ARKO nr1 2021

14 Narkotikafrågan • 1/2021 REPORTAGE: DROGFRITT PÅ JOBBET Öbergs erfarenhet är att så länge det handlar om alkohol finns of­ tast hjälp att få. Med narkotika är det inte lika självklart. Majorite­ ten av de större arbetsgivarna har företagshälsovård, men många mindre firmor är inte med i någon arbetsgivarorganisation och har varken kollektivavtal eller företagshälsa. Även de kan höra av sig till Alna. Alkoholmyter och cannabispastorer – Vi möter mycket myter som vi måste stå emot, fortsätter Öberg. Den vanligaste är: en gång alkoholist, alltid alkoholist. Du kan aldrig mer dricka alkohol. Men det beror på vilket grad av pro­ blematik du har. Om du har ett milt alkoholbrukssyndrom, enligt diagnosregistret, kan du lära dig att ha en kontrollerad konsum­ tion framöver. En annan myt är enligt Öberg att det syns på en person att denne är alkoholist. Inom arbetslivet ser han eller hon ut som vem som helst. Och en tredje myt är att man måste konfrontera den som dricker. – Nästan alla chefer som ringer säger så här: "Jag har en med­ arbetare som jag hållit ögonen på länge. Nu kom han full till job­ bet så jag konfronterade honom och nu vill jag ha in honom på be­ handling." Men varför tog du inte upp det för flera månader sen när du misstänkte att han eller hon hade alkoholproblem? und­ rar jag. De svarar att de inte hade något bevis. Bevis på vad då? Öberg jämför med andra sjukdomar: ”Oj vad du hostar mycket. Det är nog småcellig lungcancer. Jag skickar dig till onkologen.” Han menar att både arbetsgivare och närstående tar sig rättighe­ ter runt den här problematiken som egentligen är en specialist­ fråga. Man jobbar inte på det sättet inom beroendevården. Istället använder man motiverande samtal där personen får beskriva hur man mår. Då kommer ofta insikten att man måste ha hjälp. Han tycker att tonåringar som röker för mycket hasch är ett bra exempel. Öberg kallar dem cannabispastorer. –De är som religiösa förkunnare och radar upp en massa ar­ gument för att cannabis är mycket sundare än alkohol. Min enda motfråga: Varför har du behov av att vara hög fyra dagar i veckan? Det är där man landar i diskussionen. Robin Öberg påpekar att Alnas tjänster är öppna för alla, men de som ringer för att de vill bli av med en anställd som har olika problem har ringt fel. – Vi kan bara hjälpa dem som vill stödja sina medarbetare så att de kan jobba kvar, säger han. De som vill bli av med någon får vända sig till arbetsrätten. Fakta – hur stort är problemet? Enligt Alnas beräkningar som bygger på statistik från Socialsty­ relsen, CAN och Swelogs har cirka en miljon, 20 procent av alla vuxna svenskar, en riskabel alkoholkonsumtion. Av dem är 250 000 beroende varav de flesta finns i arbetslivet. 50 000 personer har kontakt med någon form av vård för dessa problem. 134 000 personer beräknas ha ett problematiskt spelande. Cirka 77 000 personer använde narkotika regelbundet. Även bland dem finns de flesta i arbetslivet. Antalet narkotikaberoende är osäkert, men beräknas till i stor­ leksordningen 30 000. Företagshälsovården AB Previa är störst i Sverige på företagshälsovård. Det är liksom Alna ett privat bolag vars ekonomi bygger på avtal med kunder, alltså arbetsplatser, som man säljer tjänster till. 8 000 arbets­ givare med sammanlagt 1,2 miljoner anställda är anslutna. Previas omsättning var 2019 drygt 1,1 miljarder kronor och man har mer än 1 000 anställda på över 90 orter. En av dem är Cecilia Eurén Pettersson, företagssköterska och behandlare på Previa i Göteborg. – Jag har specialiserat mig på att arbeta med alkohol- och narkotikaproblem, säger hon. Bland annat har jag individuella be­ handlingssamtal med dem som vill förändra sina alkoholvanor en­ ligt evidensbaserade behandlingsprogram såsom Återfallspre­ vention. Vi utför också många screeningundersökningar för både alkohol- och droger (sållningsundersökningar) med urin-, saliv- och blodprover samt frågeformulär. – Det handlar inte om att sätta dit individerna utan om att minimera riskerna. För att få en så säker verksamhet som möjligt. Om du som operatör missar något i ett styrsystem därför att du är påverkad eller bakfull så kan det spränga en hel sodapanna. Det skulle få förödande konsekvenser. Inte bara dödsolyckor utan även stora materiella skador i hela närområdet. Många företag drogtestar inför nyanställning. Vissa testar också vid misstanke och en del gör det slumpvis. Företaget skall ha en skriven policy som stödjer den rutinen. – Som arbetsgivare är man inte skyldig att rehabilitera anställ­ da med narkotikaproblem eftersom det betyder att de använt en förbjuden substans, men många företag gör det ändå därför att de lovat detta i sin drogpolicy. Den vanligaste drogen är canna­ bis. Ibland bekostar arbetsgivaren ett behandlingsprogram om den anställde är motiverad att ta emot hjälp. Men det är vanligast att vi gör uppföljande drogtester för att se att den anställde är drogfri innan hen återgår till arbetet samt genom att arbetsgiva­ ren och den anställde skriver en rehabiliteringsöverenskommel­ se över tid – ofta 6-12 månader – med uppföljande slumpmässi­ ga drogtester. Om ett företag vill införa slumpvisa drogtester i förebyg­ gande syfte börjar Previa med en diskussion hur det ska gå till. Företagen måste ha en skriven policy där det står att man på före­ taget tillämpar detta, att facket har godkänt och att alla anställda är informerade att de kan komma att testas. Det finns ingen lag­ stiftning om drogtester på arbetsplatser, men arbetsgivaren kan åberopa säkerheten som en stark indikator. På Previa har man en underleverantör, EDTS, som åker ut på arbetsplatserna och ut­ för testerna. Drogtester utförs också vid misstanke och då kommer man till en Previa-mottagning. – Om arbetsgivaren anar att någon använder narkotika bru­ kar de ringa och prata med oss först. Om de vill komma med kort varsel, inom en eller två timmar, kan vi alltid lösa det. Någon från företaget ska följa med. Vi utför testet på uppdrag av arbetsgiva­