ARKO nr 4 2020

8 Narkotikafrågan • 4/2020 I år blev Barnkonventionen svensk lag. Vad betyder Barnkonventionen och framför allt artikel 33 för er organisation? Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Barnom- budsmannen bevakar hur Barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, regioner och myndig- heter. Barnombudsmannen ska uppmärksamma brister i tillämp- ningen av Barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Att Barnkonventionen är lag leder inte till att alla barns rättig- heter blir uppfyllda men det är ett stort steg i rätt riktning. Det visar tydligt att barn är rättighetsbärare med egna rättigheter som måste tas på allvar och respekteras av alla vuxna runt omkring dem. Dock återstår det fortfarande ett stort arbete för att barn fullt ut ska ses som fullvärdiga rättighetsbärare och för att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra alla åtgärder som rör barn – från lagstiftning till barnets vardag. Med Barnkonventio- nen som lag ges nya möjligheter att åtgärda och komma till rätta med de brister som fortfarande hindrar barn att få sina rättighe- ter tillgodosedda. Fyra av artiklarna i Barnkonventionen är vägledande för hur Barnkonventionen ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser övriga artiklar ska de läsas med grundprinciperna ”som glasögon”. Det innebär att artikel 33 bör ses i relation till de fyra grundläggande principerna och andra relevanta artiklar. Hur tror du att Barnkonventionen kan stärka skyddet för barn som växer upp med föräldrar och syskon med drogberoende? Som jag nämnde bör man alltid utgå ifrån de fyra grundprinciper- na vid tolkning och tillämpning av Barnkonventionen. En av dessa grundprinciper är artikel 12 somhandlar omatt barn ska få komma till tals i alla frågor som rör barnet och få sina åsikter beaktade ut- ifrån ålder och mognad. Barn som växer upp med föräldrar och syskon som är drogberoende har inte bara rätt till stöd och skydd utan de ska också bidra med kunskap om hur skyddet och stödet kan se ut. En annan grundprincip är barnets bästa. Myndigheter och andra som fattar beslut ska vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Det är viktigt att tänka på att Barnkonventionen är generell till sin karak- tär, och för att säkerställa barns rättigheter, till exempel rättig- heterna enligt artikel 33, kan ytterligare åtgärder behöva vidtas. Hur tror du att artikel 33 kan påverka skolans arbete för att säkerhetsställa en narkotikafri skolmiljö? Enligt artikel 28 i Barnkonventionen har alla barn rätt till utbild- ning. Artikel 33 tydliggör att det finns långtgående skyldigheter för staten att skydda barn från användning av narkotika, däribland skyldigheten att vidta lämpliga utbildningsåtgärder. Elevhälsan har en viktig roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, och ska omfatta psykosocialt stöd. Därför anser Barnombudsmannen att det är viktigt att elev- hälsan involveras i arbetet. Utifrån artikel 12 i Barnkonventionen är det viktigt att involvera barn och unga i frågor som rör under- visningen, men även i utbildningen i stort, och det gäller även det narkotikaförebyggande arbetet. „ TEMA: BARNKONVENTIONEN Vad är Barnkonventionen? FN:s konvention om barnets rättigheter , eller Barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättig- heter för barn. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat Barnkonventionen. Vart femte år granskar FN:s barnrättskommitté de stater som skrivit under Barnkonventionen. 2015 blev Sverige granskat och en av FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige var att göra konventionen till svensk lag. 1 januari 2020 trädde lagen i kraft. Vad har det betytt för de organisationer som dagligen arbetar med barns rättigheter? TEXT PERNILLA BORG Barnombudsmannen Rebecka Pomering | Jurist