ARKO nr1 2021

Narkotikafrågan • 1/2021 15 REPORTAGE: DROGFRITT PÅ JOBBET ren och därför är det viktigt att en ansvarig på företaget medföl­ jer vid en misstanke. Previas statistik över drogtester 2017–2020, under de årens sju första månader, i hela Sverige, visar ingen ökande tendens i antalet tester. Däremot har andelen positiva svar, efter MRO-kon­ troll, ökat. 2017 analyserades 21 000 prover där 1,64 procent var positiva. 2020 togs lika många prover, men 2,39 procent var positiva. Vanligaste drogen var cannabis. Därnäst Tramadol och kokain. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering Olika substanser finns kvar varierande länge i kroppen. Canna­ bis kan stanna i dagar eller veckor eftersom det till skillnad från alkohol och de flesta andra droger lagras i fettvävnaden. Drogtest är ett urinprov (ibland saliv) som skickas till ett labo­ ratorium för kvalitetssäkrade drogtester i arbetslivet. Om det ger utslag för någon substans i provet bedöms provet av en särskilt utbildad MRO-läkare (Medical Review Officer) på ett laborato­ rium vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, som är ackrediterat för drogtester i arbetslivet. Det finns en säkerhetskedja som skall följas. Om MRO-läkaren bedömer att det är ett positivt provsvar meddelas detta av MRO till individen och arbetsgivaren. – Drogtest kan ske i ett större perspektiv, säger Cecilia Eurén Pettersson. Den anställde kanske haft upprepad korttidssjuk­ frånvaro, felhantering och sviktar i utförandet av sina arbetsupp­ gifter. Vad beror det på? Vi föreslår då till arbetsgivaren att per­ sonen kommer för ett kartläggande bedömningssamtal ihop med provtagning av alkoholkonsumtionsmarkörer i blodet (se fakta nedan) samt ett drogtest med stöd av arbetsgivarenspolicy. Vi stöttar chefen/HR så att de har ett samtal med den anställde och informerar om hur Previa kan hjälpa till. Vid det kartläggande samtalet frågar vi hur personen har det, om hen trivs på jobbet, hur personen upplever sin hälsa och om frågor om levnadsvanor (här ingår alkohol). Efter att provsvaren kommit träffar den anställ­ de en företagsläkare på Previa för en medicinsk bedömning och sedan hålls ett flerpartsmöte där Previa, den anställde och den­ nes chef/HR samt ofta en facklig representant eller annan stöd­ person närvarar och man tar fram förslag på en handlingsplan. Om resultatet av kartläggningen visar att det kan föreligga en för­ höjd och riskabel alkoholkonsumtion kan vi erbjuda en kombina­ tion av åtgärder. Personen kan bli avstängd från sitt jobb så länge de har ett positivt test för droger och får återgå i tjänst när de testar nega­ tivt. Det händer väl att arbetsgivaren ändå avskedar någon som använder droger? – Väldigt sällan om den anställde inte begått brott såsom ratt­ fylleri, misshandel eller olaga hot. Jag tror aldrig jag varit med om att någon blir avskedad direkt på grund av positivt drogtest i de fall där vi på Previa blir inkopplade i processen. De får så gott som alltid en chans till eftersom arbetsgivaren har bevisbördan och det får inte finnas något tvivel. Historia med lyckligt slut Det är svårt att hitta avgörande konflikter mellan facket och arbetsgivarna när det gäller droger på jobbet. Bilden av samförstånd stärks när man pratar med personalchefen Jeanette Börjesson på Domsjö Fabriker i utkanten av Örnskölds­ vik. Hon haft jobbet i snart fem år och innan dess arbetat med per­ sonalfrågor sedan slutet på förra årtusendet, mest inom massa­ industrin. – Fabriken har 350 anställda, säger hon. Vi tar hand om hela trädet. Först har vi vedgården där stora truckar kör in stockar­ na. De huggs upp, flisas och går in i kokeriet där flisen kokas. Efter flera steg i vår process har vi en disolvingcellulosa, som vi säljer. Därefter förädlas massan i flera steg och slutprodukten blir till viskos, som alltså blir tyg. En biprodukt är lignin. Det används som bindemedel och smörjmedel i olika sammanhang och även i djurfoder. En annan biprodukt är etanol. Hon berättar att fabriken går dygnet runt, året runt och stängs bara för underhåll. Produktionen sköts av 180 arbetare, som ar­ betar skiftgång i tolvtimmarspass. Samtliga är medlemmar i Pappers. Förbundet har den högsta anslutningsgraden i Sverige och organiserar 95 procent av alla anställda inom pappers- och massaindustrin. Genom sina arbeten på olika personalavdelningar, HR som det heter numera, har Börjesson blivit särskilt engagerad i drog­ problematik och alkoholfrågor. – I mitt yrke måste man vara intresserad av att jobba med människor och då följer också att engagera sig i folks problem. Det gör jag alltid tillsammans med facket. Om jag har ett problem med en anställd så har facket samma problem med den perso­ nen som medlem. Ett fall minns hon särskilt väl. – Det här hände på ett massabruk för snart femton år sedan. Vi hade jobbat under lång tid med en kille, runt 25, som hade } Cecilia Eurén Pettersson arbetar som företagssköterska och behandlare på Previa i Göteborg. FOTO SOFIA SABEL