ARKO nr 4 2020

Narkotikafrågan • 4/2020 21 RECENSIONER De svenska metoderna mot dödsskjutningar och annan gäng- relaterad brottslighet får allt mer kritik. Kanske inte i första hand mot polisens arbete utan mot lagstiftningen och påföljderna. Lasse Wierup pekar ut en rad missförhållanden i sin bok Gang- sterparadiset , bland annat låga straff och alltför stor hänsyn till brottslingarnas personliga integritet, vilket i sin tur bidragit till rädslan att vittna i rättegångar. Polisinspektören och kriminologen Fredrik Kärrholm är inne på samma linje i sin bok Gangstervåld , med underrubriken Den nya brottsligheten . Även om författaren har egen erfarenhet av polisarbete i utsatta områden är boken mer teoretisk än Wierups reportagebok. Kärrholm är också mer skarp i sin kritik och vågar peka ut den ökade invandringen som en bidragande orsak. Det är inte den utländska härkomsten i sig som leder till brottslig- heten utan den bristande integrationen. Liksom Wierup menar Kärrholm att segregationen leder till att vissa dras in i destrukti- va subkulturer. De flesta människor – inklusive de flesta invandra- re – är laglydiga även under fattiga förhållanden, men när många människor trängs ihop i trista bostadsområden uppstår en kritisk massa av unga män med kriminella ambitioner som börjar agera tillsammans utan att samhället kan stoppa deras framfart. Enligt Fredrik Kärrholm präglas Sverige av snällism, vilket tar sig utryck i moraliskt daltande. Det gäller inte bara mot brottsling- ar utan människor i allmänhet. Bland annat i skolan. Han menar därför att det svenska straffsystemet behöver för- ändras i grunden. De skärpningar som genomförts, en inriktning som alla riksdagspartier tycks var överens om, är bara kosme- tiska åtgärder. Istället ska brottsoffren få upprättelse. Det är ett nyckelord i boken. Brottsoffren glöms bort både i debatten och i lagstiftningen. Sverige har en ”sällsamt mild lagstiftning”, skri- ver Kärrholm och förespråkar hårdare straff som en bra metod att minska kriminaliteten. Där är forskningen tydlig. Han ger flera uppseendeväckan exempel på hur kort tid vissa brottslingar sit- ter inlåsa innan de släpps ut och begår nya grova brott. Det finns emellertid inget motsatsförhållande mellan fängelse och behand- ling, påpekar författaren, men vänder sig kraftfullt emot synen att gärningsmannen är ett offer för olyckliga omständigheter. Det är inte därför man begår brott. Det ligger mer på det personliga planet, vilket även Lasse Wierup kommit fram till i sin bok. Varje människa har ett eget moraliskt ansvar. För Kärrholm är moral inget fult ord. I förordet skriver han att de flesta poliser och en del jurister kommer att hålla med honom, ”men färre straffrättsspecialister och kriminologer”. Gangstervåld är ett välformulerat och viktigt inlägg i debatten om den ökade gängbrottsligheten i Sverige. „ PELLE OLSSON Gangstervåld Den nya brottsligheten Fredrik Kärrholm Fri Tanke 2020 Hårdare straff mot gangstervåld Delstaterna New Jersey , Arizona, Montana och South Dakota röstade den 3 november för att legalisera cannabis för nöjesbruk. Och Oregon blir första delstat att avkriminalisera mindre innehav av viss narkotika så som heroin och kokain. I skuggan av presidentvalet mellan Donald Trump och Joe Biden hölls flera andra val i USA. Bland annat 121 folkomröst- ningsinitiativ i olika delstater. New Jersey, Arizona, Montana och South Dakota ansluter sig nu till de tidigare elva delstater och huvudstaden Washington D.C. som tillåter marijuana för rekreationellt bruk. Dessutom rös- tade South Dakota även för att tillåta medicinskt bruk av drogen. – För den som värnar globalt samarbete och FN:s narkotika- konventioner är detta inget som underlättar minskad cannabis- konsumtion. Däremot gynnar det cannabisindustrins fortsatta till- växt, säger Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center, till Drugnews . Det innebär att en av tre amerikaner nu bor i delstater (med sammanlagt drygt 100 miljoner invånare) där nöjesbruk av can- nabis är tillåtet. Fast på federal nivå är drogen dock fortfarande kontrollerad och förbjuden. – Oavsett vem som kontrollerar Vita huset, Representant- huset och Senaten så borde vi kräva en federal marijuana-reform under 2021, säger Steve Hawkins, legaliseringsgruppen Mariju- ana Policy Project, till Politico . I delstaten Oregon i västra USA så antogs med fördelning- en 59-41 % i en folkomröstning initiativ 110, att erbjuda hjälp istället för straff för mindre innehav av tyngre droger. Förslaget stöds av bland andra Drug Policy Alliance, men även av lo- kala psykolog-, sköterske- och läkarföreningar. Likheter med Portugals avkriminalisering nämns. Oregon har tidigare legaliserat cannabis. Nu ska även inne- hav av små mängder tyngre droger avkriminaliseras, (högst 1 gram heroin eller MDMA, 2 gram kokain eller metamfetamin, 12 gram psilocybin, 40 doser LSD, metadon eller smärtmedicinen oxikodon), enligt Associated Press . Straffrättsliga påföljder för innehav ersätts med böter på högst 100 dollar, men missbrukare kan slippa dessa efter ut- värdering. Bilkörning med dessa droger i kroppen förblir dock brottsligt. Oregon ska istället erbjuda narkotikaberoende personer vård, vilket ska finansieras genom skatteintäkter av legal cannabisför- säljning, hittills över 100 miljoner dollar per år till delstaten. „ SVEN LILJESSON, DRUGNEWS Noterat: Fyra ytterligare delstater i USA legaliserar marijuana