genom att nya produkter utvecklas och blir allt vanliga- re, där cannabis finns i godis, bakelser, mat och drycker ökar ris- ken för att små barn ofrivilligt exponeras för cannabis. I Colorado har andelen föräldrar som använder cannabis i hemmet ökat från 3,4 procent 2014 till 5,5 procent 2017. Även andelen föräldrar som förvarar cannabis i hemmet har ökat från 6,9 procent 2014 till 11,2 procent 2017. Cannabis för- varas också i ökad utsträckning på ett för barn osäkert sätt. An- delen som uppger att de försvarar cannabis på ett potentiellt osä- kert sätt i hemmet har ökat från 14 procent 2014 till 22,4 procent 2017. Kombinationen av ökad användning bland föräldrar, möjlighe- ten att odla cannabis i hemmet, att cannabis i ökad utsträckning används i hemmet, i ökad utsträckning förvaras på ett osäkert sätt och ökad användning av cannabisprodukter i ät- och drick- bar form har lett till att barn i högre grad exponeras för cannabis i hemmet. Data från flera delstater visar att antalet samtal till giftinforma- tionen där barn exponerats för cannabis ökat kraftigt efter att så kallad medicinsk marijuana och legalisering införts. En närmare analys av var dessa situationer inträffar visar att det absoluta fler- talet sker i hemmet. Enligt FN:s Barnkonventionen, artikel 33, ska konventions- staterna ”… vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåt- gärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psy- kotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internatio- nella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.” Vad som kan anses vara ”alla lämpliga åtgärder” ändras vid en legalisering. När cannabis är tillåtet att odla, inneha och an- vända för eget bruk, sälja och marknadsföra flyttas gränserna för ”lämpliga åtgärder”. Exponeringen ökar samtidigt som skyddet för barn minskar. Konflikter om regelverk i städer och kommuner har blivit vanliga där folkhälsointresset ställs mot cannabisbran- schens intressen. Konflikterna kan gälla regler för minsta avstånd från en can- nabisbutik till förskolor, skolor, lekparker, bibliotek, busstationer, järnvägsstationer och andra offentliga miljöer. Skillnaden mellan 500 och 300 meter kan ha betydelse. Regler för färg på cannabisgodis för att inte vara alltför lock- ande för barn, mängden THC i olika ät- och drickbara produkter, förpackning och märkning av produkter och reklam är andra ex- empel på detaljregler där konflikter uppstår. Införandet av åldersgränser för innehav och inköp av canna- bis har sagts vara ett sätt att skydda barn och ungdomar. Ingen- ting tyder på att detta skulle vara ett skydd. Med legaliseringen har tillgängligheten ökat och en illegal marknad kvarstår där ung- domar enkelt har tillgång till cannabis. Användningen bland skol- elever i Colorado är också cirka sex gånger högre än bland deras svenska motsvarigheter. Problemet för barn i USA är att de inte kan ställa politiker och cannabisindustri till svars och hänvisa till Barnkonventionen. USA är det enda landet som inte undertecknat Barnkonventio- nen. Striden handlar nu om färgen på cannabisgodis. „ STAFFAN HÜBINETTE Lyssna! Med anledning av att Barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020 startade Åsa Ekman och Linus Torgeby, som båda är specialister på barnrättsfrågor och Barnkon- ventionen, en podd som heter Barnrättssnack . Syftet med podden är att folkbilda och levandegöra Barnkonven- tionen. Trots att det är mer än 30 år sedan Barnkonventionen an- togs av FN saknar många i Sverige kunskap om vad det betyder att barn har de här rättigheterna. I Barnrättssnack vill man lyfta Barnkonventionen på ett kul, konkret och peppande sätt. I avsnitt 25 tar man upp artikel 33 som handlar om barnets rätt till skydd mot narkotika. „ www.instagram.com/barnrattssnack barnrattssnack@gmail.com Legalisering och Barnkonventionen blir en svårlöst ekvation