ARKO nr 4 2020

16 Narkotikafrågan • 4/2020 Umeå kommun har sina lokaler i byggnader som en gång var ett kavalleriregemente. Med den allmänna värnplikten som trädde i kraft 1901 fylldes förr rum, korridorer och gård med flera hund- ra unga män. Idag, en fredag 119 år senare, piskar höstvinden i björkarnas stad. En grupp klimataktivister står nära huvudentrén. Banderollerna ropar om krav på mod och förnuft i klimatkampen. Men även om strävan att bli en klimatneutral kommun är ett av huvudnumren för de framträdande politikerna i staden finns det en annan fråga som tränger sig på. Det står svart på vitt i den pro- jektplan som kommunen tagit fram: ”… narkotikan står för det främsta utvecklingshindret”. ”Måste ingå i vår kärnverksamhet” Hösten 2017 kom en tydlig rapport från polisen om att den soci- ala oron ökat i Umeås nordöstra stadsdelar. Här fanns betydligt fler orosanmälningar om att unga for illa, narkotikabrottsligheten var högre och bland de utrikes födda fanns ibland en tystnads- och hederskultur som skyddade brottslingar från myndigheters ingripande. Året därpå formulerade politikerna uppdraget ”Umeå växer tryggt och säkert”. I navet för kraftsamlingen finns Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd, UmeBrå. – I det här arbetet prioriteras kampen mot narkotika. Sam- tidigt är det viktigt att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt, säger processledare Seth Åberg på UmeBrå. – Det förebyggande arbetet är ingen quick fix utan måste ingå i vår kärnverksamhet. Det måste finnas en genomtänkt plan. Men för att detta ska fungera måste vi ha superkoll och ständigt för- söka analysera vad som händer i kommunen. Umeå är en av få större städer i landet som inte har något område som är särskilt utsatt. Vi kanske till och med är den enda. Något etablerat nätverk av kriminella såsom Hells Angels och liknande finns inte i Umeå. Hur kan det komma sig? – Det finns flera orsaker, men i tillitsmätningar ligger Umeå högt. Invånarna tycker i huvudsak att myndigheterna gör ett bra arbete. Vi har varit bra på förebyggande arbete. Men det här är inte enkelt att mäta, för hur mycket beror på tur? Hur mycket beror på skicklighet? Kända orosområden Så trots att Umeå har varit mer förskonade än andra städer räcker det inte. Några exempel: Under senhösten 2018 sker flera skjutningar, varav en med dödlig utgång i Ersboda, som alla är relaterade till narkotika- brottslighet. I augusti 2020 greps fem umeåbor misstänkta för grov narkotikarelaterad brottslighet med närmare tre kilo amfe- tamin. I kommunens egen rapport från 2020 kan man läsa ett vitt- nesmål från en fältpedagog: ”Äldre kriminella rekryterar ungdo- mar så tidigt som i mellanstadiet, de bygger en relation genom att exempelvis bjuda på godis för att sen i utbyte låta dem utföra kri- minella handlingar. Vi upplever att vi träffar på yngre och yngre ungdomar som riskerar att hamna i riskzonen vad gäller norm- brytande beteende så som attityd, kriminalitet, droger och så vidare.” Polis och socialtjänst gör bedömningen att det råder en libe- ral syn på narkotika, särskilt cannabis, bland unga. Prognosen enligt polisen är att användningen av narkotika bland unga kom- mer att öka. I stadsdelen Ålidhem, där många studenter bor, upplevs tryggheten stor. Men inte om man ser till just själva centrum. Om det sker öppen narkotikaförsäljning i Ålidhem är det just här, menar polisen. Snatterier och stölder har blivit normaliserat i bu- EN STAD I TILLVÄXT: KAN NARKOTIKAN HOTA UTVECKLINGEN? Umeå växer. Sveriges nordliga metropol är Norrlands största stad och nu laddar samhällsplanerarna för de kommande årens utveckling. Om det finns ett hinder kan det sammanfattas i ett ord – narkotika. TEXT OCH FOTO MARIA SÖDERBERG FOTO PETER STEGGO