ARKO nr1 2021

Narkotikafrågan • 1/2021 13 REPORTAGE: DROGFRITT PÅ JOBBET Han hade tagit det mesta, men framför allt Subutex och Suboxo­ ne. Tabletterna köpte han från patienter som fått utskrivet på en LARO-mottagning. – Han festade som andra fram till 18-19 år, och rökte ciga­ retter. Sen provade han hasch, säger Georgsson. Han berättade själv att det var mycket bättre än alkohol. När han drack blev han förbannad och elak men haschet gav ett helt annat rus. Det var ungefär så han förklarade det för mig. Under sonens missbruk gjorde föräldrarna allt de kunde för att hjälpa honom, men de tyckte inte att han fick den hjälp han be­ hövde. Socialtjänsten ansåg att de skulle söka till psykvården, men där hänvisade man till beroendevården. Sonens bortgång och de fackliga erfarenheterna gjorde att han så småningom blev medlem i RNS, Riksförbundet Narkoti­ kafritt Samhälle. På den senaste kongressen hösten 2020 valdes han in i RNS förbundsstyrelse. Alna På Alna arbetar man med att hjälpa företag som har problemmed skadligt bruk bland sina anställda. Alna bildades 1961 och ägdes fram till 2019 av fackförbunden och arbetsgivarorganisationer­ na. Från 2020 ägs Alna av Feelgood Företagshälsovård. Man tar betalt för sina tjänster, mest genom avtal med arbetsgivare. Även fackligt förtroendevalda kan ringa och få hjälp. Alna har elva an­ ställda och ett stort behandlarnätverk i hela Sverige som består av psykologer och även behandlingshem. De flesta ärenden gäl­ ler alkohol, 56 procent, därnäst läkemedel 22 procent, spelmiss­ bruk 19 procent och droger 9 procent. – Vårt syfte är inte att tjäna pengar utan att skapa sunda, säkra och hållbara arbetsplatser. Alna arbetar utifrån forskning och evidens och erbjuder därför de behandlingsmetoder som är evidensbaserade, dvs har bevisat resultat, beroende på perso­ nens behov. Vi har ingen ”egen” behandling som vi är hänvisade till, säger Robin Öberg, konsult på Alna sedan 2009. Innan dess hade han varit anställd som skötare och behandla­ re inom beroendevården i Stockholm, bland annat på Maria ung­ dom. Parallellt med detta var han förtroendevald på halvtid för Kommunalarbetarförbundet. Öbergs meriter med fackligt arbete, beroendevård och utbildning på samtalsmetodiken MI, Motiva­ tional Interviewing, gjorde att han fick jobbet på Alna. – Jag är kundansvarig för ett antal företag som jag bistår med allt från policy till rehabilitering och rådgivning. De får hjälp att for­ mulera dokument hur de ska hantera skadligt bruk som speglar både vad de själva vill, vad lagen säger och vad vi på Alna tycker är god sed i arbetslivet. Jag håller också utbildningar inom det här området. Öbergs största arbetsuppgift är emellertid telefonrådgivning. Det är ofta chefer, personalansvariga, fackliga ombudsmän, loka­ la skyddsombud eller individuella medarbetare som har frågor. Det kan också vara anställda som är oroliga för en kollega. De vill veta vad som händer om de säger nåt till arbetsgivaren. ”Får han sparken då? Och vad händer med vår relation?” – Här finns mycket rädslor, säger Öberg. Om man ringer för att man har egna problem vill man veta vad man har för möjlighe­ ter. ”Törs jag be arbetsgivaren om hjälp?” Då tar jag reda på var de jobbar, vad det står i deras policy och hur de har valt att tolka den här frågan på arbetsplatsen. Facket och arbetsgivaren kan stå långt ifrån varandra, men de är oftast överens. } Robin Öberg jobbar som konsult på Alna sedan 2009 och har lång erfarenhet både inom beroendevård och från fackligt arbete. Pontus Georgsson är förbundsordförande på Svenska Pappersindustriarbetareförbundet och sedan hösten 2020 även ledamot av RNS förbundsstyrelse. FOTO ARBETSLIVET FOTO FOTOGRAF MERITZO